Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hedvig Ulrika Taube

1714-10-311744-02-11

Hovfröken, kunglig mätress

Hedvig Taube var kunglig mätress i frihetstidens Sverige.

Hedvig Taube föddes 1714 som nummer två i en skara om nio barn som makarna Edvard Didrik Taube och Christina Maria Falkenberg satte till världen. Familjen tillhörde sin tids sociala elit och bodde ståndsmässigt i det Bååt-Stenbockska palatset i Stockholm. Fadern, som sedermera blev både en högt uppsatt militär vid flottan och riksråd, gjorde dåliga affärer och spelade dessutom bort familjens finansiella grundvalar. Trots familjens ekonomiska nedgång upprätthölls ett socialt liv i samhällets topp. I ett sådant sammanhang i början på 1730-talet fattade Sveriges kung Fredrik I tycke för den unga Hedvig Taube, som snart och efter påtryckningar från fastern Beata Taube och den politiskt engagerade Hedvig Catharina Lillie placerades som hovfröken vid drottning Ulrika Eleonora den yngres hov. I gengäld skulle faderns och brödernas karriärer gynnas och faderns skulder betalas.

Kungens enträgna uppvaktning resulterade i att Hedvig Taube blev gravid. Efter en förlossning i hemlighet bortfördes barnet till en fostermor, men dog strax därefter. En tid efter den första graviditeten avslutade Hedvig Taube sin tid som hovfröken och installerades i en egen bostad intill det Wrangelska palatset, där kungaparet residerade i väntan på att Stockholms slott skulle färdigställas. I sin bostad höll Hedvig Taube mottagningar och hennes närhet till kungen gjorde henne också i viss mån politiskt inflytelserik. Såväl Axel von Fersen som Carl Tersmeden nämner henne och framhåller hennes yttre attribut. Mot 1730-talets slut väckte kungens halvofficiella förbindelse med Hedvig Taube politisk uppmärksamhet, inte minst för det synbara beviset i ytterligare barn, som alla fick en furstlig försörjning. Barnen gavs namnet von Hessenstein, efter Hedvig Taubes utnämning till tysk-romersk riksgrevinna 1743.

I frihetstidens partipolitiska strider framfördes sexualmoraliska anspelningar på det illa ansedda förhållandet, och utländska sändebud försökte även utnyttja förbindelsen till sin fördel. I skuggan av hattarnas krig mot Ryssland 1741—1743 avled drottningen och kort därefter, 1744, avled även Hedvig Taube i barnsäng med sitt fjärde barn, en dotter som blott blev åtta år.

Hedvig Taube begravdes först i familjen Falkenbergs gravkor i Vadsbro kyrka men flyttades senare till Strängnäs domkyrka, där hon vilar bredvid sin sistfödda dotter.


Maria Sjöberg


Publicerat 2021-05-11



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hedvig Ulrika Taube, www.skbl.se/sv/artikel/HedvigTaube, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2021-10-19.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Riksgrevinnan von Hessenstein


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Christina Maria Falkenberg av Trystorp
  • Far: Edvard Didrik Taube af Odenkat
  • Bror: Didrik Henrik Taube
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Hovfröken hos drottning Ulrika Eleonora
  • Ideellt arbete: Kunglig mätress


Kontakter

  • Släkting: Beata Taube, faster
  • Kollega: Hedvig Catharina Lillie
  • Vän: Carl Tersmeden
  • Vän: Axel von Fersen


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Holst, Walfrid, Fredrik I, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1953

  • Jacobson, Esther, Hedvig Taube: en bok om en svensk kunglig mätress, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1919

  • Norrhem, Svante, Kvinnor vid maktens sida: 1632-1772, Nordic Academic Press, Lund, 2007



Vidare referenser

Litteratur
  • Persson, Fabian, Women at the early modern Swedish court: power, risk, and opportunity, Amsterdam University Press, Amsterdam, 2021

  • Sjöberg, Maria, 'Drottningar och mätresser i ram', Bildligt talat : kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år, S. 183-206, 2012



Hedvig Taube. Porträtt (olja på duk) av Lorens Pasch d.ä. (1702-1766), år okänt. Nationalmuseum (NMGrh 565)
Hedvig Taube. Porträtt (olja på duk) av Lorens Pasch d.ä. (1702-1766), år okänt. Nationalmuseum (NMGrh 565)

Nyckelord

1700-talet Hovdamer