Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sigrid Johanna Wiking-Olsson

1893-02-051975-08-29

Idrottare, skidlöpare, backhoppare

Sigrid Wiking-Olsson var en uppmärksammad skidlöpare under 1900-talets första årtionden. Hon deltog med framgång i såväl nationella som nordiska tävlingar och hon omtalades flera gånger i pressen. Hon var pionjär som skidlöpare i byxor i stället för kjol.

Sigrid Wiking-Olsson och tvillingsystern Tora föddes 1893 i Katarina församling i Stockholm. Fadern var ingenjören och skeppsbyggaren Anders Fredrik Wiking. Han blev verkställande direktör vid W. Lindbergs Varvs- och Verkstads AB (Södra varvet) vid Tegelviken 1894, och efter en tid blev han företagets ägare. Modern var Alma Brüdigam. Systrarna var äldst bland fyra syskon. Familjen bodde på Folkungagatan vid Tegelviken, sannolikt i det ännu bevarade Skeppsbyggmästarbostället från 1748 som idag är kulturmärkt. Omkring 1901, när Sigrid Wiking-Olsson var i åttaårsåldern, flyttade familjen till Djursholms villastad utanför Stockholm, bland annat för att ge barnen möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Fadern var en stor sportentusiast och skidåkare, han stod för ritningen till den skid- och hoppbacke som invigdes i Djursholm 1909. Barnens mor avled 1905. I faderns andra äktenskap föddes två barn. År 1919 sålde fadern Södra varvet och flyttade till skeppsbyggarstaden Seattle i delstaten Washington, USA.

Sigrid Wiking-Olsson fick sin grundläggande skolutbildning vid Djursholms samskola. Efter studenten sökte hon till Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) för att utveckla sina konstnärliga sidor. Hon studerade vid skolan under två år. Grunden till sitt framtida yrkesliv lade hon emellertid vid Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm, där hon studerade under åren 1912–1913. Hon avlade examen 1914 och var då gymnastikdirektör och sjukgymnast. Samma år deltog hon i gymnastikuppvisningar vid Baltiska spelen i Malmö.

Det breda idrottsintresset och aktiva sportutövandet pågick under hela ungdomstiden. Sigrid Wiking-Olsson tog simmagisterexamen som fjortonåring, åkte skridskor på Värtan, deltog i otaliga skidtävlingar och missade inte Fiskartorpsdagarna. Hon deltog i Nordiska spelen i Stockholm 1909, löste biljett till invigningen av Stockholms stadion den 1 juni 1912 och satt på läktaren under olympiska sommarspelen i Stockholm samma år. År 1916 noterade tidskriften Idun att hon segrat i en gångtävling sedan hon gått 25 km på 3 timmar och 28 minuter. Sigrid Wiking-Olsson tillhörde också det tjugotalet kvinnor som 1917 tog det nyinstiftade skidlöparmärket för manliga skidlöpare. För att erövra märket krävdes att 30 km löptes på maximalt 3 timmar och 15 minuter. Sigrid Wiking-Olsson åkte sträckan på 2 timmar, 51 minuter och 15 sekunder. Denna prestation uppmärksammades av sportredaktören Erik Pallin i boken Skidlöpning för kvinnor och ungdom, 1919. Ett fotografi av Sigrid Wiking-Olsson visar en frimodigt leende skidåkare klädd i sällsamt tunna kläder: hon bär en ljus blus med öppen hals och korta ärmar till vida knäbyxor, strumpor, sockor och pjäxor. Hon beskrivs åter som en av Stockholms bästa skidåkare.

Men hon var inte bara pionjär i byxor, hon har också omskrivits som Sveriges första kvinnliga backhoppare. I den tyska tidskriften Sport im Bild publicerades 1909 ett fotografi av Sigrid Wiking-Olsson när hon befinner sig i luften vid ett skidhopp i Stora Fiskartorpsbacken 1908. Den femtonåriga backhopparen är klädd i ljus sporttröja och en lång kjol som snor kring benen. Håret är uppsatt i flätor med stora rosetter. Stora hoppbacken vid Fiskartorpet på Norra Djurgården uppfördes 1904. Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige (senare Skid- och friluftsfrämjandet, nuvarande Friluftsfrämjandet) hade lagt grunden till en skidanläggning på platsen redan 1892. Skidtävlingarna vid den årligen återkommande Fiskartorpsdagen var en stor attraktion bland stockholmarna. Från 1907 fick även kvinnor delta i tävlingarna. Sigrid Wiking-Olsson var en flitig besökare i Fiskartorpet.

På ett annat fotografi står Sigrid Wiking-Olsson och hennes tvillingsyster Tora i startfältet till damernas skidtävlingar i Saltsjöbaden 1910. Sigrid Wiking-Olsson bär vida knäbyxor och långa strumpor. En stockholmstidning framställde systrarna som pionjärer eftersom de tillhörde de första kvinnliga skidlöparna som tävlade i byxor. Skribenten förmodar att de har inspirerats av en artikel i årsskriften På Skidor utgiven av Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Utan den artikeln, som nämnde att kvinnor i Schweiz brukade åka skidor i byxor, hade nog inte systrarna haft ”det moraliska modet” att uppträda praktiskt klädda på skidor, tror skribenten. Han gissar att knäbyxor och ”sweater” kommer att bli skidlöperskornas plagg i framtiden. Sigrid Wiking-Olsson var en föregångare på flera sätt, redan 1907 fotograferades hon klädd i ”sweater”.

