Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sigrid Maria Kruse

1867-09-021950-09-19

Lärare, skribent, rösträttsaktivist

Sigrid Kruse var lärare, skribent och föreläsare i kvinnors rösträttskamp vid sekelskiftet 1900. Hon var dessutom ledamot i stadsfullmäktige i Karlskrona från 1912.

Sigrid Kruse föddes 1867 på gården Oskarsfarm i Norra Mellby, Skåne, som dotter till godsägaren Frans Oskar Kruse och hans hustru Anna Maria Mathilda. Totalt föddes sex barn i familjen Kruse. Äldsta dottern i familjen, Mathilda, gift Malling, debuterade som författare på 1880-talet. Med sina första romaner och noveller gjorde hon, under signaturen Stella Kleve, litterär skandal på grund av texternas modernitet. Hon gifte sig med danske Peter Malling och flyttade med honom till Danmark och bildade familj. Mathilda Malling var såvitt känt den enda av de sex barnen Kruse som gifte sig och bildade familj. Under Mathilda Mallings dramatiska litterära period 1884—1888 lämnade Sigrid Kruse barndomshemmet för att utbilda sig till lärare på seminariet i Kalmar. Hon kom därefter att ägna hela sitt yrkesliv åt en lärargärning i Karlskrona. Sigrid Kruse levde tillsammans med sin några år yngre syster Ester Kruse, också hon verksam i Karlskrona, som skolkökslärarinna.

Även Sigrid Kruse publicerade sig litterärt men inte som sin äldre syster med modern romankonst. Hennes författarskap ägnades istället böcker för barn- och ungdom, som Från vår storhetstid: historiska berättelser för ungdom, 1900, Ur medeltidens stjärnenatt: berättelser för barn och ungdom, 1902, Grannarna, 1909, och Dramatiska bagateller 1913.

Men Sigrid Kruse skrev även artiklar i tidskrifter som Idun och Rösträtt för kvinnor. Det kunde då vara fråga om porträtt av rösträttskvinnor och artiklar om rösträttsresor, till exempel i Jönköpings län, samt kommentarer till rösträttskampen och nykterhetsfrågan. Hon skrev längre texter som trycktes separat som broschyrer, som Kvinnan och samhällsarbetet, 1905 och När kvinnorna sakna rösträtt, 1913. Samma år kom ännu en sådan broschyr, eller flygblad som den då kallas i trycket: Varför böra de svenska kvinnorna skriva sina namn på L.K.P.R:s opinionslistor? Där räknar hon upp argument för att kvinnor skulle få rösträtt, exempelvis att kvinnorna måste lyda samma lagar som männen och till exempel betala skatt för sina inkomster. Eftersom kvinnor saknade medborgarrätt, hade de inget inflytande över de skatter som de betalade.

Rösträttskampen samtidigt med lärargärningen tog upp en stor del av Sigrid Kruses tid och engagemang. Det var hon som 1904 startade den lokala rösträttsföreningen i Karlskrona, i samband med ett möte på sin arbetsplats, flickläroverket. Gulli Petrini, som då bodde i Växjö, bjöds ofta in att delta som föredragshållare. Det gällde att samarbeta med övriga lokala föreningar för att ordna möten och ta hand om inbjudna gäster — så kunde Sigrid Kruse och Augusta Tonning, som var ordförande i Ronneby, hjälpas åt att bjuda in publikdragande föredragshållare.

På det första stora rösträttsmötet som hölls i Stockholm 1909 fanns Sigrid Kruse med på talarlistan och hon talade då om nykterhetsfrågan — Sigrid Kruse menade att kvinnors rösträtt och nykterheten hörde ihop. Hon ställde även upp för de frisinnade i de lokala valen i Karlskrona. År 1912 blev hon invald, i en tid då kvinnor fick vara beredda på strid på många lokala fronter. Uppdraget behöll hon till 1926, då hon pensionerade sig både som lärare och fullmäktigeledamot.

Så småningom lämnade Sigrid och Ester Kruse Karlskrona. De bosatte sig 1930 i den villa i Vrigstad, Småland, som de låtit bygga och tidigare haft som sommarställe. När Sigrid Kruse avled, 83 år gammal, fanns inga syskon kvar i livet men en kamrat från rösträttsrörelsen, Ebba Hultqvist, tackade med minnesord i Sölvesborgstidningen för hennes värdefulla insatser under rösträttskampen. Sigrid Kruse ligger begravd på Norra Mellby kyrkogård.


Birgitta Ney


Publicerat 2020-04-27



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sigrid Maria Kruse, www.skbl.se/sv/artikel/SigridKruse, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Ney), hämtad 2020-06-02.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Anna Maria Mathilda Kruse, född Borgström
  • Far: Frans Oskar Kruse
  • Syster: Ingrid Mathilda Kruse, gift Malling
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Kalmar: Folkskollärarexamen, Folkskoleseminariet i Kalmar


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Fischerströmska skolan, fr o m 1890 Karlskrona Högre läroverk för flickor
  • Ideellt arbete: Ledamot, Karlskrona stadsfullmäktige


Kontakter

  • Kollega: Gulli Petrini
  • Kollega: Augusta Tonning
  • Kollega: Ebba Hultqvist
  • Kollega: Anna Fischerström


Organisationer

  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Medlem, Karlskronakretsen
  • Föreningen frisinnade kvinnor (FFK, senare Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR)
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Norra Mellby
  • Norra Mellby
  • Kalmar
fler ...


Källor

Litteratur
  • Hagen, Ellen, ’Kvinnorörelsens stormtrupp’, Svensk yrkeskvinna. 1, S. 20—32, 1950

  • Hultqvist, Ebba, ’Sigrid Kruse [Nekrolog]’, Sölvesborgstidningen, 1950-09-23

  • Olsson, Katarina, Sigrid, Augusta, Anna och de andra: modiga blekingskor kring 1900, IKO utbildning, Sturkö, 2017

  • ’Sigrid Kruse [Nekrolog]’, Dagens Nyheter, 1950-09-21

  • ’Sigrid Kruse, [Nekrolog]’, Svenska Dagbladet, 1950-09-21

Uppslagsverk


Vidare referenser



Sigrid Kruse flankerad av sina systrar Ellen (t.v) och Ester (t.h.), cirka 1900. Fotograf okänd (Vrigstads hembygdsförening)
Sigrid Kruse flankerad av sina systrar Ellen (t.v) och Ester (t.h.), cirka 1900. Fotograf okänd (Vrigstads hembygdsförening)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Författare Kvinnorörelsen Lärare Nykterhetsrörelsen Rösträtt