Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Margareta (Greta) Bolin

1898-06-121981-07-18

Journalist, kåsör, lärare

Greta Bolin var journalist och specialiserad på barn- och ungdomsfrågor under första hälften av 1900-talet.

Greta Bolin föddes i ett folkskollärarhem i Nacka 1898. Föräldrarna skildes redan efter några år och fadern avled 1906. Modern gifte om sig 1905 med folkbildaren och läroverksadjunkten Mauritz Sterner. Greta Bolin växte upp i Gävle. Efter realexamen utbildade hon sig till lärare vid Falu folkskollärarinneseminarium, där hon också mötte sin blivande man, Lorentz Bolin, som då var adjunkt vid seminariet. Greta Bolin vikarierade sedan som lärare på de orter där maken gjorde karriär; först i Halmstad där Lorentz Bolin arbetade som folkskoleinspektör och därefter åter i Falun där han blev lektor vid seminariet. Parets dotter föddes 1921.

År 1935 började Greta skriva kåserier i Svenska Dagbladet om sitt liv i skolmiljö, och använde sig då av signaturen ”Fröken”. Texterna uppskattades och 1937 blev hon fast anställd på Svenska Dagbladet, med en ny signatur, ”Corinna”, som skulle komma att bli välkänd och följa henne livet ut. I ett kåseri från sommaren samma år berättar Greta Bolin om sitt enkla funkisrum i det första och därför berömda kollektivhuset vid Norr Mälarstrand där bland annat makarna Gunnar och Alva Myrdal också bodde. Vid årsskiftet 1940/1941 flyttade även maken till Stockholm. Äktenskapet upplöstes dock 1942.

Med sin erfarenhet som lärare var det barn och skolfrågor som Greta Bolin ville skriva om. Så blev det också i reportage, aktuellt diskuterande i roliga kåserier på Idag-sidan samt böcker om barn, skolan och ungdomsfrågor i stort. Den första boken, Ungarna och vi, med illustrationer av tecknaren Gösta Chatham, gavs ut 1938. Böcker för barn och barns behov av bra böcker hade då börjat uppmärksammas, och förutom att regelbundet recensera den genren, tog hon initiativ till Svenska Dagbladets årliga barnboksutdelning. Tillsammans med kollegan på Dagens Nyheter, Eva von Zweigbergk, bidrog Greta Bolin starkt till att höja barnbokens och barnboksförfattarnas status genom att granska bibliotekens bestånd av barnlitteratur, ta kontakt med bibliotekarier och förlag, barnboksförfattare och bokläsarna själva, med både artikelserier och skrifter som resultat. År 1943 utgavs vägledningsboken Barn- och ungdomslitteratur, och två år senare kom boken som blivit en klassiker med många upplagor, Barn och böcker, som författats tillsammans med Eva von Zweigbergk.

Greta Bolin uppmärksammade också barn med lässvårigheter, bland annat i boken Det går illa för mitt barn i skolan, 1948, som hon skrev tillsammans med litteraturvetarna Karin och Bernhard Tarschys. Med boken Mitt barn är annorlunda, 1956, satte hon fokus på barn med funktionshinder. Skolvärlden var förstås ett nav i problemen. Greta Bolin följde tidens skoldebatt noga, och utvecklade kontakter till olika lärarorganisationer och myndigheter, upp till högsta nivå på ecklesiastikdepartementet.

Greta Bolins stora kunskaper om skolfrågor gjorde att hon utsågs till inspektor för Lyceum för flickor och Östermalms kommunala flickskola 1953. Från 1948 var hon också för en tid filmcensor vid Statens biografbyrå. Hon framträdde även i radio, och senare TV, om barn och skolfrågor.

Greta Bolin utgjorde en del av den stora kvinnoredaktion som under mellankrigsåren firade triumfer genom sin mångsidighet och vilja att vidga vad som då benämndes som ”hus- och hem-frågor”, till en större samhällsfråga i den omdaning av kvinnors liv som följde av ökad industrialisering, liksom den politiska förändring där kvinnor tog plats i kommunfullmäktige och riksdag. Greta Bolin gjorde många reportage om arbetsplatser i förvandling, men också sociala reportage om de som hamnade utanför det växande välfärdssamhället. Hon besökte människor i utkanten, på ungdomsanstalter och i kvinnofängelser, vilket ledde till att hon 1951 blev ledamot av Ungdomsfängelsenämnden, ett uppdrag hon skulle behålla under nästan 20 år. Sedan 1948 var hon även en av få kvinnliga styrelseledamöter i Publicistklubben.

Året före utbrottet av andra världskriget besökte hon Polen och Österrike med de nyuppförda lägren för tyska judar som fördrivits från sina hem, och var då bland de första att rapportera om detta för en svensk publik. Under krigsåren var hon medlem av Kommittén för insamlingen för landsflyktiga intellektuella och den antinazistiska sammanslutningen Tisdagsklubben, samt starkt engagerad i tillblivelsen av Israel.

Greta Bolin medverkade under signaturen Corinna i Svenska Dagbladet fram till 1978, det år hon fyllde 80. Tre år senare gick hon bort. Hennes stoft vilar i Minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.


Kristina Lundgren


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Margareta (Greta) Bolin, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaMargaretaGretaBolin, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kristina Lundgren), hämtad 2020-07-06.




Övriga namn

    Flicknamn: Jonsson-Sterner
    Signatur: Fröken, Corinna


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Ester Charlotta Cecilia Jonsson-Sterner, omgift Sterner
  • Far: Jon Jonsson
  • Syster: Gunborg Sterner
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Falun: Folkskollärarexamen, Falu folkskolelärarinneseminarium


Verksamhet

  • Yrke: Vikarierande folkskollärare, Falun 1919–1920, Halmstad 1920–1922, Falun 1922–1937
  • Yrke: Journalist, Svenska Dagbladet, fast anställd t o m 1960
  • Ideellt arbete: Ledamot, Ungdomsfängelsenämnden
  • Yrke: Inspektor, Lyceum för flickor


Kontakter

  • Släkting: Olof Mauritz Sterner, styvfar
  • Kollega: Synnöve Bellander
  • Kollega: Ven Nyberg
  • Kollega: Eva von Zweigbergk


Organisationer

  • Publicistklubben
    Medlem, styrelseledamot fr o m 1948
  • Tisdagsklubben
    Medlem
  • Insamlingen för landsflyktiga intellektuella
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Hudiksvall
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Anderson, Ivar (red.), Svenska dagbladets historia. Del 1, 1884-1940, Svenska dagbladet, Stockholm, 1960

  • Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975, Norstedt, Stockholm, 1977

  • Bolin, Greta (Corinna), Det går illa för mitt barn i skolan, A.V. Carlson, Stockholm, 1948

  • Bolin, Greta (Corinna), Mitt barn är annorlunda, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1956

  • Lagerstedt, Lars, "Greta Bolin" [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1981-07-20

  • Lundgren, Kristina, Solister i mångfalden: signaturerna Bang, Maud och Attis och andra kvinnliga dagspressjournalister med utgångspunkt i 1930-talet, Diss. Stockholm : Univ., Stockholm, 2002

  • Rock, Anna & Rock, Henry, "Greta Bolin" [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1981-07-28



Vidare referenser