Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Märta Palm

1892-04-101974-07-25

Sjuksköterska, barnvårdare, pionjär

Märta Palm var under nära tre decennier år föreståndare för Mjölkdroppen i Hagalund, Solna, senare ombildad till kommunal barnavårdscentral med Mjölkdroppen som modell.

Märta Palm föddes i Visby 1892. Föräldrarna Alfred och Fredrique Palm arbetade hårt på allehanda vis för att försörja sina sex barn. De drev jordbruk och hörde till de sista som höll kor innanför ringmurarna. Modern sålde smör och mjölk från köket, och senare på torget. Fadern var utbildad bryggmästare i Tyskland, arbetade på bryggeri i Visby och blev i sinom tid bryggeridirektör. Han åtog sig också politiska uppdrag, och var bland annat ordförande i fattigvårdsstyrelsen.

Enligt Märta Palms efterlämnade minnen arbetades det ständigt i hemmet. Men det fanns trots allt tid för lekar och utflykter; särskilt fadern ägnade sig åt barnen och tillverkade många leksaker. Uppvuxen i hantverkarmiljö var han en mycket skicklig snickare.

Märta Palm tog normalskoleexamen vid flickskolan i Visby 1909. Därefter arbetade hon som hemhjälp i en rektorsfamilj i Lund 1909-1912. Familjen bodde i åtta rum och hushållet bestod av sju personer, med städhjälp en gång i veckan. Det var ”en mycket betydelsefull tid”. Märta Palm fick bland annat delta i Goetheklubben, och i mottagningar för 25 personer då familjen svarade för lekar, rebusar och musik med mera.

Märta Palm förverkligade sin barndomsdröm och blev sjuksköterska. År 1913, det året hon hade fyllt 21 år och således uppnått den ålder som krävdes för utbildningen, började Märta Palm på Röda Korsets tvååriga utbildning till sjuksköterska i Stockholm. Röda Korset hade elevhem för dem som inte var från Stockholm, men arbetskläder var eleverna tvungna att hålla sig med själva under det första året. Märta Palm hade tio kronor i månaden i fickpeng hemifrån, som skulle täcka levnadsomkostnaderna.

Första världskriget pågick när Märta Palm tog examen våren 1915. Under sin semester i föräldrahemmet på Gotland beordrades hon i omedelbar tjänst i Roma, 17 kilometer utanför Visby. Den tyska minkryssaren Albatross med 230 mans besättning hade torpederats av ryssarna utanför Gotland. Minkryssaren hade styrt in på svenskt vatten för att undkomma beskjutningen, men 28 sjömän var döda och 24 skadade. I Roma inrättade Märta Palm och övriga på ett dygn ett fungerande krigssjukhus i ett gammalt epidemisjukhus. Dit ”kom den ena invaliden efter den andra”.

Därefter, år 1916, åtog sig Märta Palm tre månaders tjänstgöring på transportbåten Eolus som gick mellan Trelleborg och Sassnitz med utväxlade krigsfångar. Här hade hon nytta av den tyska som hon lärt sig av fadern samt i flickskolan. Söderut var passagerarna nämligen invalidiserade tyskar, österrikare och ungrare som varit krigsfångar i Ryssland, och norrut var det ryssar som skulle till hemlandet efter fångenskap.

Efter kriget arbetade Märta Palm som Rödakorssyster med patienter som bodde i sina egna hem på Gotland eller i Stockholmstrakten. År 1921 avbröt hon ett vikariat på Saltsjöbadens badhotell för att skynda hem till Visby där fadern hade fått en stor hjärnblödning. Märta Palm och modern skötte fadern i hemmet i tre år tills han dog.

