Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Lydia Mathilda Petronella Skottsberg

1877-05-191948-09-14

Konstnär, illustratör

Lydia Skottsberg var en mångsidig konstnär, känd för sina bokomslag och illustrationer.

Lydia Skottsberg föddes 1877 i Karlshamn i Blekinge, dotter till Carl Adolf Skottsberg och Maria Lovisa, född Pfeiffer. Familjen var välbekant i staden, eftersom Lydias farfar Adolf Johan Skottsberg drev ett handelshus centralt vid Drottninggatan. Byggnaden står ännu kvar, visas som museum och anses vara en av Sveriges bäst bevarade köpmansgårdar från äldre tid.

Farfadern hade börjat som bodbetjänt i handelshuset och avancerade till ägare av verksamheten. Han drev handeln fram till 1856 och avled 1879. Lydia Skottsbergs far valde däremot den lärda banan, tog en filosofie kandidat-examen och var från 1864 rektor för läroverket i Karlshamn. När Lydias far avled 1886 lämnade han sin änka ensam med fyra minderåriga barn under knappa omständigheter. Modern flyttade hösten 1893 med sina barn till Stockholm.

Redan i unga år började den konstnärligt begåvade Lydia Skottsberg hemma i Karlshamn ta lektioner i akvarellmåleri för fotografen och målaren Hjalmar Falk. Det var inte bara konstnärliga ambitioner som drev Lydia Skottsberg i hennes utbildning. Hon måste också skaffa uppdrag för sin försörjning, och började måla porträttbilder av vänner och bekanta och dekorerade träföremål som svepaskar, så kallade äskor.

Vid 16 års ålder 1893 började Lydia Skottsberg sin konstnärliga utbildning vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm. Kvinnor och män gick i skilda klassrum, men under vissa lektioner möttes de. Bland samtida elever fanns Carl Milles och Ingeborg Uddén. Lydia Skottsberg studerade vidare vid Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack) 1896—1899. Studierna blev framgångsrika och hon fick flera priser och stipendier. Under studietiden utförde hon regelbundet teckningsarbeten åt Thor Thorén, senare rektor vid Tekniska skolan. Lydia Skottsberg fick arbetserbjudanden från Bruzewitz Litografiska anstalt i Göteborg och valde i augusti 1899 att ta anställning i Göteborg.

Ett år senare sökte hon till Konstakademien i Stockholm där hon bedrev studier 1900—1903, bland annat i etsning för Axel Tallberg. Denne lärare framhöll hennes goda insatser vid etsningsskolan. Lydia Skottsberg blev en mycket ansedd och anlitad grafiker, konstaterade hennes lärare i efterhand. Hon byggde redan under studietiden upp ett kontaktnät med bokförläggare och tidningsutgivare. Hennes mångsidighet med kunskaper i etsning, träsnitt och litografi var en tillgång, men det blev inom småkonsten för den framväxande kommersiella tryckerimarknaden som hon skulle verka.

Samma år som de treåriga studierna vid Konstakademien avslutades fick Lydia Skottsberg ett yrkesstipendium från Kommerskollegium för att göra en tre månaders studieresa till Danmark, Frankrike, Tyskland och England. I sin reseberättelse från sommaren 1903, publicerad i Svenska slöjdföreningens tidskrift år 1905, titulerades hon mönsterriterska. Syftet med resan var att studera trycksaker och bokband. Värt att notera är att hon berömde den danska bokkonsten genom att den undviker det jugendaktiga med ”tomma innehållslösa godtköpslinier”. Danskarna var mer inspirerade av japanerna som hon kallade ”våra mästare”.

Lydia Skottsberg fäste sig allra mest vid de intryck hon fick i London och framhåller särskilt William Morris. Han hade gjort sitt namn odödligt genom att teckna typer och använde sig av handgjort papper, konstnärliga teckningar, prydligt ornerade initialbokstäver, figurer och blomornament i svart och rött. Hon noterade vidare att ”äfven mycket billiga böcker utmärka sig för en genomgående smakfullhet i utstyrseln, papper, stil, illustrationer af godt slag. [---] England är ett böckernas land och tror jag intet land kan täfla med den gedigna smak det utvecklar på bokområdet och skulle jag mycket önska att komma i tillfälle att få studera där för längre tid.”

