Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Betty Maria Carolina Pettersson

1838-09-141885-02-07

Lärare, Sveriges första kvinnliga student

Betty Pettersson var den första kvinnan som tog studentexamen i Sverige. Hon var också den första kvinnliga akademikern och den första kvinnliga läroverksläraren.

Betty Pettersson föddes den 14 september 1838 i Visby. Hon var sadelmakaren Olof Petterssons och Carolina Kullbergs andra barn. Sedan tidigare hade de en son som hette Edvard och två år senare föddes ytterligare en dotter, Hedvig. Familjen bodde på Adelsgatan innanför ringmuren. Betty Petterssons far, som sägs ha haft ambitioner att klättra uppåt på samhällsstegen, gjorde allt för att se till att dottern, som ansågs vara ett begåvat barn, fick möjlighet att läsa vidare trots att de ekonomiska resurserna inte var så stora i familjen. I Visby fanns fröknarna Molanders privatskola och där fick hon tillsammans med barn från mer välbärgade familjer sin grundläggande utbildning. Detta öppnade troligtvis fler möjligheter för henne än folkskolan, då denna under sin etableringsfas hade svårigheter att förmedla den grundläggande undervisning som den var ämnad att ge.

För att bli lärare på läroverken var den vanliga gången vid den här tiden att studera på Högre lärarinneseminariet i Stockholm, för att sedan börja arbeta på en flickskola. Betty Pettersson valde en annan väg. Mellan åren 1860 och 1871 var hon guvernant i olika hem i Småland och Östergötland, innan förändringar i samhället gjorde det möjligt för henne att komma vidare. År 1870 öppnades möjligheten för flickor att ta mogenhetsexamen (dåtidens namn på studentexamen). Året därpå, 1871, tog Betty Pettersson mogenhetsexamen som privatist vid Nya elementarskolan i Stockholm. Hennes sikte var inställt på att studera humaniora och språk på universitet. Vägen dit var inte lätt. Visserligen kunde kvinnor studera exempelvis medicin på universiteten sedan 1870, men att läsa det som ansågs vara manligt kodade teoretiska ämnen som exempelvis historia, var då ännu inte tillåtet.

Betty Pettersson ansökte dock om dispens med hänvisning till att om kvinnor fick studera medicin borde de också få studera historia. Hon fick rätt och skrev in sig vid Uppsala universitet och Gotlands nation i februari 1872. Vid Uppsala universitet läste hon sedan bland annat historia, modern litteratur och nyeuropeisk lingvistik. I januari 1875 tog hon en filosofie kandidatexamen i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur. Tio år senare beskrev August Strindberg hånfullt denna händelse i Giftas II på följande sätt: ”Den första qvinnan, som tog studentexamen i Sverige, fuskade, såsom ingen pojke förr gjort. Hon lät interfoliera sitt latinska lexikon med Rabes grammatika. Hon kuggades, vill jag minnas, den gången; men gick igenom året därpå. Och när hon dog, firades hon med tårar såsom en vägbryterska, af qvinnor och – män”.

Efter studierna i Uppsala blev Betty Pettersson år 1875 den första kvinnliga läraren att få en tjänst på en skola för pojkar. På Ladugårdslands lägre elementarläroverk (sedermera kallad för Östra Real) hade hon först en provtjänstgöring för att därefter bli anställd som elementarlärare. Hon beskrivs som en omtyckt och god pedagog både av elever och kollegor.

Efter Betty Petterssons död beskrevs hennes banbrytande insatser i tidningsartiklar. Förutom att hon varit den första kvinnan att ta studentexamen berättades det att hon varit den första som gjort sig berättigad till och innehaft en tjänst som ämneslärare på ett allmänt läroverk. Men redan 40 år efter hennes död verkar hennes pionjärgärningar blivit glömda. I en artikel i Tidevarvet 1925 skriver Andrea Andreen att det inte finns så många brev eller andra dokument kvarlämnade efter henne och att hon kanske därför, och på grund av senare mera kända kvinnliga studenter, så som Ellen Fries, har fallit i glömska. Av samma anledning startade tidskriften Idun 1925 en insamling för ”alla dem som skulle vilja se en gravvård över Betty Pettersson som ett synligt tecken till hågkomst av hennes gärningar”.

Betty Pettersson var sitt kall som lärare trogen fram till att hon avled i tuberkulos i Stockholm 1885. Hennes grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna. På senare tid har Betty Petterssons nyskapande insatser uppmärksammats allt mer. Det har satts upp plakat om henne på flera platser, bland annat vid Östra Real och vid hennes födelsehus i Visby. Även en av de stora hörsalarna i Blåsenhus, som är Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudiers lokaler på Uppsala universitet, bär Betty Petterssons namn.


Johanna Ringarp


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Betty Maria Carolina Pettersson, www.skbl.se/sv/artikel/BettyPettersson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Johanna Ringarp), hämtad 2024-04-19.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Magdalena Sofia Carolina Kullberg
  • Far: Olof Pettersson
  • Bror: Johan Christian Edvard Pettersson
  • Syster: Hedvig Olivia Johanna Pettersson


Utbildning

  • Universitet, Uppsala: Fil.kand.examen, nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur, Uppsala universitet


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, privatskola
  • Yrke: Guvernant
  • Yrke: Lärare, Ladugårdslands lägre elementarläroverk (senare Östra Real)


Organisationer

  • Gotlands studentnation, Uppsala
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Visby
  • Visby
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur


Vidare referenser



Betty Pettersson. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Stockholms stadsmuseum
Betty Pettersson. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Stockholms stadsmuseum

Nyckelord

1800-talet Första kvinnan Lärare Pionjärer