Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gunhild Maria Elisabet Tegen

1889-08-151970-05-24

Författare, översättare, fredsaktivist

Gunhild Tegen var författare och översättare och arbetade under större delen av sitt liv för fred och kvinnors rättigheter.

Gunhild Tegen föddes 1889 i Njurunda församling i Västernorrlands län. Hon var dotter till sjökaptenen Johan Petter Nordling och hans hustru Maria Erika Dahlén. Hon tog folkskollärarexamen 1910 och studerade vid Uppsala universitet 1911–1912. Under åren 1913–1914 arbetade hon som lärare vid Sundsvalls flickskola. År 1915 gifte hon sig med den blivande professorn i praktisk filosofi Einar Tegen. Paret flyttade tillbaka till Uppsala och i december 1916 föddes dottern Inga. Tre år senare, 1919, föddes sonen Martin.

Under 1920-talet arbetade Gunhild Tegen för ett flertal tidskrifter och skrev noveller, kåserier och artiklar. Hon fick även uppdrag som översättare på Lindblads förlag i Uppsala. Hennes första bok, Eros i Uppsala, publicerades 1929 under pseudonymen Tor Tilja och bygger på självbiografiskt material från tiden i Uppsala. I samband med att Einar Tegen blev professor i Lund 1931 flyttade familjen dit.

Våren 1934 läste Gunhild Tegen en rapport om situationen i Tyskland, skriven av en tysk riksdagsledamot, Gerhart Seger, som den 14 juni 1933 häktades och fördes till ett nyinrättat koncentrationsläger. Han lyckades fly och skrev rapporten, som trycktes i Karlsbad. Rapporten influerade Gunhild Tegens arbete med ett filmmanuskript som bygger på den judiska befolkningens situation, En judisk tragedi, 1935. Svensk Filmindustri (SF) hade utlyst en filmmanustävlan 1933 och 694 manus kom in. Gunhild Tegens manus fick ett hedersomnämnande. En judisk tragedi publicerades sedan av Lunds Studenters Filmstudio med ett förord av Marika Stiernstedt, men någon film producerades aldrig då det ansågs alltför kontroversiellt.

Gunhild Tegen engagerade sig i och efter kriget i Kommittén för insamlingen för landsflyktiga intellektuella och var även verksam i flyktinghjälpen och fredsrörelsen. Hon publicerade den 30 november 1934 en artikel i Lunds Dagblad, ”Vem vill krig?”. År 1937 flyttade paret Tegen till Stockholm då Einar Tegen fått arbete vid Stockholms högskola.

Gunhild Tegen skrev och översatte inom olika genrer. Hon skrev noveller, lyrik och självbiografier. Böckerna En flicka växer upp och En fattig studentska är självbiografiska i sin tematik och publicerades på 1930-talet. Gunhild Tegen beundrade Frida Stéenhoff och det finns kopplingar mellan hennes roman Slavar och Stéenhoffs Sin nästas hustru. Hon hade nära kontakt med författaren Nelly Sachs som kom till Sverige som flykting i maj 1940. I romanen Jakobs skugga från 1953 skriver hon om bland andra Sachs och flyktingsituationen.

Förutom författandet engagerade sig Gunhild Tegen under 1930-talet i samhällsdebatten med artiklar i Arbetet och Morgonbris, noveller i Dagens Nyheter samt tre uppsatser i Allt om äktenskapet, 1934. Hon var ordförande i Malmö-Lunds Yrkeskvinnors klubb och hon var med om att bilda Sveriges första Hem- och skolaförening. Hon var medlem i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) fram till 1943 då hon lämnade det i protest mot Sveriges återhållsamma flyktingpolitik.

Under andra världskriget gjorde paret Tegen en lång USA-resa som Gunhild Tegen skildrar i Jorden runt i krigstid. Efter kriget arbetade framför allt hon, men även maken, med dokumentation av berättelser av flyktingar och överlevande från nazisternas dödsläger. Materialet publicerades i De dödsdömda vittna, 1945, och redigerades främst av Gunhild Tegen.

År 1950 blev Gunhild Tegen ombedd av Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLU) att ordna en studiecirkel om äktenskapet och dess problem och hur de tagit sig uttryck i skönlitteraturen.

Gunhild Tegen var aktiv i Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete (SDU) som hade sitt ursprung i Fredshögskolan och Greta Engkvists arbete där. Hon var också aktiv i Världssamling för fred och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Under 1940-talet reste hon till Sovjet där hon besökte Sonja Kovalevskys dotter. Hon besökte även Kina. Hon var då aktiv i Svenska Kvinnors Vänsterförbund.

Hennes sista utgivna bok är en samling dikter, Årens tröst från 1964.

Gunhild Tegen dog 24 maj 1970.


Charlott Neuhauser


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gunhild Maria Elisabet Tegen, www.skbl.se/sv/artikel/GunhildTegen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Charlott Neuhauser), hämtad 2024-04-19.




Övriga namn

    Flicknamn: Nordling
    Pseudonym: Tor Tilja


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Maria Erika Dahlén
  • Far: Johan Petter Nordling
  • Syster: Olga Katarina Nordling, gift Kihlström
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, : Folkskollärarexamen
  • Universitet, Uppsala, Uppsala universitet


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Sundsvalls flickskola
  • Yrke: Journalist, kåsör
  • Yrke: Översättare, bl a Lindblads förlag
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Marika Stiernstedt
  • Kollega: Astrid Lindgren
  • Vän: Nelly Sachs
  • Vän: Sofija Kovalevsky


Organisationer

  • Yrkeskvinnors Klubb (YK)
    Ordförande, Malmö-Lunds YK
  • Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, nuvarande Socialdemokraterna)
    Medlem
  • Sveriges Författarförbund, SFF
    Medlem
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Alnö
  • Alnö
  • Uppsala
fler ...


Källor

Litteratur
  • Tegen, Martin, Einar och Gunhild Tegen: en krönika om deras liv och verk, 1 uppl., [Stockholm], 2003

  • Åse, Cecilia, Kärlek och snusk: Gunhild Tegen och 30-talets sedlighetsdebatt, Univ., Avdelningen för idéhistoria, Stockholm, 1990



Vidare referenser



Gunhild Tegen (Sundsvalls museums fotoarkiv)
Gunhild Tegen (Sundsvalls museums fotoarkiv)

Nyckelord

1900-talet Fredsrörelsen Författare Kvinnorörelsen Politik Socialdemokrati Översättare