Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilda Sofia Lindstedt

1881-07-241971-04-02

Bibliotekschef, pionjär

Hilda Lindstedt var bibliotekschef vid Kungliga Tekniska högskolans bibliotek och pionjär inom den tekniska dokumentationen i Sverige.

Hilda Lindstedt föddes 1881 i staden Dorpat i Ryssland – nuvarande Tartu i Estland – där familjen bodde under några år på 1880-talet. Hon var dotter till Ebba Petersson-Giertz och matematikern och astronomen Anders Lindstedt. Hilda Lindstedt var näst äldst i en syskonskara om fyra, hon hade tre bröder.

År 1901 tog Hilda Lindstedt sin mogenhetsexamen vid Lyceum för flickor i Stockholm. Hon arbetade därefter, under ett antal år, i försäkringsbranschen, där hon deltog i statistiska och matematiska undersökningar. Sex år senare blev hon antagen som amanuens vid Kungliga Tekniska högskolans bibliotek (KTHB), en arbetsplats hon skulle komma att stanna på under resten av sitt yrkesverksamma liv. De första åren vid KTHB arbetade hon också extra som assistent vid Kungliga Vetenskapsakademiens bibliotek, samtidigt som hon bedrev studier i engelska och matematik vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

Hilda Lindstedt gjorde under åren ett antal studieresor, som skulle få stor betydelse för hennes framtida arbete som bibliotekschef vid KTHB. Ett resebidrag från Kungl. Maj:t möjliggjorde under sommarmånaderna 1911 en studieresa till några europeiska länder. Syftet var att besöka biblioteken vid ett antal tekniska högskolor i Danmark, Tyskland, och Schweiz. Tio år senare genomförde Hilda Lindstedt en drygt tre månader lång studieresa till USA. Tillbaka i Sverige införde hon sedan en rad förändringar som skulle komma att effektivisera arbetet på flera svenska vetenskapliga bibliotek. Hon införde Library of Congress klassificeringssystem på KTHB. Hon introducerade användningen av det amerikanska kongressbibliotekets färdigtryckta katalogkort, vilket underlättade bibliotekens katalogiseringsarbete avsevärt. I skriften Biblioteksstudier i U.S.A. jämte riktlinjer för ett svenskt tekniskt centralbibliotek från 1922, redogör Hilda Lindstedt för de amerikanska erfarenheterna. Amerikaresan gav också idén till en inventering av tidskriftsbestånden vid de tekniskt vetenskapliga biblioteken i Stockholm och Uppsala. Katalogen, som ansågs vara ett monumentalverk, blev i sin helhet färdig 1931.

Detta arbete skedde samtidigt som Hilda Lindstedt aktivt deltog i arbetet med Kungliga Tekniska högskolans nya biblioteksbyggnad. Biblioteket hade blivit kvar i trånga lokaler på Drottninggatan i centrala Stockholm, medan högskolan tretton år tidigare hade flyttat ut till nyinvigda lokaler på Valhallavägen. De nya bibliotekslokalerna, som stod färdiga för inflyttning 1930, var ett resultat av ett nära samarbete mellan Hilda Lindstedt och arkitekten Erik Lallerstedt. I ett par artiklar i Teknisk tidskrift från 1931 ger hon en rikt detaljerad beskrivning av den nya biblioteksbyggnadens arkitektur och bibliotekets verksamhet.

Hilda Lindstedt var under hela sitt yrkesliv engagerad i arbetet med de tekniska biblioteken och hon arbetade ständigt med att utveckla biblioteksorganisationen. Bland annat inköptes i början av 1930-talet en reproduktionsautomat, för att snabbt kunna förse andra bibliotek med efterfrågade tidskriftsartiklar och information. På kort tid kom biblioteket upp i en årsproduktion av fotokopior, jämförbar med de största biblioteken i Sverige. Hon var även en pionjär vad gällde biblioteksutbildning och presenterade redan 1930 ett förslag om utbildning i teknisk dokumentation. Utbildningsfrågorna var viktiga och i detta ämne höll hon ett anförande vid Dokumentationskonferensen i Oxford 1938.

