Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Kate Viola Elisabet Carpenter

1903-04-031994-09-18

Skolkökslärare, kokboksförfattare, familjeekonom

Kate Carpenter var skolkökslärare, skribent, kokboksförfattare, folkbildare samt Sveriges första bankanställda familjeekonom.

Kate Carpenter föddes 1903 som nummer tre av fyra syskon. Hon växte upp på landet i Västra Frölunda, där fadern hade handelsträdgård. Modern var sjuklig och barnen fick hjälpa till mycket i hemmet, också med trädgårdsarbeten. Mormodern, som var djupt troende, såg till att hon fick börja i Vasa flickskola, som vid den tiden kom att ledas i ”specifikt kyrklig anda”. I skolan fick hon också lära sig socialt arbete. Under kriget sydde eleverna klänningar till flickor i närbelägna fattiga stadsdelen Haga, och ordnade julfester för dem. Denna kyrkliga uppfostran präglade Kate Carpenters insatser genom livet.

När Kate Carpenter hade gått ut flickskolan 1921 ville hennes far att hon skulle söka till telegrafverket, där hon kunde få en lön om 300–400 kronor om året. Men hon ville bli folkskollärare, inspirerad av sin egen skoltid. Sin fästman, en möbelarkitekt som avled ung, kunde hon dock inte motsätta sig; han tyckte hon skulle skaffa sig en utbildning som blev till nytta då de var gifta. Det blev skolkökslärare.

För att antas till skolköksseminariet i Göteborg krävdes förutbildning. Kate Carpenter tillbringade 18 månader i familj och på lantgård; därefter varade utbildningen fyra terminer, för hennes del, åren 1923–1925. Genom föreståndaren, Alma Peterson, fick eleverna entusiasm för arbetet och sporrades att ta nya tag i verksamheten. Kate Carpenter kom att tjänstgöra i 43 års tid i stadens olika skolor samt vid Göteborgs skolköksseminarium.

Efter examen arbetade Kate Carpenter som föreståndare vid Lundsberg under några somrar. Där höll Ungdomens Röda Kors (URK, nuvarande Röda Korsets Ungdomsförbund) sommarkoloni för läroverkspojkar från Göteborg. Under 1930-talet vidareutbildade hon sig genom flera kurser ordnade av Svenska skolkökslärarinnornas förening, Siljansskolans sommarkurser i näringsfysiologi och studieresor utomlands, bland annat till Danmark, England och Finland. I England träffade hon sin blivande man, Stanley Carpenter. Deras dotter föddes 1944. Från besöket i Finland fick hon med sig kunskaper i ergonomiskt arbete som härrörde från Tyskland och senare känns igen i Hemmens forskningsinstituts verksamhet. Hon fick också nya insikter genom skolköksläraren och nationalekonomen Laura Harmaja som studerade värdet av husmödrars obetalda arbete. Hela tiden kom nya vetenskapligt underbyggda rön på området, som det gällde att ta till sig och föra vidare.

Sedan 1913 använde man vid hushållsundervisningen i Göteborg ständigt nya utgåvor av Kokbok från Göteborgs skolkök. Jämte hemmets ekonomi, närings- och födoämneslära, av Alma Peterson, Erika Cavallin och Ellen Wadell. Då den senare avlidit erbjöd Alma Peterson Kate Carpenter att vara med. Den första upplagan med hennes namn var den nionde och kom 1939, därefter blev det 14 till. Hon arbetade då med sin chef Elsie Johnson som ville ha med kemisten och folkbildaren Iwan Bolin. Därmed gick undervisningen i en ny riktning: receptdelen krympte, teoridelen utökades och namnet på boken ändrades på 1940-talet till Födan – hemmet – ekonomin. Kokbok för skola och hem. När grundskolan infördes på 1960-talet omdanades ämnet och fick allt färre timmar, inte mycket matlagning hanns med, och kokboken upphörde. Men fram till dess kan man följa både skolköksämnets utveckling under 50 år och hur kosthållet förändrades.

Med kriget 1939 kom kristid och skolkökslärarnas kunskaper blev extra viktiga. På kristidsnämndens uppdrag arbetade Kate Carpenter och andra med att föra ut kristidshushållning. Hon föreläste, demonstrerade och skrev broschyrer till utställningarna. Tillsammans med kollegan Maria (Maja) Ankar gav hon 1940 ut Närande mat till billigt pris. Recept i ransoneringstider. Andra småböcker rörde färsk frukt, grönsaker och fisk. Göteborgs Morgonpost, som ordnat en av utställningarna, engagerade Kate Carpenter att redigera sidan ”Kvinnan och hemmet” 1942–1943 och Ica-kuriren hakade på. Där kom hon att skriva nästan varje vecka i 20 år under signaturen Priscilla.

I Ica-kuriren, som nådde 600 000 hem, utvecklade Kate Carpenter vad hon påbörjat redan under det tidiga 1930-talet i Sunt Förnuft (Skattebetalarnas förening): matsedlar med närings- och kostnadsberäkningar, frågor om huruvida hushållsarbetet lönade sig etcetera. Nu gjorde hon också upp budgetar. Det var många tabeller i hennes artiklar och hon talade för att hemarbetet skulle rationaliseras med hel- och halvfabrikat och med maskiner allt eftersom man fick råd. Husmödrarna skulle skaffa sig kunskaper och hon stöttade dem, inte minst då värdet av den svenska kronan ständigt föll och priserna steg. Hushållsarbete hade ett värde. Mer än en gång hänvisade hon till 1920 års giftermålsbalk, som bland annat stadgade att kontanta inkomster skulle vara båda makarnas egendom. Om paret gjorde upp familjens budget och gick igenom matkostnader gemensamt underlättade det samvaron, och de äldre barnen skulle också veta vad som gällde och även bidra när de fick en inkomst. Makarna Carpenter hjälptes åt att sköta sitt eget hem och en äldre syster till Kate Carpenter var också i hög grad behjälplig.

