Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Karna Lucie Asker

1897-06-021989-03-27

Textilkonstnär, lärare

Karna Asker var pionjär inom svensk modern textilkonst.

Karna Asker föddes 1897 i Köpenhamn, som äldsta dotter till skånske möbelsnickaren Magnus Asker och hans norska hustru Betsy Katarina Simonsen. Familjen flyttade senare till Göteborg.

Karna Asker började som femtonåring den grundläggande fyraåriga textilutbildningen vid Slöjdföreningens skola, nuvarande Högskolan för design och konsthantverk (HDK), och gick därefter ytterligare två år på skolans högre utbildning. Hon hade mycket goda betyg och belönades årligen för sina studier. Hennes lärare i mönsterritning, Dagmar Gundersen, lät eleverna studera färg och form i naturen och sedan fick fantasin flöda i skapandet av nya mönster. Denna undervisningsmetod fördes vidare av Karna Asker som 1920 började som lärarvikarie vid Slöjdföreningens skola. Hon tog 1922 hand om mönsterritningen och 1930 blev hon föreståndare för skolans expedition. Från 1935 fram till sin pensionering var hon huvudlärare vid den högre skolan och undervisade i textilkomposition, batik och konstsöm. Batik blev något av en specialitet för skolan. Under hennes ledning utvecklades både teknik och motiv. En av eleverna var Maud Fredin Fredholm som så småningom gjorde sig ett namn med bland annat batikmönstrade kläder.

Karna Askers långa lärarverksamhet präglades av stort tekniskt kunnande och en kräsen textiluppfattning. Hon hade inflytande på generationer av textilkonstnärer och var inspektör för Göteborgs och Bohus läns landstings ambulerande hemslöjdskurser. Hon medverkade i tillkomsten av läroböckerna Prydnadssöm 1, 1939, och Textilmönsterkomposition vid Slöjdföreningens skola, 1944.

Karna Askers konstnärliga gärning, framförallt hennes mattor, har rönt stor uppskattning. I avdelningen för konsthantverk och konstindustri på den framgångsrika Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 dominerades en av salarna av en matta som hade ett tydligt modernistiskt anslag. Det var en stor bohuslänsk finnvävnad i svart och vitt komponerad av Karna Asker och vävd av Göteborgs och Bohusläns hemslöjdsförening i Uddevalla. Det nya var hur hon hopade motiven, de väl tilltagna måtten och den medvetna monumentala hållningen. År 1925 deltog hon i världsutställningen (Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes) i Paris. Utställningen blev en stor framgång för svensk konstindustri och svenskt konsthantverk, och Karna Asker fick silverpris för en broderad sjal.

Genom Karna Asker nådde Axevalla Konstslöjd i Varnhem, som startade 1925, snabbt konstnärlig framgång. Karna Asker komponerade den största delen av Axevallas mattor de första åren. Färgerna var mörka och kraftfulla och mattorna hade, trots samhörighet med textil allmogekonst, en modern hållning. Tack vare henne fick Axevalla Konstslöjd det prestigefyllda uppdraget att förse Svenska Amerika Liniens lyxfartyg M/S Kungsholm med mattor. Karna Asker formgav mattor till lyxhytterna, vilka utfördes i Ava-flossa med ett enkelt upprepningsmönster mot en brun eller röd bakgrund. Ava-flossan, en förenklad form av flossa, hade utvecklats av Axevalla Konstslöjd för att rationalisera mattvävandet och för att mattorna bättre skulle passa in i den nya moderna tiden. Hennes formspråk var radikalt och experimentellt och mattorna till bibliotek och rökrum väckte uppmärksamhet. En av mattorna, som tycktes inspirerad av himmel och hav, väckte särskild uppskattning. Vågor, vinklar, uddar, stjärnor, regnbågar, böljor mot blå eller havsgröna ytor i en klar och kraftfull komposition av närmast kubistisk karaktär. Flera av mattorna visades på Röhsska konstslöjdmuseet (nuvarande Röhsska museet) innan M/S Kungsholm i november 1928 seglade ut på sin jungfrufärd till New York med en av den tidens mest genomarbetade inredningar — ”en triumf för svensk smak och konstskicklighet”. Andra textila inslag på M/S Kungsholm var gjorda av Elsa Gullberg, Märta Afzelius, av Handarbetets vänner med bland andra Carin Wästberg, samt av Märta Måås-Fjetterström som levererade mattor från sin verkstad i Båstad.

Röhsska konstslöjdmuseet visade 1929 en textilutställning i vilken tre mattor i Ava-flossa komponerade av Karna Asker ingick. En av dem köptes in till museet. Det var en mellanblå matta med tvärgående linjer, olika breda i rött och brunt, samt ett ljusare inslag av liggande staplar vilket gav en effekt av djupverkan. Inför Stockholmsutställningen 1930 deltog Karna Asker i bildandet av Föreningen Konsthantverkare i Göteborg och ställde ut museimattan i föreningens monter på utställningen. Hennes mattor visades även av Axevalla Konstslöjd, och Nordiska Kompaniet exponerade hennes möbeltyger. Textilutställningen med alster från Slöjdföreningens skola arrangerades av henne. På Svenska Mässan i Göteborg året därpå visades mattor från Axevalla Konstslöjd komponerade av Karna Asker, hennes syster Betty Kylberg och Inga Wedel.

