Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gurli Frida Oscaria Hertzman-Ericson

1879-11-031954-02-06

Författare, översättare, redaktör

Gurli Hertzman-Ericson var författare och översättare under 1900-talets första hälft.

Gurli Hertzman-Ericson växte upp i en högborgerlig miljö i Göteborg. Efter utbildning vid Mathilda Halls skola lämnade hon i unga år Göteborg för språkstudier i Cambridge. Denna miljö gjorde starka intryck med radikala tankar och socialt engagemang. Här började Gurli Hertzman-Ericson läsa psykologi och sociologi.

Återkommen till Sverige började hon som guvernant i Dalsland, men gifte sig redan 1900 med ingenjören Olof Ericson. Familjen bosatte sig i Stockholm och för sina barn samlade hon sagor i boken Från mor till barn, 1903. Året därpå kom debutromanen Finn. En lifsbild. Men det egentliga genombrottet fick hon först 1923 genom Huset med vindskuporna, en borgerlig stadsroman med socialt patos.

Parallellt med författarskapet engagerade sig Gurli Hertzman-Ericson i samhällsfrågor. Hon var 1913–1918 redaktör för tidskriften Rösträtt för kvinnor och under en period ordförande i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Mot slutet av sitt liv var hon under åren 1937–1942 sekreterare och under åren 1948–1950 vice ordförande i Sveriges Författareförening.

På 1920-talet skaffade Gurli Hertzman-Ericson ett fäbodställe i Tansbodarna, nära Mockfjärd i Dalarna. Stadskvinnan blev engagerad i landsbygden vilket inverkade på författarskapet och resulterade i en av hennes starkaste romaner, Av jord är du kommen, 1935. Några andra nämnvärda titlar är Domaredansen, 1941, En hand i min, 1943 och Blå duett, 1953. Huvudpersonen i den sistnämnda romanen blir uppsagd från kontoret då han säger ifrån mot Hitler-kryperi. Värdena solidaritet och tolerans genomsyrar Gurli Hertzman-Ericsons författarskap. Detta bör ses i ljuset av hennes samhällsengagemang.

Vid sidan av ett omfattande författarskap, med omkring 30 utgivna titlar, översatte Gurli Hertzman-Ericson en rad arbeten. Översättandet började redan i Göteborg för Åhlén & Åkerlund under perioden 1909–1916. Under 1920-talet översatte hon alltmer facklitteratur och debattböcker. Översättningarna hämtades från engelskan och ämnena gällde ofta psykologi och barnuppfostran, men även skönlitteratur ingick i uppdragen.

Under 1930- och 1940-talen närmade sig Gurli Hertzman-Ericson alltmer de övriga nordiska länderna. Särskilt den norska litteraturen intresserade henne, då hon redan under uppväxten träffat den norske diktaren Bjørnstjerne Bjørnson hemma hos Göteborgspublicisten Sven Adolf Hedlund. Under den tyska ockupationen engagerade hon sig för de nordiska syskonfolken och intog en starkt antinazistiskt hållning. Här kan nämnas att Gurli Hertzman-Ericson översatte Sigrid Undset från engelskan med Åter mot framtiden och Lyckliga dagar i Norge, 1943.

Gurli Hertzman avled 1954 vid 74 års ålder och är begravd på Mockfjärds kyrkogård.


Gunnel Furuland


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gurli Frida Oscaria Hertzman-Ericson, www.skbl.se/sv/artikel/GurliFridaOscariaHertzmanEricson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2020-09-25.




Övriga namn

    Flicknamn: Hertzman
    Alternativ namnform: Hertzman-Ericsson, Hertzman-Erikson
    Övrigt: Hertzman-Eriksson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Märtha Maria Hertzman, född Skröder
  • Far: Oscar Anders Hertzman
  • Syster: Signe Maria Hertzman, gift Crafoord
fler ...


Utbildning

  • Universitet, Edinburgh, Storbritannien: Diploma Examination in English Literature, University of St Andrews


Verksamhet

  • Yrke: Guvernant, Dalsland
  • Yrke: Författare
  • Yrke: Översättare


Kontakter

  • Kollega: Sven Adolf Hedlund


Organisationer

  • Sveriges Författareförening (nuvarande Sveriges Författarförbund, SFF)
    Styrelseledamot, sekreterare 1937—1942, vice ordförande 1948—1950
  • Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
    Ordförande, Stockholmskretsen


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Göteborg
  • Stockholm
fler ...


Källor



Vidare referenser