Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Metta Claesdotter von Rosen

1903-12-291984-01-24

Grevinna, djurrättsaktivist, filantrop

Metta von Rosen var grevinna och aktiv inom djur- och naturskyddsrörelsen. Hon engagerade sig även för människor med funktionsnedsättningar.

Metta von Rosen föddes 1903 i Stockholm som äldsta barn till byrådirektör Claës Breitholtz och hans hustru Ida. Hon fick två syskon, brodern Claës och systern Gunnel. Djurintresset fick hon tidigt då båda föräldrarna arbetade ideellt inom djurskyddsrörelsen. Fadern var styrelseledamot i Svenska Djurskyddsföreningarnas Centralförbund (nuvarande Djurskyddet Sverige) samt ordförande i Svenska Hundskyddsföreningen och Djurvännernas Nya Förening (nuvarande Djurvännernas Förening i Stockholm). Modern var under många år ordförande i Svenska Kvinnors Djurskyddsförening, en post som Metta von Rosen kom att överta 1942.

Metta von Rosen vigdes i sitt föräldrahem 1937 med greve Eugène von Rosen som var frånskild fembarnsfar och trettiotre år äldre. Han var överceremonimästare och ägare till Örbyhus slott som nu blev grevinnan Metta von Rosens hem. År 1939 föddes deras dotter Christina och året därpå dottern Charlotta.

Metta von Rosen fick sitt intresse för fåglar efter att ha hört ett föredrag om småfåglar, deras levnadsförhållanden och betydelse. I samma veva fick hon av skogvaktaren på Örbyhus höra att skogsavverkningarna hotade fågellivet. Många gamla träd med häckningsmöjligheter föll för yxan och undervegetationen som erbjöd fåglarna skydd förändrades.

Som ordförande för Svenska Kvinnors Djurskyddsförening förekom Metta von Rosen ofta i Svenska Dagbladets notiser och artiklar. Hon insåg att man måste engagera människor tidigt och det var då naturligt att börja redan med barnen. För att råda bot på bostadsbristen för fåglarna utlyste Svenska Kvinnors Djurskyddsförening tävlingar för skolelever som i grupp eller individuellt uppmanades att rita och tillverka fågelholkar. Även fågelbord förfärdigades och man anordnade utställningar i samarbete med underavdelningen De svenska skolornas djurskyddsförbund.

Metta von Rosen motsatte sig allt djurplågeri. Genom Svenska Kvinnors Djurskyddsförening engagerade hon sig för större hänsyn vid transport av fåglar, avlivning på smärtfriast möjliga sätt och för större hänsyn vid transport av slaktdjur. I det senare ämnet lät föreningen trycka upp en broschyr i ett stort antal exemplar.

År 1950 avled hennes make Eugène von Rosen. Metta von Rosen bodde kvar på slottet tillsammans med sina döttrar. Midsommardagen året därefter fullföljde hon makens tradition att bjuda in personalen till fest. Örbyhusdag firades på makens födelsedag och man utdelade Patriotiska Sällskapets medaljer till trotjänare på slottet.

Metta von Rosen fungerade som drivande kraft för Stiftelsen Örbyhus Kyrkliga Kapellbyggnad. Syftet var att ge Örbyhus en egen kyrka. 1957 upplät hon slottets gårdsplan som amfiteater för ett krönikespel, Spelet om Örbyhus, som lockade omkring 5 000 besökare. Två år senare gavs krönikespelet på nytt i syfte att bekosta kyrkans utsmyckning. Under 1960-talet öppnades Örbyhus slott för visningar, och grevinnan själv gav för besökarna fängslande skildringar av slottets historia. Örbyhus ägdes under 1500-talet av Vasaätten och är mest känt för att ha varit Erik XIV:s sista fängelse. Han dog på slottet den 26 februari 1577. År 1977 bjöd Metta von Rosen in till slottet för att högtidlighålla 400-årsjubileet av Erik XIV:s död.

Som grevinna hade Metta von Rosen även andra åtaganden. Under flera år var hon en av dem som presenterade unga damer vid hovet, bland andra sina egna döttrar. Denna hovcour utfördes vid årets början under den så kallade sällskapssäsongen. Denna sedvänja upphörde på initiativ av drottning Louise år 1962.

Metta von Rosen ömmade också för människor med funktionsnedsättningar. År 1973 ställde hon värdshuset vid Örbyhus till förfogande som veckoslutshem för blinda barn från Tomtebodaskolan. För detta fick hon samma år mottaga en guldbrosch från Kronprinsessans Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, KMA, som synligt bevis för sin uppskattning.

Metta von Rosen avled 1984. Hennes stoft vilar vid Vendels kyrka.


Ulla Åshede


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Metta Claesdotter von Rosen, www.skbl.se/sv/artikel/MettavonRosen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2020-10-23.




Övriga namn

    Flicknamn: Breitholtz


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ida Ellen Emilia Breitholtz, född Edling
  • Far: Claës Gustaf Erhard Breitholtz
  • Bror: Claës Jarl Edgar Claesson Breitholtz
fler ...


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Socialt och filantropiskt arbete


Organisationer

  • Svenska allmänna qvinnoföreningen för djurens skydd
    Ordförande, fr o m 1952 hedersordförande
  • Diskussionsklubben i Stockholm
    Medlem
  • Vendels Husmodersförening Hem och Samhälle
    Ordförande
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Vendel
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Dagens Nyheter, 1950-04-29

  • Svenska Dagbladet, 1945-03-13, 1945-06-22, 1947-03-08, 1950-06-02, 1951-06-25, 1953-04-02,1957-07-04, 1959-06-14, 1960-05-30, 1973-03-25, 1975-05-04, 1977-02-20,1984-01-27



Metta von Rosen. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)
Metta von Rosen. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)

Nyckelord

1900-talet Adel Djurrättsaktivism Social verksamhet Välgörenhet