Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Laila Bylitta Westersund

1942-03-272011-02-22

Sångare, komiker, revyartist

Laila Westersund var en svensk sångare, komiker och revyartist känd för framträdanden på scen, TV och film från 1960-talet till det tidiga 2000-talet.

Laila Westersund föddes i Trollhättan. Hennes far var jordbrukare och senare förvärvsarbetare. Hans stora musikintresse var en viktig inspirationskälla för Laila Westersund och de uppträdde ofta tillsammans. Laila Westersunds mor fungerade under en lång tid som hennes manager.

Laila Westersund scendebuterade redan som fyraåring, men hennes verkliga genombrott kom 1961 när hon på Folkparkernas Artistforum framförde den välkända låten ”April, april” och busvisslade refrängen. Hon fick i samband med debuten smeknamnet Yrhättan (ibland Yrvädret) från Trollhättan. Från 1960-talet och framåt var Laila Westersund en trogen folkparksartist och belönades med folkparkernas guldnål efter 25 års turnerande.

Laila Westersund är framförallt känd som revyartist och komiker. I mitten av 1960-talet började hon samarbeta med Hagge Geigert på Lisebergsteatern. Den teatern kom att bli hennes fasta plats under merparten av hennes karriär. Laila Westersund var självlärd och betonade flera gånger samarbetet med Geigert som särskilt viktigt. Hans specialskrivna texter tog tillvara på och utvecklade hennes specifika spelstil som byggde på hennes energiska personlighet, en tydlig publikkontakt och en särdeles god tajming. Som primadonna i Geigerts revyer gjorde hon flera av sina mest kända imitationer och monologer, till exempel ”Sexobjektet”-monologerna, där hon i smutsigt blåställ kommenterade hur det var att vara sexobjekt. I slutet av 1990-talet drabbades Laila Westersund av utbrändhet men gjorde en bejublad återkomst på Lisebergsteatern 2004 i pjäsen Stulen kärlek skriven av Krister Classon.

Filmdebuten skedde 1962 i Raggargänget i regi av Ragnar Frisk. Därefter medverkade hon bland annat i flera av Galenskaparna och After Shaves filmer. På TV är Laila Westersund känd för sitt deltagande i programmet Gäster med gester, Jonson och Pipen och för en av rösterna i Skrotnisse och hans vänner.

Hon spelade flera olika instrument, bland annat dragspel, trummor och piano, och sjöng in flera grammofonskivor. Jämför man hennes två Svensktoppsplaceringar, ”Singel och sand”, 1964, och ”Körsbär måste vara söta”, 1974, märks Laila Westersunds musikaliska bredd. Hon rörde sig obehindrat mellan folkkära valsmelodier, riviga poplåtar, dansant dansbandsmusik och finstämd jazz.

Laila Westersund framträdde på folkparker, teatrar och krogar i hela Sverige. Hon samarbetade med bland andra Gösta Bernhard, Tjadden Hällström, Eva Rydberg, George Adelly, Owe Thörnqvist och Carl-Gustaf Lindstedt. Under sin karriär fick hon flera utmärkelser, bland annat Göteborgs Stads förtjänsttecken i guld, Stallbrödernas pris Revyräven och Stallfåglarnas Humorpris.

Laila Westersund avled efter en tids sjukdom 2011. Hon ligger begravd på Götalundens begravningsplats i Trollhättan.


Mikael Strömberg


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Laila Bylitta Westersund, www.skbl.se/sv/artikel/LailaWestersund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Mikael Strömberg), hämtad 2024-10-08.




Övriga namn

    Smeknamn: Yrhättan från Trollhättan


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Sonja Gunborg Amalia Westersund, född Karlsson
  • Far: Erling Bror Arvid Westersund


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Yrke: Sångare, revyartist


Kontakter

  • Kollega: Hagge Geigert
  • Kollega: Gösta Bernhard
  • Kollega: Tjadden Hällström
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Trollhättan
  • Trollhättan
  • Dödsort: Trollhättan


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Dagspress: Göteborgs-Tidningen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet

Webbplats


Vidare referenser

Litteratur