Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Margareta lappkvinna

1370-taletEfter 1414

Tidig kristen missionsförespråkare, mystiker

Margareta, ofta kallad "Margareta lappkvinna", missionerade i Lappland vid sekelskiftet 1400.

Få bevarade källskrifter från denna tid behandlar kvinnor i norra Norden. Det finns dock källor som berättar om en kvinna vid namn Margareta, som ivrigt förespråkade Lapplands kristnande. Under åren 1388—1414 skall Margareta ha besökt många präster och till och med träffat unionsdrottningen Margareta. Hon var alltså aktiv under minst 25 år och torde ha fötts senast på 1370-talet.

Det är svårt att dra några definitiva slutsatser om Margaretas etnicitet eller nationalitet; hon hänvisas till som lappkvinna, och antagligen hörde hon till den etniska grupp som nuförtiden benämns samer. Hon antas ha fötts i Tornedalen. Enligt källorna var Margareta olärd, men hennes egen kristna tro gjorde henne bekymrad över att många som bodde i Lappland fortfarande litade till schamanism.

Margareta vandrade långa sträckor från Lappland till nordiska kyrkliga centra som Uppsala, Strängnäs, och Vadstena, samt Malmö (som då hörde till Danmark) och till Munkaliv nära Bergen, Norge. Vart hon än gick meddelade Margareta sina farhågor om trosförhållandena i Lappland för lokala aristokrater, prelater och till sist till sin namne, unionsdrottningen Margareta, som vid slutet av 1300-talet härskade över alla nordiska länder.

Eftervärlden känner Margareta tack vare brev som skrevs av inflytelserika personer som lovprisade den ”enkla kvinnan”, hon som hade tagit den farliga vägen från Lappland för att be om att fler predikare skulle skickas till de norra områdena i både Uppsala och Åbo stift. Margaretas missionsarbete fick avsevärd betydelse i de nordligaste delarna av dagens Sverige och Finland.

I Uppsala berättade prelaterna att Margareta hade mottagit syner och gudomliga befallningar på samma sätt som heliga Birgitta. Margareta liknades alltså vid mystikerna, vars erfarenheter och åsikter värderades högt eftersom deras syner troddes komma från Gud. För att bedöma Margaretas visioner önskade Uppsalaprelaterna dock en mer sakkunnig rannsakning.

Margaretas böner resulterade i att drottning Margareta och ärkebiskopen i Lund utfärdade ett öppet brev gällande kristnandet av Lapplands invånare. Brevet skrevs i Malmö den 6 augusti 1389. Unionsdrottningen och ärkebiskopen i Lund berättar i brevet att en viss Margareta har bett om deras hjälp. Befolkningen i Lappland uppmanades ta till sig kristendomen, som den enda vägen till frälsning. Drottningen och ärkebiskopen i Lund uppmanade också ärkebiskopen i Uppsala samt slottshövdingen i Korsholm (Österbotten), Filpus Karlsson, att utveckla missionarbete i norra delar av riket.

Margareta var aktiv under en tidsperiod då både den kyrkliga och världsliga förvaltningen och beslutsfattandet oftast var i manliga händer. Via gudomliga syner och religiös iver kunde kvinnor dock hitta utrymme för agerande. Prästerna presenterade det tidstypiska tankesättet när de beskrev Margareta som ett exempel på hur mirakulöst Gud kunde arbeta genom ”det svaga könet”. Franciskanbroder Filippus jämförde Margareta med Heliga Birgitta, vars orden precis hade börjat klosterlivet i Vadstena, och som helgonförklarades år 1391.

Margaretas syner och böner hade inte endast religiös betydelse. Rikets makthavare såg säkert också möjligheter att genom missionsarbetet stärka kronans inflytande i Lappland. Hur mycket inflytande Margareta eller hennes beskyddare hade på befolkningen i Lappland och deras kristnande är inte lätt att i efterhand bedöma. Hon var ändå ett exempel på att en person av anspråkslöst ursprung kunde utöva inflytande genom sin religiösa övertygelse.


Anu Lahtinen


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Margareta lappkvinna , www.skbl.se/sv/artikel/LappkvinnanMargareta0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2020-07-12.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: [Uppgifter saknas]
  • Far: [Uppgifter saknas]


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Kristen missionsivrare


Kontakter

  • Vän: Margareta (Valdemarsdotter), drottning av Danmark, Norge och Sverige
  • Kollega: Sten Stenarson
  • Kollega: Biskop Thord i Strängnäs
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Jukkasjärvi
  • Jukkasjärvi


Källor

Litteratur
  • Brilioth, Yngve, Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363-1414, Lundequistska bokh., Uppsala, 1925

  • Grönblad, Edward (red.), Nya källor till Finlands medeltidshistoria. Saml. 1, dokument nr 9, Köpenhamn, 1857

  • Handlingar rörande Skandinaviens historia D. 29 Nya handlingar rörande Skandinaviens historia, 19, dokument nummer II:3-6, S. 20-26, Stockholm, 1848

  • Hausen, Reinhold (red.), Finlands medeltidsurkunder 1, (dokument nummer 981), Helsingfors, 1910 (Hämtad 2019-11-20)

  • Itkonen, Tuomo, ’Piirteitä Suomen lappalaisten käännyttämisestä ja sen taustasta’, Novella Plantatio, Suomen Kirkkohistoriallinen Seura, Helsingfors, 1955, S. 180–211

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur
  • Eldebrink, Lennart, 'Samekvinnan som blev missionär i Lappmarken', Norrländska Socialdemokraten NSD, 1994-01-07

  • Lundmark, Bo, 'Lappkvinnan Margareta', Arran, S. 67-71, Stockholm, 1975

  • Santeri Ingman (Ivalo), ’Margareta’, Historiallisia kertomuksia, Söderström, Borgå, 1898

  • Tjällén, Biörn, '"Lappkvinnan Margareta": Birgitinsk mystik och kyrkoreform i den senmedeltida omvändelsen av Sápmi', Kvinnor och andlighet i norr: historiska och litterära perspektiv, S. 27-50, Skellefteå, 2018