Efter kriget blev verksamheten febril runt om i landet. Affärsbanker och Sparbanksföreningen ordnade kurser och Kate Carpenter, ”den kända signaturen Priscilla”, anlitades flitigt. År 1955 knöts hon till Göteborgs Sparbank som konsulent i hemekonomiska frågor, den första tjänsten i sitt slag i Sverige, och under några år var hon tjänstledig från skolan. Hon fick nu tre olika slags arbeten: budgetrådgivning, föredrag samt demonstrationer och utställningar. Budgetrådgivningen låg henne särskilt varmt om hjärtat. Alla slags människor kom för att få hjälp. Budgeten sattes upp efter nödvändighetsgrad, räckte pengarna inte fick man dra in på det minst nödvändiga.

Göteborgs sparbank (kallad ”Familjebanken”) bedrev ett ekonomiskt upplysningsarbete med särskild tonvikt på hemmets finansproblem. Under läsåret 1955–1956 medverkade Kate Carpenter som talare vid ett sjuttiotal sammankomster, anordnade av sparbanken eller av kvinnoorganisationer, fackföreningar, skolor etcetera. Hon bemödade sig särskilt om att nå den unga generationen och tog hjälp av Göteborgs stads ungdomskonsulent för att bland annat besöka fritidsgårdar. Kate Carpenter ledde studiecirklar för studieledare och tog initiativ till och utformade utställningar med trycksaksmaterial, som ”Kost för rimlig kostnad”, där broschyrerna tog slut redan före sista dagen, och när utställningen stängde hade över 3 000 besökare tagit del av den. Hon föreläste på olika platser i Sverige, exempelvis i Örebro, Karlstad och Trollhättan. I Trollhättan talade hon för Fredrika-Bremer-Förbundet, och en referent kallade henne kvinnosakskvinna. Det var ett ord hon aldrig använde om sig själv, hon brann för att konkret utbilda och hjälpa kvinnor. Ria Wägner inbjöd henne till sitt familjeprogram i TV, Hemma med Ria, en pedagogisk möjlighet hon utnyttjade.

För att lära sig mer, få kontakt med kollegor och dela med sig av sina erfarenheter deltog Kate Carpenter ofta i kurser och konferenser också utanför Sverige. International Federation for Home Economics (IFHE) ordnade kongresser hon reste till, bland annat i Edinburgh 1953 och i Washington 1958.

Kate Carpenter valdes som en av blott en handfull kvinnor bland ett hundratal huvudmän för Göteborgs Sparbank/Länssparbanken Göteborg. Sin lärargärning avslutade hon på Seminariet för huslig utbildning i Göteborg och hon pensionerades 1968. Kate Carpenter utbildade sig själv under hela livet. Kvinnor skulle bemyndigas genom utbildning och kunskaper. Näringslära och familjeekonomi var hennes forte och saken viktigare än hennes egen person. Däremot talade hon varmt om andra duktiga kvinnor, från rösträttsgenerationen och framåt.

Kate Carpenter dog 1994 i Göteborg, och hon är begravd på Västra kyrkogården.


Ann Carpenter Fridén


Publicerat 2020-10-12



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Kate Viola Elisabet Carpenter, www.skbl.se/sv/artikel/KateViolaElisabetCarpenter, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann Carpenter Fridén), hämtad 2021-04-15.




Övriga namn

    Flicknamn: Carlsson
    Pseudonym: Priscilla


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Alice Carlsson, född Persson
  • Far: Lars Viktor Carlsson
  • Bror: Karl Gillis Viktor Karlsson, senare Jägerberg
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Göteborg: Normalskoleexamen, Vasa flickskola
  • Lärarseminarium, Göteborg: Skolkökslärarexamen, Göteborgs skolkökslärarinneseminarium
  • Lärarseminarium, : Vidareutbildning, Svenska Skolkökslärarinnornas förening
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Skolkökslärare, bl a Seminariet för huslig utbildning
  • Yrke: Skribent, Ica-kuriren
  • Yrke: Konsulent i hem- och familjeekonomi, Göteborgs Sparbank


Kontakter

  • Mentor: Alma Peterson
  • Kollega: Elsie Johnson
  • Kollega: Maja-Lisa Furusjö
  • Kollega: Laura Harmaja


Organisationer

  • Föreningen Hus och Hem
    Medlem
  • Svenska Skolkökslärarinnornas förening
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Västra Frölunda
  • Västra Frölunda
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Priser/utmärkelser



Källor

Opublicerad källa
  • Samtal, minnesanteckningar, ljudband, klippböcker m.m. (hos Ann Carpenter Fridén)

Litteratur


Vidare referenser



Kate Carpenter, cirka 1950. Foto: Håwi Foto för ICA-Kuriren (bild i privat ägo)
Kate Carpenter, cirka 1950. Foto: Håwi Foto för ICA-Kuriren (bild i privat ägo)

Nyckelord

1900-talet Författare Hushållslära Kokböcker Lärare