Väl hemma i Sverige fortsatte Lydia Skottsberg med sin försörjning som illustratör och tecknare. Hennes insatser behövdes för den rika floran jultidningar, till exempel Jultomten som gavs ut av Svensk läraretidnings förlag. Hennes illustrationer fanns även med i veckotidningarna Idun och Våra nöjen. I den senare bevakade hon teaterscenerna med porträttlika teckningar.

Lydia Skottsberg illustrerade för den tidning som utkom i samband med 1914 års bondetåg. Omslaget till lyxutgåvan var gjort av Carl Larsson. Året dessförinnan hade hon vunnit Svenska Dagbladets affischtävling för landets bästa affisch. I tidskriften Nordisk boktryckarekonst från 1915 annonserade Lydia Skottsberg för sin verksamhet på Grev Turegatan 24 A. Av annonsen framgår att hon tecknade reklamsaker, gjorde bokutstyrslar, exlibris och textade adresser. Hennes symbol var en stiliserad katt i svart och blått. Vid det här laget var Lydia Skottsberg en väletablerad yrkeskvinna inom den grafiska branschen. Ett typiskt exempel på hennes förmåga att teckna för litet format är ett exlibris för brodern Carl Skottsberg med pingviner i svart och vitt. Brodern var professor i botanik och deltog i flera forskningsexpeditioner till sydpolen. Personliga exlibris blev på modet i början av 1900-talet, och Lydia Skottsberg tecknade minst ett fyrtiotal.

Vid Baltiska utställningen i Malmö 1914 deltog Lydia Skottsberg med bokomslag och vinjetter. Jugendstilen var redan då på utgång. År 1917 fanns hon representerad i Föreningen Svenska konstnärinnors utställning i Liljevalchs konsthall med en akvarell, teckningar och träsnitt. År 1929 och 1932 ställde hon ut vid Sveriges Allmänna Konstförenings salonger i Stockholm med akvareller. En samlad satsning på ett unikt bildkonstnärskap fick dock inte Lydia Skottsberg möjligheter att göra.

Huvudsaken i Lydia Skottsbergs konstnärskap var emellertid insatserna som bokkonstnär och illustratör. Hennes signatur präglade flera viktiga bokutgåvor under de två första decennierna av 1900-talet. Hon arbetade för förlagen Beijers, Gebers och Wahlström & Widstrand. Omslaget till Karl-Erik Forsslunds Storgården. En bok om ett hem från 1900 är en milstolpe bland svenska bokomslag och är också signerat. Den gamla bergsmansgården i Dalabergslagen inramas av en blomsterkrans i rött och mörkgrönt. Vinjetter och typsnitt i frakturstil anknyter till den hantverkstradition som Arts and Crafts och William Morris inspirerat till, men här fick uttrycket inhemska toner.

Året därpå utkom Forsslunds Storgårdsblomster. En ung faders dagbok. Lydia Skottsberg arbetade här vidare med samma uttryck och färgskala, men motivet var nu en midsommarstång. År 1902 publicerades Forsslunds Arbetare. Sånger och visor med en muskulös mans nakna överkropp på omslaget — ett typiskt arbetarmotiv mot en mörk fond av skog. Mer fantasieggande och dekorativt framstår omslagsteckningen till samme författares diktcykel Till fjälls från 1910 där fjällnaturen formar ett organiskt landskap med knotiga björkar, moln och vatten i en grå-blå färgskala. Det är ett strålande bokomslag och titelvinjetterna i svartvitt är perfekt utförda.

Lydia Skottsberg illustrerade även barnböcker, som Anna Wahlenbergs Skomakarprinsessan, 1902, och Bengt Aurelius Vandrande sägner, 1912. I det senare fallet får omslaget samma organiska och levande uttryck som Forsslunds Till fjälls. Man kan associera till John Bauer. Inlagans träsnitt är grovt folkloristiska, men kongeniala med innehållet.

Det starkt dekorativa uttrycket i Lydia Skottsbergs bokomslag fick sitt fulla utlopp i några nya upplagor av Erik Axel Karlfeldts diktsamlingar. Vildmarks- och kärleksvisor, först utgiven 1895, fick 1902 hos Wahlström & Widstrand en blomsterkrans i svart och rött i ett tillbakahållet traditionellt arrangemang. Men nästa upplaga från 1906 genomgick en total förvandling. Omslaget utvecklades till ett självständigt konstverk. En björnbärskvist i grönt och svart flödar över omslagets övre del mot en beige bakgrundsfärg. Författarnamn och titel är ornamentalt utformade med en säker placering som emblem eller vapensköld nedtill på bokens pärm.