Karna Asker gjorde offentliga verk till två av arkitekten Sigfrid Ericsons kyrkor i Göteborg. Till Johannebergskyrkan komponerade hon 1940 ett antependium och en textil bonad i applikation med fritt broderi i silke, linne och ylle. De bibliska motiven var Såningsmannen, Det stora fiskafänget och Såsom hjorten trängta till vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud. Den berättande bonaden är utförd i klara färger med stiliserade figurer och prunkade växtlighet. Det praktiska arbetet utfördes av tio av hennes elever vars initialer finns broderade på verket. I denna kyrka gifte sig Karna Asker 1954 med Sigfrid Ericson, före detta rektor för Slöjdföreningens skola. Till Masthuggskyrkan formgav hon 1954 en kormatta i varma färger med brandgult som dominerande färg.

Till hennes femtioårsdag samlade kamrater samt lärare och elever vid Slöjdskolan in pengar till en stipendiefond i Karna Askers namn. När Karna Asker slutade som lärare vid skolan 1957 mottog hon, som första kvinna, skolans plakett för att hon i hög grad främjat skolans intressen. År 1985 tilldelades hon Göteborgs stads Honnörsstipendium.

Karna Asker avled 1989 vid 91 års ålder, och begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.


Birgitta Flensburg


Publicerat 2020-04-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Karna Lucie Asker, www.skbl.se/sv/artikel/KarnaAsker, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2020-08-10.




Övriga namn

    Gift: Ericson
    Alternativ namnform: Karne Lucie


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Betzy Katarina Asker, född Simonsen
  • Far: Magnus Asker
  • Syster: Berta Katrine Asker
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Textilkonstnär, formgivare
  • Yrke: Lärare, fr o m 1935 huvudlärare i textil, Slöjdföreningens skola


Kontakter

  • Mentor: Dagmar Gundesen
  • Kollega: Inga Wedel
  • Kollega: Maud Fredin Fredholm
  • Kollega: Eva Jancke-Björk


Organisationer

  • Föreningen Göteborgs konsthantverkare
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Köpenhamn, Danmark
  • Köpenhamn, Danmark
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • 'Asker, Karna', Västsvenska kvinnor och hem, Göteborg, 1946, S. 11

  • Asker, Karna & Olson, Svea, Prydnadssöm. 1, Skriv- & ritboks-ab., Arlöv, 1939

  • Asker, Karna, Ericson, Sigfrid & Kylberg, Betty, Textilmönsterkomposition vid Slöjdföreningens skola. Dagmar Gundersens metod, Göteborg, 1944

  • Danielsson, Sofia, 'Textilkonsten', Konsten 1915-1950, Signums svenska konsthistoria, S.368-369

  • Ericsson, Anne-Marie, 'Att bidra till helheten', Svenska textilier, Lund, 1994, S.105, 107, 109,113, 128

  • Ericsson, Anne-Marie, M/S Kungsholms inredning. Mästerverk i svensk art deco, 2005, S.18, 72, 73, 145, 146, 152

  • Ericsson, Anne-Marie, Svenskt 1920-tal: konsthantverk och konstindustri, Arlöv, 1984, S.16

  • Ericson, Sigfrid, Slöjdföreningens skola 1848-1948: skolans historia genom hundra år, Skolan för bokindustri, Göteborg, 1948

  • Hovstadius, Barbro, 'Nyttokonst och konstvävnader', Svenska textilier, Lund, 1964, S. 174-175

  • Munthe. Gustaf, 'M/S Kungsholm', Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1929(25), s.11

  • Munthe, Gustaf, 'Axevalla-Varnhemslöjd', Form, 1932(28), s. 228-232

  • Ståhlbrant, Monica, Ava-flossa 1929: studier av en matta komponerad av Karna Asker, [C-uppsats], Institutionen för konstvetenskap,Uppsala universitet, 2015

  • Wettergren-Behm, Anna, 'Ny textil slöjd på Göteborgsutställningen', Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1923(19), s. 114-124

Uppslagsverk
  • 'Asker-Ericson, Karna', Lexikon för konst, Stockholm, 1957, S.45

  • 'Asker-Eriksson, Karna', Nationalencyklopedin, Höganäs, 1989, S.27

  • Eriksson, Marianne, 'Textilkonsten', Konsten 1950-1975', Signums svenska konsthistoria, S.293

Arkiv
  • Sigfrid Erisons dagbok 1910-1947. Konstindustriskolan, Region-och stadsarkivet Göteborg.



Vidare referenser



Karna Asker. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)
Karna Asker. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)

Nyckelord

1900-talet Formgivare Konstnärer Lärare Textilkonst