Hilda Lindstedt var en av initiativtagarna till Tekniska litteratursällskapet (TLS) (nuvarande Svensk förening för informationsspecialister, SFIS), som grundades 1936. Sällskapet, vars medlemmar hade lång erfarenhet av biblioteksverksamhet inom teknikområdet, hade som mål att främja teknisk-vetenskaplig och industriell biblioteks- och litteraturtjänst inom främst näringslivet. Hilda Lindstedt blev sällskapets förste vice ordförande under de kommande tio åren. Hon var även verksam på det internationella planet. 1937 deltog hon på Världskongressen för universell dokumentation i Paris, där hon rapporterade om TLS verksamhet och det pågående arbetet med att utveckla ett svenskt ”centrum för dokumentär teknik”. 1938 upptogs TLS som nationell representant i det styrande rådet för den Internationella federationen för dokumentation (FID), i vilken Hilda Lindstedt 1950 utnämndes till hedersledamot.

Hilda Lindstedt var en flitig föreläsare och deltog under 1930-talet i åtskilliga konferenser och kongresser. Hon skrev artiklar i olika facktidskrifter och författade och sammanställde en lång rad skrifter, utgivna i Tekniska litteratursällskapets och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens skriftserier. Det bibliografiska arbetet har bland annat resulterat i tryckta kataloger som förtecknar samlingarna i KTHB. Hon har beskrivits som mycket noggrann och lär själv ha sagt, att det inte syns på ett arbete hur lång tid det tagit att utföra det, däremot syns felen.

Under sina sista tio år som chef för KTHB arbetade Hilda Lindstedt ihärdigt vidare med utvecklingen av biblioteket och skapandet av en ny personalorganisation. Under krigsåren ställdes högre krav på de tekniska högskolebiblioteken och 1946, samma år hon gick i pension, fick biblioteket tack vare en statlig utredning till sist ökade anslag. Samma år blev Hilda Lindstedt tillförordnad överbibliotekarie och mottog dessutom belöningsmedaljen Illis quorum.

Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek var Hilda Lindstedts livsverk, men vid sidan av biblioteksarbetet deltog hon ofta i en rad olika föreningar däribland Internationella klubben i Stockholm, Konsthistoriska sällskapet, Fredrika-Bremer-Förbundet och kanske allra helst i Sällskapet Nya Idun och Stockholms Zontaklubb.

Hilda Lindstedt avled 1971 och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Birgitta Andréasson


Publicerat 2021-03-07



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilda Sofia Lindstedt, www.skbl.se/sv/artikel/HildaSofiaLindstedt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Andréasson), hämtad 2021-07-28.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Ebba Augusta Mathilda Lindstedt, född Petersson-Giertz
  • Far: Anders Lindstedt
  • Bror: Samuel, kallad Sam, Lindstedt
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Stockholm: Studentexamen, Lyceum för flickor, privatskola
  • Universitet, Uppsala: Studier i engelska, Uppsala universitet
  • Högskola, Stockholm: Studier i matematik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Tjänsteman, kommittén för skandinaviska dödlighetstabeller, fr o m 1902 förste biträde, skandinaviska kommittén angående försäkring av ickenormala risker, Skandinaviska försäkringskommissionen
  • Yrke: Extra assistent, Kungliga Vetenskapsakademiens bibliotek (KVAB)
  • Yrke: Tillförordnad amanuens, Kungliga Tekniska högskolan
fler ...


Organisationer

  • Sveriges Allmänna Biblioteksförening (SAB)
    Styrelseledamot
  • Svenska Teknologföreningen (STF)
    Ledamot, fr o m 1945 ordförande, biblioteksnämnden
  • Tekniska litteratursällskapet (TLS, nuvarande Svensk förening för Informationsspecialister, SFIS)
    Förste vice ordförande, fr o m 1945 styrelseledamot
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Tartu, Estland
  • Tartu, Estland
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur


Hilda Lindstedt, cirka 1930-tal. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Hilda Lindstedt, cirka 1930-tal. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Bibliotekarier Chefer Pionjärer