Maj Nodermann var fil dr i etnologi, konstvetare och forskare, specialiserad på allmogemöbler och folkkonst.
Maj Nodermann kom till Jämtlands läns museum i Östersund 1953 och blev under sina tio år vid museet något av en legend i stadens kultur- och sällskapsliv med sin paranta och kultiverade personlighet, såsom hennes far domkyrkokapellmästaren Preben Nodermann varit en respekterad kulturpersonlighet i hemstaden Lund. Från honom sade hon sig ha ärvt intresset för kultur, konst och musik. Fadern dog när hon var fem år varefter hon växte upp ensam med sin mor i en våning i Lund. Efter avslutad skolgång och studier i humaniora innehade hon en tjänst som amanuens vid Lunds universitets historiska museum 1949–1950 innan hon reste till Paris för studier i museiteknik vid École du Louvre med tjänstgöring vid Musée de l´Homme och Laboratoire du Louvre.
Åter i Sverige sökte Maj Nodermann tre lediga tjänster vid olika museer, fick två, och valde Jämtlands läns museum i Östersund. Nodermannrummet med hennes vinjetter till artiklar och uppsatser inramade, och inte minst Nodermannarkivet med möbelinventeringen i Jämtland och Härjedalen, vittnar om hennes stora insatser som antikvarie och de avtryck hon gjorde i Jämtland. Detta arkiv hör till museets flitigast anlitade. Maj Nodermann avsade sig rollen som mentor men agerade likväl som handledare vid besök av studenter och doktorander under sin anställning som intendent vid Nordiska museet 1964–1990. Frågor och brev besvarades alltid per omgående, vänligt, elegant och korrekt. Vid Nordiska museet producerade hon flera utställningar med kataloger där nya forskningsrön lades fram. Vid denna tid skrev hon sitt efternamn Nodermann-Hedqvist i ett kort äktenskap med en kollega. Maj Nodermann var en framstående forskare med ofta flera projekt pågående i olika rum i sin stora våning på Sibyllegatan i Stockholm.
Maj Nodermann har lämnat flera pionjärarbeten efter sig. Efter pensioneringen 1990 disputerade hon i etnologi vid hemstaden Lunds universitet med avhandlingen Mästare och möbler. Jämtländska målare, bildhuggare, hantverkare och deras arbeten. En andra reviderad upplaga utkom 2005. Vid samma lärosäte hade hon långt tidigare skrivit sin kandidatuppsats Målade möbler på Jämtlands museum, 1957, och lagt fram licentiatavhandlingen Målade och snidade möbler i Jämtland och Härjedalen, 1960. Förutom forskningen i Jämtland där hon myntade begreppet ”Jämtlandsrokoko” märks särskilt en studie av allmogemöbler i Härjedalen som publicerades i Fataburen och som särtryck 1981. Denna studie utgjorde grunden för en utställning i Härjedalens Fjällmuseum om landskapets möbelsnickare 2018–2019. Båda dessa pionjärarbeten hade sin upprinnelse i en inventering av allmogemöbler för Jämtlands läns museum 1959–1961. Som slutord till första upplagan av Mästare och möbler skrev Maj Nodermann: ”Det har varit mig kärt att återvända till min ungdoms verksamhetsfält och det är först nu, när jag till alla jämtländska vänner överlämnar mitt möbellexikon, som jag tycker mig ha avslutat min amanuenstid vid Jämtlands läns museum.”
Maj Nodermanns forskargärning för södra Norrland dominerar den digra bibliografin som sträcker sig från 1958 till 2018 med närapå 150 titlar i bokform, särtryck, uppsatser, recensioner, tidningsartiklar inom och utom tjänstgöringen vid Jämtlands läns museum och Nordiska museet. Sista bidraget publicerades i Jamtlis årsskrift Jämten 2018. Bland titlarna märks även flera om folkkonst från Hälsingland och det så kallade ”Alftafyndet” i gården Hans Ers i Alfta 1964, det i Norden största fyndet av inredningsmåleri från 1500-talet. Med undersökningarna av ”Alftafyndet” och äldre interiörmåleri i Hälsingegårdarna etablerade sig Maj Nodermann som specialist även på detta område. Efter pensioneringen publicerade hon sålunda ytterligare ett praktverk, Bonadsmåleri i Norden. Från medeltid till vasatid, 1997.
Maj Nodermanns sista publikation, Gästspel i 1800-talets teatervärld. Johan Nodermanns resejournal, utkom 2013 och handlar om hennes danske farfars tid i resande teatersällskap. Den allra sista publiceringen återfinns i Jämten 2018, om Carl Hofverberg, officeren och konstnären som utformade altaret i Rödöns kyrka 1745–1750, och därmed introducerade rokokon i Jämtland och södra Norrland, sedermera karakteriserad av Maj Nodermann som Jämtlandsrokoko.
Maj Nordemann avled 2019 och är begravd på Norra kyrkogården i Lund.
