Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Marie-Louise af Forsell

1823-05-031852-12-05

Dagboksskribent

Marie-Louise af Forsell skrev under sitt korta liv en värdefull dagbok från mitten av 1800-talet, som utgavs 1914–1917 i fyra böcker.

Marie-Louise af Forsell föddes 1823 som dotter till statistikern och kartografen Carl af Forsell och hans hustru Clementine Geijer. Fadern var överste och utvecklade ett rikt topografiskt och statistiskt författarskap, som överdirektör för Generallantmäterikontoret. Han blev adlad 1817. Dessutom var han engagerad i flera allmännyttiga företag såsom Göta kanal, ångbåtar, nykterhetsföreningar, sparbanker och småskolor samt Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Modern Clementine Geijer härstammade från en gammal värmländsk brukssläkt. Hennes far brukspatronen och lagmannen Salomon Eberhard Geijer, skänkte 1839 herrgården Yxe med Järle bruk i Västmanland till sina tre döttrar Euphrosyne Wennberg, Mimmi Wedberg och Clementine Geijer. Även barnbarnen skulle komma att söka sig till Yxe som en kär samlingsplats.

Barndom och ungdom tillbringade Marie-Louise af Forsell dels i föräldrahemmet i Stockholm, dels på Yxe i Bergslagen. Hon fick utbildning vid en flickpension i Stockholm och studerade enskilt språk och musik. Vid 16 års ålder började Marie-Louise af Forsell att skriva dagbok, en syssla som hon ägnade sig åt fram till sin död 13 år senare. Långt senare har släktingen Syster Heijkenskjöld givit ut dessa i fyra olika böcker. Dessa ska inte förväxlas med dagböckerna efter hennes kusin, Louise Forsell, som var född samma år men levde fram till 1896. Den första tryckta utgåvan av den unga Marie-Louise af Forsells dagböcker härrör från 1914 med titeln En resa i familjevagn år 1842. Boken följer familjen Forsells resa från Yxe till Köpenhamn från slutet av juli till slutet av september 1842. Resan innebar flertaliga besök hos släktingar och vänner i Sverige. Skildringarna av visiterna, främst i högreståndsmiljöer, är värdefulla personhistoriska dokument. Resan gick söderut genom Västergötland, Bohuslän och Halland och hemvägen togs via Skåne, Småland, Östergötland och Närke tillbaka till Västmanland. Utgivaren har försett boken med både person- och ortregister. Några av höjdpunkterna i reseskildringen är besöket hos biskop Esaias Tegnér i Växjö och umgänget i Haddebo och Bystad i Närkeskogarna.

Nästa utgåva av Marie-Louise af Forsells dagboksanteckningar utkom 1915 med boken Sällskapslif och hemlif i Stockholm på 1840-talet. Även här var Syster Heijkenskjöld utgivare. Anteckningarna tar vid där familjeresan slutade och omfattar perioden november 1842 till och med år 1848. Utgivaren poängerade att dagböckerna från 1839 till 1851 var så pass omfattande att om de hade tryckts fullständigt skulle de ha upptagit omkring 1 500 sidor.

Mycket hände under dessa år i den unga Marie-Louise af Forsells liv. Förutom umgängeslivet i huvudstaden med nöjen och läsning förlovade hon sig 1846 med löjtnanten Berndt Nycander. Han var tolv år äldre och dök upp i dagboken i början av år 1843 då Marie-Louise af Forsell vid en supé hos medicinalrådet Ekelund tog sig en svängom med honom och några andra herrar.

Den 25 januari 1847 stod bröllopet mellan Berndt Nycander och Marie-Louise af Forsell. Paret fick barnen Karl August, Märta och Mathilda samt ett fjärde som dog tillsammans med sin mor. Änkemannen Berndt Nycander skulle senare bli professor vid Teknologiska institutet. Vad man kan utläsa av dagboken var det korta äktenskapet i stort sett lyckligt, men Marie-Louise af Forsell kände sig inte alltid bekväm med alla praktiska bestyr som familjen krävde. Hon hade hellre ägnat sig åt litterära ting.

I sina dagböcker grubblade Marie-Louise af Forsell mycket på sin framtida uppgift i samhället och var inspirerad av såväl Fredrika Bremers skriverier som de filantropiskt aktiva damerna i Stockholm, såsom Laura Gagge och Lotten Wennberg. Marie-Louise af Forsells far hade ju varit synnerligen socialt aktiv och kan närmast betecknas som liberal. Carl af Forsell avled den 25 oktober 1848. Skildringen av sorgehuset efter faderns bortgång är intressant. Marie-Louise skrev då olycksbebådande i dagboken: ”Få se hvem af oss han härefter först behagar kalla hem till sig. Fader, o måtte jag vara beredd, beredd på hvad Du än må sända.”

