Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Karin Margareta Ahrland

1931-07-202019-08-30

Jurist, riksdagsledamot, diplomat

Karin Ahrland var jurist, politiker, diplomat och kvinnosaksaktivist.

Karin Ahrland föddes i bruksmiljö vid Nyby bruk i Torshälla, där hennes far var disponent. Hon gick i skola och tog studenten i Eskilstuna, och fortsatte sina studier i Lund där hon tog en juris kandidatexamen 1958.

I Lund gjorde Karin Ahrland sig ett namn i studentkretsar och valdes till förste kurator för Värmlands nation. Åren i Lund var nyttiga för den blivande offentliga personen — hon tränade sig i att tala, att knyta kontakter och sköta föreningsangelägenheter.

Efter tingstjänstgöring i Sjöbo sökte sig Karin Ahrland till den administrativa banan. Hon tjänstgjorde vid regeringsrätten i Stockholm, utsågs till förste länsassessor i Falun och från 1971 i Malmö, där hon bosatte sig med familjen, bestående av maken Nils och sonen Andreas.

Tidigt i yrkeslivet stötte Karin Ahrland på manliga fördomar om kvinnor vilket fick henne att engagera sig i Fredrika-Bremer-Förbundet. Hon var dess ordförande 1970—1976, och drev då särskilt frågan om en ökad kvinnorepresentation i politiken.

Följdriktigt gick hon själv in i politiken genom Folkpartiet (nuvarande Liberalerna). Liberalismen var ett naturligt val för Karin Ahrland på grund av hennes självständiga karaktär och hennes bakgrund i svensk bruksmiljö där hela världen var mottagare av de framställda produkterna.

För Folkpartiet blev Karin Ahrland nyttig i flera roller. Hon hade hög trovärdighet på jämställdhetsområdet, en samling frågor som då gav Folkpartiet profil. Hon blev riksdagsledamot 1976, vid det val som för första gången sedan 1930-talet ledde till en ickesocialistisk regering under centerpartisten Thorbjörn Fälldin. Karin Ahrland blev kvar i riksdagen till efter valet 1988. Ett drygt år var hon statsråd med ansvar för sjuk- och hälsovården, ett område som ingalunda varit hennes specialitet. Med den erfarenhet och säkerhet som karriären i förvaltningen och riksdagen givit henne, satte hon sig dock snabbt in i sina frågor.

Som jurist var Justitieutskottet en given plats för henne, och hon var dess ordförande 1985—1989. Karin Ahrland hörde dessutom till den lilla grupp riksdagsledamöter som hördes och märktes i den allmänna debatten; under flera år skrev hon kolumner i dagspressen. Hon var en klart tänkande jurist och en god skribent.

Det var delvis hennes allmänpolitiska engagemang som fick Karin Ahrland engagerad i Svenska Afghanistankommittén, som hade bildats efter Sovjets inmarsch i Afghanistan 1979. Hon var dess ordförande i två omgångar. Dessutom bidrog hennes stora intresse för Asien. Karin Ahrland vara sedan ungdomen en berest resenär; hon berättade gärna hur hon som student i början av 1950-talet ledsagat ett amerikanskt par som kommit till Europa för att se de länder vilka Amerika räddat från Hitler. På 1980-talet var hon FN-delegat.

När Karin Ahrland lämnade riksdagen och tillfrågades om nytt uppdrag var Utrikesdepartementet det givna valet. År 1989 övergick Karin Ahrland i diplomatisk tjänst. Hon var generalkonsul i Montreal, Kanada och ambassadör i Wellington, Nya Zeeland — en post som också innefattade några öriken i Stilla havet.

Som den kvinnopionjär hon var avslutade Karin Ahrland sin tjänst med uppdraget att vara introduktör av främmande sändebud. Alla män före henne hade burit en guldsmidd uniform, hon hade en svart kaftan med stora guldbroderier, köpt i en basar någonstans i Asien.

Karin Ahrlands engagemang för liberalism och kvinnosaken förblev starkt också under åren som pensionär i Illstorp, Brösarps kommun i östra Skåne. Hon läste, lyssnade, deltog i debatten och påverkade sitt parti.

Hon reste så länge krafterna räckte. Kashgar, en gammal oasstad i västligaste Kina, hörde till de sista resmålen. Likaså var Karin Ahrland på plats i Washington vid det amerikanska presidentvalet 2008 som förde Barack Obama till Vita Huset.

Men hon följde också det gamla rådet att odla sin trädgård. På den före detta åkern i Illstorp planterade Karin Ahrland träd, ett arboretum i liten skala: en tidsenlig, klimatvänlig insats.

Karin Ahrland avled 2019. Hon ligger begravd på Gamla kyrkogården i Malmö.


Barbro Hedvall


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Karin Margareta Ahrland, www.skbl.se/sv/artikel/KarinAhrland, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Barbro Hedvall), hämtad 2020-07-13.




Övriga namn

    Flicknamn: Andersson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Margareta Vilhelmina Andersson, född Nyhlén
  • Far: Valfrid Andreas Andersson
  • Make: Hans Fredrik Petersson
fler ...


Utbildning

  • Universitet, Lund: Jur.kand.examen, Lunds universitet


Verksamhet

  • Yrke: Tingstjänstgöring
  • Yrke: Länsassessor, Länstyrelsen, Malmöhus län
  • Yrke: Föredragande och regeringsrättssekreterare, Regeringsrätten
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Tage Erlander
  • Kollega: Thorbjörn Fälldin


Organisationer

  • Värmlands studentnation, Lund
    Förste kurator
  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Ordförande
  • International Alliance of Women (IAW)
    Styrelseledamot
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Torshälla
  • Torshälla
  • Lund
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm, 1986, s. 19-20



Vidare referenser

Litteratur
  • Ahrland, Karin, 'Maktspridning - vackert men inte självklart: rädda liberalismen', Liberal debatt, 1982:4, s. 8-10

  • Ahrland, Karin, '"Underlaget tillräckligt för att minska antalet platser i läkarutbildningen!"', Läkartidningen, 1982:19, s. 1863-1864

  • Bothén, Maria & Johnsson, Christina, 'Skattelagstiftningen har överlevt sig själv: rättssäkerhet' [intervju med Karin Ahrland], Liberal debatt, 1988:1, s. 16-17

  • Ernström, Ulla, 'Karin Ahrland: det sämsta under handikappåret - handikappade som slagträn i den partipolitiska debatten', Information om rehabilitering, 1982:3/4, s. 4-5

  • Thomasson, Jan, 'Karin Ahrland, ny hälsovårdsminister: nej till privatisering av sjukvården', Vårdfacket, 1981:13/14, s.14-16



Karin Ahrland, cirka 1985. Fotograf okänd. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)
Karin Ahrland, cirka 1985. Fotograf okänd. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Diplomater Jurister Liberalism Politiker Riksdagsledamöter