År 1920 startades den första statliga utbildningen för sjuksköterskor och en vidareutbildning till distriktssköterska. Märta Palm genomgick denna nio månader långa fortbildning i Stockholm år 1924. Hon planerade att bli distriktssköterska på Gotland, men blev övertalad att i stället börja som föreståndare på föreningen Solna Mjölkdroppe med spädbarnskrubba. När Märta Palm blev föreståndare för Mjölkdroppen i Solna 1924 hade föreningen, som var en ideell välgörenhetsorganisation, verkat i två decennier och hunnit bli en av Sveriges största. År 1925 var Solna en av Sveriges barnrikaste orter. Utöver Solna ingick tre municipalsamhällen, Huvudsta, Råsunda och Hagalund, samt sju större byar. Hagalund, där Mjölkdroppen började sin verksamhet 1905, växte fram i slutet av 1800-talet. Området, som var centralort för Mjölkdroppen i Solna, ansågs av stockholmare vara platsen där barn förvildades: ingenstans fanns det något ordnat för arbetarnas barn.

Mjölkdropparna var organisationer som delade ut flaskor med mjölk till mödrar som inte kunde amma eller var för fattiga för att kunna föda sina små barn. Successivt övergick man till att propagera för amning och ge mödrarna stöd. Under 1920-talet blev läkarmottagning och hälsokontroller av spädbarn centrala i verksamheten, liksom att undervisa föräldrar. Läkaren vid Mjölkdroppen i Hagalund informerade om preventivmedel trots att detta var förbjudet i lag. Mjölkdroppen i Hagalund skötte även tillsynen av hemmet för ogifta mödrar och de fosterhem som låg utanför tätorterna; från 1923 utökades ansvaret till alla fosterbarn under två år i Solna. År 1926 skulle 60 fosterbarn kontrolleras varje månad.

För Märta Palm, som hunnit bli 32 år, innebar tjänsten att hon fick sitt första egna hem. Lönen bestod nämligen av fri bostad (två rum och kök, dass på gården), ved, lyse och en liter mjölk om dagen, och 166,66 kr per månad. Kontantlönen höjdes snart till 3 000 kronor om året, alltså 250 kronor i månaden, som var miniminivån för att tjänsten skulle vara pensionsgrundande.

Mjölkdroppens läkarmottagningar hölls i Märta Palms bostad i tio år. Läkaren arbetade i hennes sovrum och de väntande mammorna trängdes i det andra rummet och i köket. Måste något barn isoleras låg det på hennes säng. Första sommaren drev Mjölkdroppens personal dessutom en barnkrubba i Märta Palms bostad, för tre till fem barn under två års ålder.

År 1925 höll Märta Palms sjuksköterskemottagning öppen mellan åtta och tio på förmiddagarna för mödrar och barn. De mödrar som hade problem med amningen kunde få råd och hon visade dem också hur de skulle behandla ”eksem, navelbråck, mag- och tarmrubbningar, ögonkatarrer etcetera”, så att barnen inte behövde föras till sjukhus. Märta Palm satsade på hembesök även sedan Mjölkdroppen omvandlats till en kommunal barnavårdscentral 1945 och hon blivit dess föreståndare. Fem-sex timmar varje arbetsdag var hon ute i hemmen.

Den kraftigt utbyggda verksamheten på Mjölkdroppen i Solna blev fort omtalad, och redan 1928 fick Märta Palm ta emot elever från distriktssköterskeskolan, sociala barnavårdskursen, Röda Korset, Sophiahemmet och Statens sjuksköterskeskola. Sammanlagt hade Märta Palm 2 800 elever mellan 1928 och 1952. Utan eleverna hade personalen inte klarat anstormningen av mödrar och barn. År 1928 gjorde Mjölkdroppen 2 160 hembesök och tog emot 1 007 personer vid mottagningarna.

Den 1 oktober 1934 fick Mjölkdroppen ändamålsenliga lokaler i den tidigare arbetsstugan i Solna. I huset fanns badrum och toalett och i källaren ett barnvagnsgarage för tio vagnar. Mjölkdroppen fick ett stort väntrum, läkarrum, förrådsrum, ett litet kök, ett biträdesrum och tre rum för föreståndarna med del i hall, badrum och toalett. Förändringen var stor för Märta Palm, som berättade att lokalerna var ”ljusa, rymliga och hemtrevliga. För mig var det underbart att efter tio år få ett eget [arbets]rum!”

