Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Kristina Borg

1844-09-031928-09-09

Tidningsutgivare, rösträttskvinna, fredsaktivist

Kristina Borg var tidningsutgivare, rösträttspionjär och fredsdebattör.

Kristina Borg växte upp i ett lantbrukarhem i Västra Broby några mil öster om Helsingborg. Hon var barn nummer sex i en syskonskara om åtta. På 1860-talet flyttade hon till Helsingborg där hon började arbeta som kontorist på Öresunds-Posten. År 1869 gifte hon sig med tidningens chefredaktör sedan 1855, Fredrik Theodor Borg. Öresunds-Posten kategoriserades då som en frisinnad tidning som bland annat pläderade för republik.

När Fredrik Borg avled 1895 övertog Kristina Borg ägandeskapet av tidningen och dess tryckeri. Ny politisk redaktör blev Axel Svenson. År 1913 övertog Kristina Borg också rollen som utgivare. Under hela sin tid på tidningen var det Kristina Borg som skötte dess ekonomi, men hon var också ett ständigt bollplank för redaktionen. Hon ansvarade för innehållet i bilagan ”Våra hem”, som från 1906 följde med tidningen en gång i veckan. Vid hennes 75-årsdag 1919 skrev Karolina Widerström i tidningen Rösträtt för kvinnor om hennes arbete på tidningen: ”såväl hennes ekonomiska kapacitet som hennes journalistiska begåvning fingo god användning”. Ända fram till kort före sin död 1928 hade Kristina Borg det fulla ansvaret för tidningen. På grund av tilltagande konkurrens och höga kostnader för investeringar i ny teknik var ekonomin då körd i botten och den 84-åriga Kristina Borg såg sig tvungen att sälja tidningen.

Kristina Borg var engagerad i en lång rad sociala verksamheter i Helsingborg, både sådana som drevs i kommunal regi och i föreningsform. År 1895 ingick hon i styrelsen för en barnasylförening, som skulle arbeta för inrättandet av en barnasyl i Helsingborg. När det bildades en förening för sommarkolonier i Helsingborg år 1900 blev hon utsedd att vara kassaförvaltare och ”förste direktris”. Hon ingick också i styrelsen för föreningen Helsingborgs arbetsstugor, som startade 1904 med ändamål att bereda skolbarn sysselsättning med slöjd och hantverk. Vid samma tid satt hon även i styrelsen för arbetsförmedlingen i Helsingborg, då som en av två representanter för ”det kvinnliga arbetet”. År 1911 blev Kristina Borg den första kvinnan som valdes in i fattigvårdsstyrelsen i Helsingborg, en post hon upprätthöll fram till 1920. Hon hade fler kommunala förtroendeuppdrag, som ledamot både i Spädbarnshemskommittén och Barnbördshuskommittén, vilka förekom i slutet av 1910-talet.

Fredrik Borg var en pionjär när han 1884 som riksdagsman var den första att motionera om införandet av rösträtt för kvinnor. Kristina Borg delade makens engagemang i rösträttsfrågan och kom att bli ordförande för Helsingborgsavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, från det att en sådan avdelning bildades, till dess upplösning. Hon ingick också i landsföreningens centralstyrelse.

Kristina Borg var, liksom sin man, också aktiv i fredsrörelsen. Hon var en av undertecknarna i ett upprop publicerat i Dagens Nyheter i juni 1897, riktat till Sveriges kvinnor att stödja ”fredssaken”. År 1898 blev hon på uppmaning av Anna Lindhagen medlem i Sveriges Kvinnliga Fredsförening och 1906 var hon en av två svenska delegater vid den internationella fredskongressen i Milano där hon deltog i samma session som Bertha von Suttner, som fick Nobels fredspris 1905.

Makarna Borgs hem i centrala Helsingborg låg i samma fastighet som tidningsredaktionen och tryckeriet, och de hade nära och närmast familjära band till personal och medarbetare på tidningen. De umgicks med den lilla krets intellektuella och kulturutövare som då fanns i Helsingborg, som konstnären Nils Forsberg och författaren Karl Gustav Ossiannilsson. Vänskapliga band fanns också till en vid krets av författare, debattörer och kulturutövare som exempelvis Ellen Key och Signe Hebbe.

Kristina Borgs systerdotter Agneta (ofta kallad Agnes eller Agna) Hansson kom till paret Borg som fosterdotter 1872. Året efter utökades hushållet med fosterdottern Ida Blomberg. Hon var dotter till utgivaren av Engelholms Tidning Carl Fredrik Blomberg.

Kristina Borg avled i september 1928 och begravdes i samma grav som Fredrik Borg på Nya kyrkogården i Helsingborg.


Karin Gustavsson


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Kristina Borg, www.skbl.se/sv/artikel/KristinaBorg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Gustavsson), hämtad 2024-11-13.




Övriga namn

    Flicknamn: Jönsdotter


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elna Pehrsdotter
  • Far: Jöns Andersson
  • Syster: Johanna Jönsdotter, gift Hansson
fler ...


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Yrke: Kontorist, sedermera ekonomisk ansvarig, Öresunds-Posten
  • Yrke: Ägare, fr o m 1913 ansvarig utgivare, Öresunds-Posten
  • Ideellt arbete: Styrelseledamot, arbetsföremedlingen i Helsingborg, 1911–1920 fattigvårdsstyrelsen, även Spädbarnshemskommittén, Barnbördshuskommittén m fl


Kontakter

  • Släkting: Johan August Törnblom, svärson
  • Släkting: Augusta Borg, svägerska
  • Vän: Signe Hebbe
fler ...


Organisationer

  • Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)
    Ordförande, Helsingborgskretsen, ledamot, centralstyrelsen
  • Svenska Likbränningsföreningen
    Styrelsesuppleant, Likbränningsföreningen i Helsingborg
  • Sveriges Kvinnliga Fredsförening
    Medlem, delegat vid kongressen i Milano 1906
  • Föreningen Helsingborgs arbetsstugor
    Styrelseledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Västra Broby
  • Västra Broby
  • Helsingborg
  • Dödsort: Helsingborg


Källor

Litteratur


Vidare referenser



Kristina Borg, 1899. Fotograf: Alfred B Nilson (Helsingborgs museer) Bildkälla: http://museum.helsingborg.se/
Kristina Borg, 1899. Fotograf: Alfred B Nilson (Helsingborgs museer) Bildkälla: http://museum.helsingborg.se/

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Fredsrörelsen Kvinnorörelsen Pionjärer Redaktörer Rösträtt Social verksamhet