Lydia Skottsbergs omslagsdekoration på förlagsbandet till Fridolins poesi och Dalmålningar på rim från 1905 hade redan det fått en tidstypisk svensk-jugendinspirerad rönnbärsklase mot grön bakgrund. Flora och Pomona från 1906 försåg hon med ett omslag i samma flödande stil, men här med riddarsporrar och äpplen i vackra färgtoner. Lydia Skottsberg var själv särskilt nöjd med omslaget till Karlfeldts Vildmarks- och kärleksvisor. Förlagsbandet till Stina Otterbergs bok om Karlfeldt från 2014 har spunnit vidare på Lydia Skottsbergs omslag.

För Wahlström & Widstrand gjorde Lydia Skottsberg de uniforma omslagen till WW:s kronböcker. Serien inleddes 1907 och ett hundratal titlar gavs ut. Frukterna med blad i olika kulörer liknar de omslag som Lydia Skottsberg gjorde för Karlfeldts böcker, men nu gällde stilisering och upprepning. Hon fick ett specialuppdrag genom att 1907–1914 illustrera Alma Söderhjelms historiska arbete om den finska staden Jakobstad (Pietersaari) med tidstypiska miniatyrvinjetter.

Lydia Skottsberg ägnade sig också åt att teckna till musiktryck. Mer än 230 tryck är katalogiserade. Det handlade om omslag i flerfärg till musiktrycken. Uppdragen kom ofta från Abraham Lundquists musikförlag i Stockholm. För vykortsförlaget Stenders i Köpenhamn ritade hon vykort, ofta med ganska originella motiv som numera är svåra att uppbringa.

Det är emellertid som bokkonstnär och fri tecknare som Lydia Skottsberg ska bli hågkommen. Hon är en god representant för en begåvad generation kvinnliga konstnärer som kunde försörja sig själva genom eget arbete. Av nödvändighet blev det diversifierat. Lydia Skottsberg hade potential att utvecklas friare som bokkonstnär om omständigheterna hade varit mer gynnsamma.

År 1907 köpte Lydia Skottsberg ett markområde i Norrviken norr om Stockholm. Tomten i Norrviken delade hon med studiekamraten Emmy Biberg och ytterligare en kvinna vid namn Valborg. Tomten i Norrviken gränsade till sjön och de tre fick en liten barack till skänks av Valborgs föräldrar. Men indianlivet fick ett ganska snart slut. Vännerna byggde aldrig något eget hus och tiderna blev svårare. Omkring utbrottet för första världskriget var äventyret i Norrviken över.

Redan på 1930-talet började Lydia Skottsberg märka av tecken på sjukdom, troligen reumatism, som även hennes mor hade lidit av. Tillvaron försvårades och förmörkades både till kropp och själ. Händerna var ju konstnärens redskap. Tidvis var hon patient vid Stockholms sjukhem, och avled där 1948. Lydia Skottsberg gravsattes sedan i den Skottsbergska familjegraven på Hvilans kyrkogård i Karlshamn.


Gunnel Furuland


Publicerat 2020-03-23



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Lydia Mathilda Petronella Skottsberg, www.skbl.se/sv/artikel/LydiaSkottsberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2020-07-11.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Maria Lovisa Skottsberg, född Pfeiffer
  • Far: Carl Adolf Skottsberg
  • Syster: Elisabet Maria Johanna Skottsberg
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Karlshamn: Privatundervisning i konst för Hjalmar Falk
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, tecknare, grafiker, illustratör


Kontakter

  • Mentor: Hjalmar Falk


Organisationer

  • Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Karlshamn
  • Karlshamn
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Bengtsson, Bengt, Skottsbergska gården i Karlshamn: en köpmansgård från 1700-talet, Stockholm, 1946

  • Charlesen, Janne, 'Lydia Skottsberg från Karlshamn: tidningsillustratör och vykortskonstnär', Carlshamniana, 2010(25), s. 111-160, 2010

  • Tallberg, Axel, Vår moderna konstgrafik 1895-1920, Tryckeri-a.-b. Carbons förl. i distr., Stockholm, 1920

Uppslagsverk
  • Roosval, Johnny & Lilja, Gösta (red.), Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren, Allhem, Malmö, 1967



Vidare referenser



Lydia Skottsberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 - beskuren)
Lydia Skottsberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 - beskuren)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Illustratörer Konstnärer