Mjölkdroppen i Solna utökade verksamheten med årlig kontroll av alla barn som varit inskrivna. Kontrollerna pågick ända till skolstarten. Dessutom tog föreningen nu även hand om skolbarn och man bjöd in till ”föräldrakvällar med upplysande föredrag och trivsam samvaro”. Till stor del var det Märta Palm som drev på förändringar i verksamheten, hon var ju den som var mest insatt och ständigt var i tjänst. Eftersom många i Solna led nöd ägnade sig Mjölkdroppen även åt fattigvård. Föreningen drev en barnkrubba, och i många år arrangerade man tillsammans med prästen julfester då 20-30 familjer fick kläder och leksaker till barnen, matvaror, vaxduk, jultidningar, och undantagsvis även pengar.

Fram till 1940 arbetade Märta Palm alla dagar året runt. När hon så 1940 äntligen fick en fridag varannan vecka, medverkade hon i starten av Sankt Martins förening där mödrar fick lära sig att laga eller sy nya kläder till barn. Hon konstruerade en dräkt för spädbarn, som var ett enda klädesplagg istället för fem olika. Tidskriften Husmodern beskrev dräkten som ”nästan idealisk” och skrev om den i flera artiklar samt sålde mönster till den och även uppsydda dräkter.

Märta Palm ägnade hela livet mycken tid och omsorg åt sina släktingar, stora som små. Hon reste gärna till släktingar utomlands: kusiner och kusinbarn i Danmark och USA fick flera besök, liksom systern Ingrid när hon arbetade som sjukgymnast i Tyskland och Belgien. På närmre håll fanns en bror som med sin familj bodde på Drottningholm.

Märta Palm avled 1974. Hon vilar på Norra begravningsplatsen i Solna.


Lena Adamina Waldau


Publicerat 2020-08-20



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Märta Palm, www.skbl.se/sv/artikel/MartaPalm, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lena Adamina Waldau), hämtad 2024-03-28.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Fredrique Kristina Palm, född Wessman
  • Far: Alfred Palm
  • Bror: Gunnar Palm
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Visby: Normalskoleexamen
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Sjuksköterskeutbildning, Röda korsets sjuksköterskeskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Vidareutbildning, distriktssköterska


Verksamhet

  • Yrke: Hemhjälp åt rektorsfamilj
  • Yrke: Krigssjuksköterska för Röda Korset
  • Yrke: Sjuksköterska, hemvård av patienter
fler ...


Organisationer

  • Oxfordrörelsen
    Medlem
  • Sveriges Flickors Scoutförbund
    Seniorscout
  • Svensk Sjuksköterskeförening (SSF)
    Medlem
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Visby
  • Visby
  • Lund
fler ...


Källor

Arkiv
  • Nordiska museets arkiv. Föreningen Mjölkdroppen i Hagalund.

Opublicerad källa
  • Märta Palms redogörelse om barndomen på Gotland (sju kassettbad)

  • Palm, Märta, Redogörelse för mjölkdroppens-barnavårdscentralens verksamheten i Solna åren 1905-1945 (Otryckt). Nordiska museets arkiv, K.U. 3155

  • Palm, Märta: Sjuksköterskeyrket: ett stort stycke kulturhistoria, Nordiska museets arkiv, K.U. 3155

Litteratur
  • Waldau, Lena, Besvikelsernas landskap. Småborgares livsvillkor 1800-1960, [Eget förlag: Artfool], 2021

  • Weiner, Gena, De räddade barnen: om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940, Hjelm, Diss. Linköping : Univ., Uppsala, 1995



Märta Palm med okänd man på Djursholm, cirka 1916. Fotograf okänd (Nordiska museet)
Märta Palm med okänd man på Djursholm, cirka 1916. Fotograf okänd (Nordiska museet)

Nyckelord

1900-talet Barnavård Mödrahälsovård Sjuksköterskor

Länkar