Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Maria Qvist

1879-09-051958-10-09

Politiker, fackföreningsgrundare, kvinnosakskvinna

Maria Qvist var socialdemokrat och bland de första kvinnor i Sverige som tog plats i en stadsfullmäktigeförsamling. Hon var kvinnosakskvinna och arbetade målriktat för att förbättra tjänsteflickors villkor.

Maria Qvist föddes i en soldatfamilj i Övraby i Skåne, som äldst av elva syskon. Trots familjens ekonomiska begränsningar genomgick hon en förberedande kurs på småskoleseminariet i Malmö samt kurser på Folkhögskolan Hvilan i Åkarp. På Hvilan lärde hon sig, förutom att hon fick intellektuella insikter, att väva och knyppla.

År 1894 fick Maria Qvist arbete som tjänsteflicka i Ystad, och 1897 fick hon anställning i Malmö. Vid samma tid träffade hon ungsocialisten Fabian Månsson i Folkets Park i Malmö, och de blev ett par. Relationen höll livet ut, och mötet blev också startskott för Maria Qvists aktiva insats i politik och organisationsarbete. Hon gick med i den socialistiska Malmöklubben, och var med och bildade Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF) 1903.

År 1902 blev Maria Qvist medlem i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR). Samma år träffade hon fackföreningskvinnan Marie Christensen i Köpenhamn. Christensen hade sen flera år arbetat för att organisera tjänsteflickor i Danmark, och hennes arbete blev en stor inspiration för Maria Qvist. Under åren som följde arbetade hon målinriktat med att organisera Sveriges tjänsteflickor, och hon var en av initiativtagarna till Stockholms Tjänarinneförening (senare Stockholms hembiträdesförening). Hon var föreningens första ordförande 1903—1904. År 1910, då hon och Fabian Månsson bodde i Gävle, medverkade hon i grundandet av Gävle Tjänarinneförening. Dessa föreningar verkade för att höja tjänstearbetets ställning både socialt och ekonomiskt. Rätt till fritid samt att slopa tjänstehjonsstadgan och ersätta den med skriftliga kontrakt var andra viktiga programpunkter. Dessutom drev Maria Qvist frågan om att starta fackskolor för att på så sätt professionalisera yrket.

Vid de kommunala valen 1910 erhöll kvinnorna 37 platser i städernas fullmäktige. Av dessa upptogs tre av socialdemokratiska kvinnor: Gertrud Månsson från Stockholm, Anna Stenberg från Malmö samt Maria Qvist från Gävle. Hon valdes på socialdemokraternas lista under beteckningen "Småfolket och nykterhetsvännerna" och var ledamot till och med 1914. Under denna tid skrev hon både i Tjänarinnebladet och i den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris. Hon ersatte dessutom Fabian Månsson på Arbetarbladets redaktion när han var bortrest.

Med tiden blev Maria Qvist alltmer aktiv som Fabian Månssons assistent. Hon hjälpte honom i hans politiska arbete genom att samla material, kontrollera fakta, renskriva hans manuskript och fungera som hans privatsekreterare. Hon fungerade även som hans chaufför när paret fick råd att ha bil. Hon åkte till Württemberg och arbetade som hembiträde i ett halvår för att lära sig språket i syfte att hjälpa Fabian Månsson läsa och förstå tyska texter.

I deras hem i Gävle samlades ofta socialdemokrater, häribland Kata Dalström och Zeth Höglund, och hade diskussionsaftnar. För Fabian Månsson var arbetet allt, och för Maria Qvist fanns ingen skarp uppdelning mellan arbete och privatliv. Förutom hennes eget arbete med organisering, agitation, möten och artikelskrivning — och senare research och administration av livskamratens arbete — ansvarade hon också för matlagning, rengöring och övrig hushållning. Hon sydde dessutom alla Fabian Månssons kläder av tyg hon som själv hade vävt. Maria Qvist och Fabian Månsson levde dock som ogifta under många år, möjligen i protest mot de ålderdomliga äktenskapslagarna som underordnade den gifta kvinnan hennes make. Äktenskapslagen ändrades 1920, och 1925 vigdes paret.

Maria Qvists liv och resultat har på många sätt överskuggats av hennes makes framgång och ikonstatus inom svensk arbetarrörelse. Hennes insats för en av arbetarklassens svagaste grupper, tjänsteflickorna, bör dock inte underskattas och hennes plats bland de första folkvalda kvinnorna i Sverige är ett viktigt vittnesmål om en arbetarkvinnas intelligens, engagemang, solidaritet och strategiska sinne. Det är också ett uttryck för en stark vilja att påverka de orättvisor som hon själv hade upplevt.

År 1958 dog Maria Qvist, 79 år gammal. Hon är begravd på en enskild gravplats på Hässlö i Blekinge. Grav och gravsten delar hon med maken Fabian Månsson. Han gav Maria Qvist smeknamnet Maja. På gravstenen står det: ”Maja 1879—1958. Livskamraten som gav allt.”


Rikke Lie Halberg


Publicerat 2020-05-12



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Maria Qvist, www.skbl.se/sv/artikel/MariaQvist, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Rikke Lie Halberg), hämtad 2020-06-02.




Övriga namn

    Gift: Månsson
    Smeknamn: Maja


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ingar Sassersdotter
  • Far: Olof, kallad Ola, Qvist, född Andersson
  • Bror: Axel Qvist
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Malmö: Förberedande kurs, Småskoleseminariet i Malmö
  • Folkhögskola, Åkarp: Teoretiska och praktiska kurser, Hvilans folkhögskola


Verksamhet

  • Yrke: Tjänsteflicka
  • Yrke: Journalist, 1904–1913 Morgonbris, 1905–1908 Tjänarinnebladet
  • Ideellt arbete: Ledamot, Gävle stadsfullmäktige, för SAP


Kontakter

  • Vän: Kata Dalström
  • Kollega: Anna Sterky
  • Kollega: Marie Christensen
  • Kollega: Zeth Höglund


Organisationer

  • Malmöklubben
    Medlem
  • Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (nuvarande SSU)
    Medgrundare, medlem
  • Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, nuvarande Socialdemokraterna)
    Medlem, ledamot, Gävle stadsfullmäktige
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Tomelilla
  • Tomelilla
  • Malmö
fler ...


Källor

Litteratur
  • Bäckström, Knut, Arbetarrörelsen i Sverige. Bok 2, Den politiska arbetarrörelsens sprängning och ett nytt revolutionärt arbetarpartis uppkomst, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1971

  • Höglund, Zeth, Fabian Månsson, Folket i Bild, Stockholm, 1951

  • Moberg, Kerstin, Från tjänstehjon till hembiträde: en kvinnlig låglönegrupp i den fackliga kampen 1903-1946 = [From household drudge to domestic servant] : [the struggles of a group of poorly-paid women trade-unionists, 1903-46], Univ., Diss. Uppsala : Univ.,Uppsala, 1978

  • Månsson, Fabian, et al., Ansikten, Bonnier, Stockholm, 1932

  • Ström, Fredrik, Hillbom, Rune & Boëthius, S. Jacob, Fabian: en bok om Fabian Månsson, Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm, 1948



Vidare referenser



Maria Qvist, 1936. Fotograf okänd. Blekinge museum (Blm E 02387)
Maria Qvist, 1936. Fotograf okänd. Blekinge museum (Blm E 02387)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Facklig verksamhet Politiker Socialdemokrati

Länkar