Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ulla-Britt Englund

1928-06-272020-05-20

Idrottare, idrottslärare

Ulla-Britt Englund var en mångsysslare inom idrott under 1940- och 1950-talen med störst framgångar i handboll och badminton.

Ulla-Britt Englund, född 1928, senare Schelin, Lagerström, Dunmo, var storasyster till mångsysslaren inom idrott Mona-Lisa Englund. Ulla-Britt Englund var mycket framgångsrik inom olika idrotter, bland annat flera sådana som lillasystern kom att ägna sig åt. Det förefaller mycket troligt att Mona-Lisa Englund kom att följa sin syster i spåren och välja idrotter som storasystern redan praktiserade.

Det var under sin tid i Göteborgs Kommunala Mellanskola, där kvinnoidrottens store man Einar Lilie var rektor, som Ulla-Britt Englund kom att stifta bekantskap med idrott. Hon började tidigt utöva friidrott och anslöt sig till Kvinnliga IK Sport. Här blev hon ganska framgångsrik vid lokala skoltävlingar och så småningom nådde hon fina placeringar vid svenska mästerskapen, främst i längdhopp med bästa resultatet 5,17 meter. Någon SM-medalj lyckades hon dock inte lägga beslag på, men på distriktsnivå, DM, blev det guld i både längd och höjd.

En annan idrott som Ulla-Britt Englund utövade var konståkning. Här tillhörde hon Göteborgs Konståkningsklubb, där fadern var en drivande kraft. Vädrets makter var inte alltid gynnsamma för Göteborgs skridskoåkare, vilket hämmade aktiviteten och utvecklingen. När klubben anordnade Göteborgs första DM i konståkning 1947 segrade Ulla-Britt Englund i seniorklassen. Till hennes meriter hör också ett Götalandsmästerskap vid ungefär samma tid. Huruvida hon fortsatte att praktisera denna idrott under någon längre tid är oklart.

Handboll intog en framträdande roll i Ulla-Britt Englunds idrottsliv. Hennes karriär inleddes säsongen 1944/1945 i Kvinnliga IK Sport. Under nästan två årtionden bidrog hon till Sports imponerande segertåg som för hennes del medförde 12 svenska mästerskapsguld, SM, flera gånger i både ute- och innehandboll. Vanligen spelade hon på vänster kant i anfallet och bidrog regelbundet till målproduktionen. I landslaget debuterade Ulla-Britt Englund 1948 i en match mot Norge då segersiffrorna skrevs 3–1. Här blev hon bofast under många år. Totalt kom hon upp i 22 landskamper, där motståndaren oftast var något av de nordiska grannländerna. Vid tre tillfällen, 1949, 1950 och 1953, ingick hon i det landslag som blev nordisk mästare. Ulla-Britt Englund tilldelades 1960 Svenska Handbollförbundets spelarmärke i guld eftersom hon detta år passerade antalet 20 spelade landskamper.

Ett annat bollspel där Ulla-Britt Englund rönte betydande framgångar var badminton. Här tillhörde hon under tidigare delen av sin karriär Örgryte Idrottssällskaps, ÖIS, badmintonsektion, som existerade ett femtontal år alltifrån tillkomsten 1944. Ulla-Britt Englunds stora framgångar förebådades redan 1951, då hon gick till semifinal i SM, och 1952 då hon i DM-tävlingarna vann både singel-, dubbel- och mixedklassen. Det stora genombrottet som senior skedde 1953. Då vann hon SM i singel genom vinst över legendaren Amy Pettersson från Malmö Allmänna Idrottsförening och segrade också i ÖIS:s öppna mästerskap i både singel och dubbel. I de nordskotska mästerskapen i Aberdeen blev det seger i mixed och andraplaceringar i såväl singel som dubbel. Ulla-Britt Englund vann SM även 1954. I finalen besegrade hon då Astrid Löfgren, som var målvakt i Kv. IK Sports handbollslag och således klubbkamrat med Ulla-Britt Englund. Detta år deltog hon också i ”All-England”, en tävling som hade karaktär av inofficiellt VM, men här uteblev framgångarna helt. År 1955 bjöd inte på några stora triumfer men 1956 var Ulla-Britt Englund åter framträdande i SM. I både singel och dubbel nådde hon då finalen. Några ytterligare silvermedaljer blev lönen för mödan i SM-spelet fram till 1962. Spelet i DM resulterade däremot i ett stort antal förstaplatser fram till 1965, ofta två eller tre varje år. Under de berörda åren representerade Ulla-Britt Englund Sverige i sex landskamper.

Badminton blev den idrott som Ulla-Britt Englund kom att fortsätta med i mogen ålder, då som medlem i Göteborgs Badmintonklubb. Vid totalt 11 tillfällen, enligt vad hon själv berättar, stod hon överst på prispallen i veteran-SM.

Ulla-Britt Englund avled i maj 2020 och blev således nästan 92 år.


Lennart K Persson


Publicerat 2020-10-12



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ulla-Britt Englund, www.skbl.se/sv/artikel/UllaBrittEnglund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lennart K Persson), hämtad 2021-09-26.




Övriga namn

    Gift: Schelin, Lagerström, Dunmo
    Smeknamn: Gojset


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Karin Beata Emilia Englund, född Johansson
  • Far: Tage Helmer Englund
  • Bror: Tor Åke Englund
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Idrottslärare
  • Yrke: Tränare i konståkning


Kontakter

  • Kollega: Astrid Löfgren


Organisationer

  • Kvinnliga Idrottsklubben Sport
    Medlem
  • Göteborgs Konståkningsklubb
    Medlem, tränare
  • Örgryte Idrottssällskap
    Medlem
  • Göteborgs Badmintonklubb
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Smögen
  • Smögen
  • Lilla Edet
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Göteborgs-Posten, 2020-06-05

  • Idrottsarvet: årets bok, Idrottsmuseet, Göteborg, 2004

Opublicerad källa
  • Samtal med Ulla-Britt Englund, 2017-02-03