Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ebba Ingeborg Maria Wærn Bugge

1899-03-051991-01-26

Pionjär som kvinnlig arkitekt, filantrop

Ingeborg Wærn Bugge var en av Sveriges första kvinnliga arkitekter. Hon arbetade främst med boendefrågor och drev egen arkitektverksamhet i 45 år, samt var en flitig föreläsare och skribent.

Ingeborg Wærn Bugge föddes i Oslo, dåvarande Kristiania, 1899 och var dotter till Elisabeth Wærn Bugge och Dagfinn Bugge. Modern flyttade med sina två barn till Göteborg 1902 i samband med skilsmässan från barnens far. Hon arbetade med hemslöjdsfrågor och var aktiv i rösträtts- och fredsfrågor, umgänget präglades av detta engagemang liksom av moderns högborgerliga och adliga bakgrund. Barnen gick på Göteborgs högre samskola och somrarna tillbringade familjen hos mormor Ebba Wærn på Baldersnäs i Dalsland.

I samband med att modern blev direktör för Svensk Konstslöjdutställning i Stockholm 1911 flyttade familjen till Nacka och Ingeborg Wærn Bugge tog studentexamen på Whitlockska samskolan, reallinjen, 1918. I både Finland och Danmark fick kvinnor tillträde till arkitektutbildningen tidigare än i Sverige. På Kungl. Tekniska högskolan (KTH) skedde det först 1921.

Ingeborg Wærn Bugge skrevs in på Tekniska högskolan 1919 som specialelev och utexaminerades 1922. Hon gjorde studieresor i Europa och arbetade ett par år på olika arkitektkontor i Stockholm. Bland annat ritade hon på den svenska paviljongen till Parisutställningen 1925 när hon arbetade hos Carl Bergsten. Under åren 1926–1928 gick Ingeborg Wærn Bugge på Byggnadsskolan på Kungliga Akademien för de fria konsterna med Ragnar Östberg som en av lärarna.

Åren 1929–1936 drev Ingeborg Wærn Bugge arkitektkontor med Kjerstin Göransson-Ljungman. Tillsammans ritade de bland annat Stiftelsen Frederic Eens Minne, ett hem för ensamma mödrar. Styrelsemedlemmen Anna Lindhagen valde de båda kvinnliga arkitekterna till uppdraget. Från det att samarbetet upphörde 1936 drev Ingeborg Wærn Bugge eget arkitektkontor fram till 1974.

På Stockholmsutställningen 1930 var bostäderna nästan utan undantag utrustade med kokvrår. Bostadsbristen var svår och att minimera köksytan var ett sätt att sänka byggkostnader. Ingeborg Wærn Bugge och Kjerstin Göransson-Ljungman reagerade och beslöt sig för att analysera om ett väl utformat kök med möjligheter att tillaga mat kunde motivera en högre hyra. Kanske räckte en kokvrå rentav även till en större familj? Efter att ha nekats bidrag med motiveringen att en sådan undersökning handlade om kvinnans arbete i hemmet och därmed varken hade vetenskapligt eller socialt intresse fick de till slut medel och boken Bostad och hushållsorganisation gavs ut av Kooperativa Förbundets Bokförlag 1936.

Efter analyser och provlagning av mat i kokvrår i jämförelse med kök drog de slutsatsen att kokvrån endast är berättigad för riktigt små hushåll som äter de flesta måltiderna utanför hemmet. Slutsatsen att hemarbetet hade stor betydelse för familjeekonomin var kontroversiell. Fler undersökningar och böcker i ämnet skrevs därefter. Hemmens Forskningsinstitut (HFI) startades 1944 med arbetet som skedde på 1930-talet som utgångspunkt för vidare forskning och undersökningar. I HFI var Ingeborg Wærn Bugge under åren 1948–1952 ansvarig för internationella frågor och institutets sekreterare.

Ingeborg Wærn Bugge ägnade stor del av sin arkitektgärning åt att rita bostäder och skolor utanför de större städerna. Hon ritade bland annat egnahem i Skene för Borås Wäfveri AB med ett särskilt isolerat sovrum eftersom skiftarbete var vanligt; ett antal lanthushållsskolor som Rösta i Jämtland och Benninge i Strängnäs; om- och tillbyggnader av bostäder och skolor liksom en rad inredningar. Hon skrev böcker och en rad artiklar, samt höll kurser och seminarier för hemkonsulent- och hushållskonsulentelever. Ingeborg Wærn Bugge deltog i utställningar som exempelvis Fritiden i Ystad 1936. Under sin karriär upplevde hon att kvinnor sällan hade tillgång till de manliga sammanhang där arkitektuppdrag ofta förmedlades, inte förvånande fick hon många av sina uppdrag av kvinnliga beställare som Anna Lindhagen, Ingrid Osvald och Greta Bergström.

År 1952 anställdes Ingeborg Wærn Bugge på Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska avdelning och 1962 blev hon byrådirektör. Där arbetade hon främst med kyrkorestaureringar som Skålleruds kyrka men också andra byggnader som Roggeborgen i Strängnäs som inreddes för Kungliga bibliotekets behov.

Ingeborg Wærn Bugge var präglad av klassisk arkitektur och landsbygdens traditionella formspråk. De funktionella aspekterna var starka och projekten hon arbetade med hade ofta en sparsam budget vilket förstärkte hennes lågmälda men formsäkra estetik.

Modern gick bort 1951. Ingeborg Wærn Bugge som inte bildade egen familj utan bodde med sin mor, behöll villan i Nacka som bostad fram till sin död 1991.


Susanna Janfalk


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ebba Ingeborg Maria Wærn Bugge, www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgWrnBugge, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Susanna Janfalk), hämtad 2020-07-12.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Gustafva Elisabeth Wærn Bugge
  • Far: Dagfinn Bugge
  • Bror: Thorild Fredrik Wilhelm Wærn Bugge


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Arkitekt, anställd hos Folke Bensow 1923, hos Carl Bergsten 1924–1926, hos Evert Milles 1927, hos Karl Güttler 1928
  • Yrke: Utförde undersökningar för Nordiska museet och Arkitekturminnesföreningen
  • Yrke: Arkivarie, Drottningholmsteaterns museiarkiv
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Kjerstin Göransson-Ljungman
  • Kollega: Edvard Stenlåås
  • Kollega: Åke Huldt
fler ...


Organisationer

  • Folkpartiet (FP, nuvarande Liberalerna)
    Medlem, kommunpolitiskt aktiv i Nacka
  • Svenska Kvinnors Nationalförbund
  • Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF, nuvarande Kvinnliga Akademikers Förening, KAF)
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Oslo, Norge
  • Oslo, Norge
  • Göteborg
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Janfalk, Susanna Å., ’Ingeborg Waern Bugge’, Kvinnor som banade väg, S. 130-135, Stockholm, 1992

  • Janfalk, Susanna Å., Ingeborg Wærn Bugge, arkitekt 1899-1991, C-uppsats vid Konstvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet, 1995

  • Åkerman, Brita, 'Ingeborg Wærn-Bugge - pionjär, Form (Stockholm), 1978(74):4, s. 36-43, 1978

Opublicerad källa
  • Författarens intervjuer med Ingeborg Wærn Bugge under åren 1985-1991



Vidare referenser

Litteratur


Ingeborg Wærn Bugge (foto från ArkDes, Digitalt Museum)
Ingeborg Wærn Bugge (foto från ArkDes, Digitalt Museum)

Nyckelord

1900-talet Arkitekter Pionjärer Välgörenhet