Den tredje utgåvan av dagböckerna från 1916 fokuserade på Herrgårdslif i Bergslagen för sjuttio år sedan, närmare bestämt släktegendomen Yxe i Linde bergslag, som låg någon mil från både Nora och Lindesberg. Döttrarna Geijer, särskilt Euphrosyne och Clementine, hade möjlighet att vistas under längre tider på Yxe. Tillsammans med sina åtta döttrar bildade de ett slags kvinnokollektiv på Yxe, man kallade sig till och med yxinnor. Vardagslivet bestod av handarbete, pianospelning, konversation, promenader, läsning av romaner och undervisning. Mer händelserikt blev det när man umgicks med ståndspersoner i Nora och Lindesberg och närliggande herrgårdar. Särskilt familjen Wedberg i Nora var lockande. Baler, middagar, bjudningar, tillfälliga långväga besök samt familjefester livade upp det stundtals enformiga lantlivet. Dagboken ger därför utan filter en ypperlig inblick i 1840-talets nöjesliv.

Men dagboken innehåller också Marie-Louise af Forsells unga livsreflexioner och omdömen om de personer hon träffar. Självprövning blandas med fantasier och romanser, vilket kan ge framställningen en naiv ton. Bokutgåvan behandlar tiden på Yxe åren 1839, 1840, 1843 och 1845, då hon ännu var ogift och ute på grönbete. Under år 1845 utspelades en dragkamp inom Marie-Louise af Forsell mellan Johan Jolin, sedermera skådespelare, och Berndt Nycander. Det var den senare som skulle vinna hennes hjärta.

Den sista boken med Marie-Louise af Forsells dagboksanteckningar, I Stockholm och på sommarnöje 1849–1852 från 1917, omfattar åren 1849–1852 efter giftermålet med Berndt Nycander. Här skiftar miljöerna mellan Stockholm, Yxe, Porla, Marstrand och Rosenhill. Ämnena gäller främst familjelivet, kyrko- och teaterbesök och välgörenhetsarbete. Den noggranna utgivaren Syster Heijkenskjöld integrerade i sitt ambitiösa personregister alla de namn som förekommit i de tidigare böckerna.

Förhållandet mellan makarna Nycander var inte utan komplikationer. Det fanns skillnader i deras personligheter och de var inte riktigt själsfränder. Berndt var vetenskapsman och sakligt inriktad, medan Marie-Louise af Forsell var vitter och religiös. Barnen, särskilt den förstfödde sonen Karl August, fick desto mer ta emot sin mors odelade kärlek och ömhet.

Sommaren 1849 gick egendomen Yxe på auktion, eftersom man inte längre hade ekonomiska möjligheter att behålla den. I juli 1849 födde Marie-Louise af Forsell dottern Märtha på Yxe och återhämtandet gick långsamt. En vilsam plats blev Rosenhill vid Djurgårdsbrunnskanalen. Där hade hennes far blivit tilldelad mark och låtit uppföra flera villabyggnader för rekreation och en av dessa kunde familjen disponera.

Sommaren 1850 gjorde Marie-Louise af Forsell en brunns- och badresa till Porla och Marstrand, som gav stoff till livfulla skildringar. Men det mest gripande i den fjärde och sista boken är de sista hälsningar som hon skrev före varje barns födelse. Hon fruktade, som så många andra kvinnor vid denna tid, att inte överleva förlossningen. Den 23 november 1852 skrev hon att ”med hemsk rysning motser jag nu döden”. Knappt två veckor senare meddelade hennes bror Gustaf sin svåger att Marie-Louise af Forsell den 5 december 1852 lämnat den levande världen med sitt lilla oskyldiga barn på armen.

Marie-Louise af Forsell begravdes på Norra kyrkogården i Stockholm i samma grav som sin älskade far och den lilla döda flickan Mathilda, som hon mist året dessförinnan. Hon blev 29 år.


Gunnel Furuland


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Marie-Louise af Forsell, www.skbl.se/sv/artikel/MarieLouiseafForsell, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2020-07-07.




Övriga namn

    Gift: Nycander


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Clementina Magdalena Geijer
  • Far: Carl af Forsell
  • Bror: Carl Ragnar af Forsell
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Stockholm: Flickpension
  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Privatlektioner i franska, engelska och musik


Kontakter

  • Vän: Anders Wedberg
  • Vän: Louise Wedberg
  • Kärleksrelation: Johan Jolin


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Järle
fler ...


Källor

Litteratur
  • Forsell, Marie Louise af, En resa i familjevagn år 1842, Bonnier, Stockholm, 1914

  • Forsell, Marie Louise af, Herrgårdslif i Bergslagen för sjuttio år sedan, Bonnier, Stockholm, 1916

  • Forsell, Marie Louise af, I Stockholm och på sommarnöje 1849-1852: Marie-Louse Forsells sista dagboksanteckningar, Stockholm, 1917

  • Forsell, Marie Louise af, Sällskapslif och hemlif i Stockholm på 1840-talet: ur Marie-Louise Forsells dagboksanteckningar, Stockholm, 1915

  • Thor, Clas & Lindén, Astrid, "I Linde och trakterna däromkring, skrivs det mycket vackert": litteraturer till Yxe, Lindesberg, Siggebohyttan, Usken, Råsvalen, Storå, Stråssa, Ramsberg, Rockhammar, Frövi och Fellingsbro, 1. utg., Thor Media, Örebro, 2009



Vidare referenser