Efter utbildningen vid GCI träffade Sigrid Wiking-Olsson sin blivande make, engelsmannen Harold Olsson vars farfar kom från Värmland. Även han var utbildad gymnastikdirektör och sjukgymnast vid GCI. Harold Olsson återvände till England vid första världskrigets utbrott 1914 och anmälde sig till armén. Under kriget svarade han för den brittiska arméns gymnastikutbildning i staden Aldershot, känd som ”Home of the British Army”.

Sigrid Wiking-Olsson hade egna planer under kriget. Liksom många av eleverna från GCI ville hon ge sig ut i det krigshärjade Europa för att göra nytta och hjälpa krigsskadade. Den 4 juni 1915 utfärdade Kungl. Maj:t ett respass till henne, vilket gjorde att hon kunde resa fritt i Danmark, Tyskland och Österrike-Ungern. Sigrid Wiking-Olsson sökte sig till Wien där hon utbildade österrikiska sjukgymnaster samt arbetade som sjukgymnast och lärare i massage på Röda Korsets sjukhus. Respasset gällde under ett år. Efter tiden i Wien antogs Sigrid Wiking-Olsson som sjukgymnast vid Svenska Röda Korsets kvinnliga sjukvårdstrupper. Hon gick också kurser i klädsömnad på Birgittaskolan. För sina insatser under kriget tilldelades hon diplom och Röda Korsets hedersmedalj Patriae ac Humanitati.

Innan kriget var över reste Sigrid Wiking-Olsson via Oslo till London. Annandag jul 1917 gifte hon sig med Harold Olsson. Makarna bosatte sig i England och öppnade där ett svenskt gymnastiskt institut. I samband med flytten avtog möjligheterna för Sigrid Wiking-Olsson att utöva vintersporter. Familjen flyttade emellertid till Sverige 1929 och bosatte sig i Viggbyholm. Både Sigrid Wiking-Olsson och maken fick anställning som lärare vid Viggbyholmsskolan, Sveriges första internatsamskola. Harold Olsson återvände senare till Bath som föreståndare för ett gymnastiskt institut. Han avled 1957.

Vid ett tillfälligt besök i Djursholm våren 1964 möttes Sigrid Wiking-Olsson av det nyligen nedbrunna Djursholms Idrottshus, uppfört 1898. Efter detta möte skrev hon en uppsats om Idrottshuset vilket varit mycket betydelsefullt bland både elever och föräldrar under skoltiden. Spåren av Sigrid Wiking-Olssons måleri är så gott som obefintliga, men vid 78 års ålder, vårvintern 1971, ställde hon ut Akvareller från fjällvärlden på galleri Tre små rum på Arsenalsgatan i Stockholm och bemöttes positivt av konstkritiker.

Åren efter Sigrid Wiking-Olssons bortgång skänktes handlingar, fotografier och föremål till Nordiska museet. Utöver otaliga bevis på idrottsintresset finns det bland annat handlingar som rör rösträttsrörelsen och nykterhetsrörelsen.

Sigrid Wiking-Olsson avled 1975. Hon är gravsatt på Djursholms begravningsplats.


Marianne Larsson


Publicerat 2020-10-01



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sigrid Johanna Wiking-Olsson, www.skbl.se/sv/artikel/SigridJohannaWikingOlsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Marianne Larsson), hämtad 2021-07-29.




Övriga namn

    Smeknamn: Sigga, Siggan


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Alma Ulrika Matilda Wiking, född Brüdigam
  • Far: Anders Fredrik Wiking
  • Syster: Tora Elisabeth Wiking-Ottosson
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Klädsömnadskurser, Birgittaskolan


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Skidlöpare, backhoppare
  • Yrke: Konstnär
  • Yrke: Gymnastikdirektör, sjukgymnast, Röda Korsets sjukhus
fler ...


Kontakter

  • Vän: Kerstin Hesselgren
  • Vän: Signe Henschen
  • Vän: Wilhelm Moberg


Organisationer

  • Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige (nuvarande Friluftsfrämjandet)
    Medlem
  • Röda korset
    Medlem, Röda Korsets kvinnliga sjukvårdstrupper


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Djursholm
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
  • Nordiska museets samlingar



Vidare referenser

Litteratur
  • Larsson, Marianne, 'Class and gender in a museum collection: female skiwear', Fashion and museums : theory and practice, S. 91-107, 2014

  • Larsson, Marianne, 'Huru skidåkerskan fick ta steget fullt ut: skidkläder, kroppsrörelse och kvinnlig frigörelse', Markeringar och maskeringar : att visa eller dölja sin kropp, S. 113-141, 2012

  • Pallin, Erik, Skidlöpning för kvinnor och ungdom, Stockholm, 1919

  • Sörlin, Sverker & Sandell, Klas (red.), Friluftshistoria: från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik : teman i det svenska friluftslivets historia, Carlsson, Stockholm, 2000

  • Wiking-Olsson, Sigrid, Djursholms idrottshus: några skolminnen från seklets första decennium, 1968



Sigrid Wiking-Olsson, i respass daterat 4 juni 1915. Sigrid Wiking Olssons personarkiv, Nordiska museet (46/1981). Foto: Helena Bonnevier © Nordiska museet
Sigrid Wiking-Olsson, i respass daterat 4 juni 1915. Sigrid Wiking Olssons personarkiv, Nordiska museet (46/1981). Foto: Helena Bonnevier © Nordiska museet

Nyckelord

1900-talet Lärare Skidsport Sport