Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ester Katarina Boman

1879-04-261947-09-29

Lärare, skolgrundare

Ester Boman var en reformpedagogisk pionjär. År 1909 startade hon Tyringe helpension, en internatskola för flickor.

Ester Boman kom från ett välbeställt hem. Fadern Lars-Erik Boman var överingenjör och disponent med akademisk examen. Han avled dock i lungsot när Ester Boman endast var sex år gammal. Trots ekonomiska trångmål för familjen efter faderns död kunde Ester Boman tillsammans med sin två år äldre syster Märta Boman genomgå grundläggande skolgång vid Elementarläroverket i Falun. År 1895 flyttade hon tillsammans med sin mor och syster till Stockholm, där hon fortsatte sina studier. Hon läste kurser i fyra ämnen vid Stockholms Borgarskola och under hösten 1895 började hon på Ateneum för flickor. Efter två terminer vid seminariet fick hon från hösten 1896 tjänst som småskollärare på Sofi Almquists samskola.

Ester Boman arbetade på samskolan under sex och ett halvt år. En av kollegorna vid småskolan var Ester Östrand, som sedermera kom att bli den som Ester Boman startade Tyringe helpension tillsammans med. Åren som småskollärare verkar ha varit viktiga för Ester Bomans fortsatta lärargärning och kommande verksamhet. I ett tal över trettio år senare återgav hon Sofi Almquists stora betydelse som läromoder. Liksom för Sofi Almquist utgick Ester Bomans pedagogiska grundsyn från individer och deras inbördes olikheter. Under åren som småskollärare började hon knyta internationella kontakter genom att både sommaren 1899 och sommaren 1901 resa till Oxford för att läsa sommarkurser i engelska. I december 1902 ansökte hon om tre terminers tjänstledighet då hennes hälsa vacklade. Sofi Almquist beviljade denna och gav Ester Boman mycket goda vitsord.

Ester Boman kom aldrig tillbaka till Sofi Almquists småskola. I stället började hon 1904 på Kungliga Högre lärarinneseminariet. Både under tiden som småskollärare och seminarist vid högre seminariet hade hon problem med sin hälsa och undersöktes vid ett flertal tillfällen av enköpingsläkaren Ernst Westerlund, som hon sedan höll kontakten med. Efter avlagd examen år 1907 flyttade hon från Stockholm till småländska Vimmerby där hon under två läsår arbetade som ordinarie lärare på Statens samskola. Trots den korta tiden i Vimmerby hann hon att 1908 bilda en lokalförening för kvinnlig rösträtt. Det skedde efter ett föredrag av Lydia Wahlström.

År 1909 tog Ester Boman tjänstledigt och lämnade Statens samskola i Vimmerby för att tillsammans med Ester Östrand starta Tyringe helpension. Genom att välja en liten ort, Tyringe utanför Hässleholm, behövde de inte konkurrera med de större städernas flickskolor. De lånade pengar av Ester Östrands mor och ekonomin gick sedan runt genom höga årsavgifter för de studerande. Eleverna kom således till största del från välbärgade hem. Antalet elever var inledningsvis litet men växte stadigt. Skolan flyttade efter ett par år först till Alingsås och därefter vidare till Hindås, tre mil öster om Göteborg, där den kom att bli kvar och växa ytterligare. Antalet elever ökade från 8 till 80 under de första tio åren. Därefter varierade antalet mellan 80 och drygt 100 fram till skolans nedläggning 1936.

Pedagogiken vid Tyringe helpension karaktäriserades av koncentration, friluftsliv, självstudier och självstyrelse. Koncentration innebar att undervisningen koncentrerades till ett fåtal ämnen som lästes i block och på så sätt kunde ges mer tid. Det var också viktigt att det praktiska och teoretiska förenades. Föreningen praktik och teori tog sig konkreta uttryck genom de många estetiska läroprocesser som genomfördes på skolan. Friluftsliv i form av utflykter och exkursioner men även utomhusundervisning var viktiga inslag. Självstudier och självstyrelse innebar att individers olikheter betonades vid skolan.

Parallellt med ledningen av skolan fortsatte Ester Bomans engagemang i kvinnorättskampen. När allmän och lika rösträtt genomförts genomförde Tyringelärarinnorna en kampanj för henne och hon blev hon invald i kommunfullmäktige. Då Ester Östrand gifte sig och slutade sitt arbete 1921 efterträddes hon av Eva Södergren, som kom att bo tillsammans med Ester Boman och några andra i den lärarbostad som byggdes under tidigt 1920-tal.

Under den senare delen av skolans verksamhet författade Ester Boman boken Uppfostran genom undervisning som redogör för den pedagogiska grundsynen vid Tyringe helpension och hur denna tog sig praktiskt uttryck i olika ämnen. Under de 27 åren som lärare, föreståndarinna och rektor på Tyringe helpension fortsatte Ester Boman med sina många studieresor och inspirationen från exempelvis filosofen och reformpedagogen John Dewey är tydlig i hennes pedagogik. All inspiration kom dock inte från utlandet utan även från personer som Sofi Almquist, Ellen Key, Ernst Westerlund och Anna Sandström vilka hon kom i kontakt med under perioden i Stockholm.

Beslutet att efter vårterminen 1936 lägga ned Tyringe helpension var Ester Bomans eget och kom som en överraskning för lärare och elever. Bland skälen till nedläggningen angav hon att hon drivit skolan i 27 år, att hon närmade sig 60 år samt att hon ville arbeta med en mer begränsad uppgift. I samband med nedläggningen flyttade Ester Boman tillbaka till Stockholm där hon fortsatte det omfattande arbetet inom undervisningen. Ester Boman undervisade på olika seminarier, engagerade sig i Kristliga föreningen av unga kvinnors (KFUK) verksamhet samt vikarierade under åren 1941–1943 för Alva Myrdal vid det socialpedagogiska seminariet. Tillsammans med barnpsykologen Carin Ulin, som Ester Boman lärt känna genom KFUK, åkte hon på en sista studieresa till Schweiz 1946. Där lyssnade de på en föreläsning av Jean Piaget och medverkade vid hans 50-årsfirande. Året därpå avled Ester Boman 68 år gammal.


Emil Marklund


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ester Katarina Boman, www.skbl.se/sv/artikel/EsterBoman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Emil Marklund), hämtad 2024-10-14.




Övriga namn

    Smeknamn: Bomsen
    Alternativ namnform: Bohman


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Catharina Boman, född Ångman
  • Far: Lars-Erik Boman
  • Bror: Erik Emanuel Boman
fler ...


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Sofi Almquists samskola
  • Yrke: Lärare, Statens samskola
  • Yrke: Grundare, lärare, Tyringe helpension för flickor
  • Yrke: Lärare, vikarie för Alva Myrdal, Socialpedagogiska seminariet (senare Förskoleseminariet)


Kontakter

  • Kollega: Ester Östrand
  • Kollega: Sofi Almquist
  • Mentor: Leonard Magnus Waern
fler ...


Organisationer

  • Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)
    Medlem
  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Grundare av lokalavdelning i Vimmerby, medlem
  • Kristliga föreningen av unga kvinnor (KFUK)
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Hovmanstorp
  • Hovmanstorp
  • Falun
fler ...


Källor



Vidare referenser



Ester Boman. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Ester Boman. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Kvinnorörelsen Lärare Pedagogik Rösträtt Skolledare