Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Cecilia Blanche Charlotte Dickson

1852-07-031906-05-21

Filantrop, byggherre till Tjolöholms slott

Cecilia Blanche Charlotte Dickson var filantrop och byggherre till Tjolöholms slott.

Blanche Dickson föddes 1852 och växte i huvudsak upp på godset Kyleberg i Östergötland. Hennes far var riksdagsmannen Axel Dickson och hennes mor Charlotte Dudgeon. Båda föräldrarna hade skotskt påbrå och Blanche Dicksons konversationsspråk var genom hela livet engelska. Släkten Dickson hade i samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet utvandrat till Sverige och skulle under århundrandet komma att tillhöra det ledande sociala skiktet i Göteborg.

Som sjuåring förlorade Blanche Dickson sin mor. Tillsammans med sina systrar Florence och Alice skickades hon till moderns släkt i Skottland för att under några år uppfostras där. Tre år senare gifte fadern om sig med Mehetabel Austin, en engelsk kvinna uppvuxen i Västindien. Blanche Dickson och hennes systrar flyttade då hem till Kyleberg. Genom faderns nya äktenskap fick hon ytterligare nio syskon.

Vid 22 års ålder gifte sig Blanche Dickson med sin kusin James Fredrik Dickson, som var köpman och därtill hovstallmästare hos Oscar II. Som gifta levde paret i en våning på Stora Nygatan 7 i Göteborg. Tillsammans fick de 1875 dottern Blanche Charlotte Eleonore Dickson, som genom sitt äktenskap med greve Carl Bonde gifte in sig i den svenska högadeln.

Paret Dickson köpte Tjolöholm i norra Halland som sommarhus år 1892. Den dåvarande corps-de-logi på platsen visade sig vara i dåligt skick och makarna planerade en ny byggnad som bättre skulle passa deras anglofila smak. Den nya slottsbyggnaden skulle uppföras i nyelisabetansk stil och en jury tillsattes för att värdera de förslag som kom in från arkitekter. Blanche Dickson valde dock inte juryns förstahandskandidat, utan bestämde att slott såväl som trädgård skulle byggas efter den unga arkitekten Lars Israel Wahlmans ritningar. Tjolöholms slott var ett av de sista stora slottsbyggena i Sverige.

Innan slottsbygget hann påbörjas avled James Fredrik Dickson hastigt av blodförgiftning. Blanche Dickson stod därmed som ensam byggherre under de sex år som det tog att färdigställa slottet. Efter ett besök på varuhuset Liberty i London valde Blanche att beställa en stor del av inredningarna till slottet därifrån. Inredningarna är bevarade än idag och i mycket gott skick. I slottsparken lät hon uppföra ett mausoleum till sin avlidne make, till vilket skulptrisen Ida Thoresen stod för utsmyckningen.

Blanche Dickson var även engagerad i miljön runt omkring Tjolöholms slott, där hon lät uppföra en så kallad arbetarby. Sådana små samhällen byggdes som ett sätt att få statare att stanna kvar på gården, då dessa annars ofta flyttade på grund av dåliga bostäder. Bostäderna i arbetarbyn utgick från husmödrars behov av lättskötthet, och Blanche delade årligen ut pris till den husmor som hade prydligast och renast hem, respektive mest välskötta trädgård. För arbetarna byggdes också en storstuga som samlingslokal där det bland annat fanns lånebibliotek, slöjd- och skolsal för de yngre barnen. Den närmaste kyrkan låg en bit bort och Blanche Dickson ville inte att avståndet skulle påverka arbetarnas möjlighet att delta i gudstjänst. Hon lät därför bygga en kyrka i anslutning till arbetarbyn för att främja gudfruktigheten. Hon tillhörde den engelska episkopalkyrkan och ville gärna ha en präst från sitt eget samfund, vilket hon ansökte om och fick tillstånd till av statskyrkan.

Efter makens önskemål lät Blanche Dickson bygga ett konvalescenthem i hans minne. Det fick namnet Meryt och stod klart 1901. Hemmet var ett av de första av sitt slag i Sverige. Det kunde åtnjutas av obemedlade personer som efter sjukdomstid behövde rekreation. Varannan sommar var hemmet öppet för kvinnor, varannan för män. Under den sex veckor långa vistelsen tillhandahölls kost och logi såväl som kläder och sjukvård utan kostnad. Blanche Dickson besökte själv hemmet varje söndag i samband med gudstjänst. I sitt testamente grundade hon en minnesfond till sin make, genom vilket hemmets fortsatta drift skulle garanteras. Hon inrättade även en skollovskoloni för fattiga flickor från Göteborg, och bedrev dessutom välgörenhetsarbete bland Göteborgs fattiga, ofta med hjälp av bibelkvinnan Maria Andersson, känd som Tant Mia.

År 1906, två år efter att Tjolöholms slott stod färdigt, reste Blanche Dickson tillsammans med sin syster Caroline till Ceylon för att besöka sina bröder Axel och Oscar som drev teplantage där. Under hemresan insjuknade hon i dysenteri och avled drygt en månad före sin 50-årsdag. Hon begravdes till havs i Indiska oceanen.


Avigail Rotbain


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Cecilia Blanche Charlotte Dickson, www.skbl.se/sv/artikel/CeciliaBlancheCharlotteDickson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Avigail Rotbain), hämtad 2024-12-07.




Övriga namn

    Gift: Dickson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Charlotte Dickson, född Wilsson Dudgeon
  • Far: Axel Dickson
  • Syster: Eleonore Florence Elisabeth Dickson, gift Quensel
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Ödeshög: Ståndsmässig uppfostran
  • Privatundervisning i hemmet, Storbritannien: Studier hos moderns släkt


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Social och filantropisk verksamhet


Kontakter

  • Släkting: Mehetabel Austin, styvmor
  • Vän: Lars Israel Wahlman
  • Kollega: Maria, kallad Tant Mia, Andersson


Organisationer

  • Stiftelsen James F. Dicksons minnesfond
    Grundare


Bostadsorter

  • Födelseort: Ödeshög
  • Ödeshög
  • Storbritannien
fler ...


Källor

Litteratur
  • Skantze-Ärlemalm, Inger, 'Hon byggde Tjolöholms slott: Blanche Dickson slottsfru med skotska anor', Halländsk kvinnokraft : fem författare om fyrtio kvinnor från förr och nu., S. 71-73, 2012

  • Sumner, Anne, Tjolöholms slott: Blanche Dickson - en kvinnlig byggherre, Stift. Tjolöholm, Fjärås, 2001



Vidare referenser

Litteratur
  • Sumner, Anne, Borgerliga ambitioner och adliga ideal: slott och byggherrar i Sverige kring sekelskiftet 1900, Carlsson, (Diss. Göteborg : Univ., 2004), Stockholm, 2004



Blanche Dickson avbildad i Hvar 8 dag, 1902-1903. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Blanche Dickson avbildad i Hvar 8 dag, 1902-1903. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Byggherrar Slottsfruar Social verksamhet Välgörenhet