Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hjördis Gunborg Schymberg

1909-04-242008-09-08

Hovsångare, sångpedagog

Hjördis Schymberg var sopran, hovsångerska och sångpedagog, verksam under en stor del av 1900-talet.

Hjördis Schymberg föddes 1909 i Gustavsberg, på Alnön utanför Sundsvall. Fadern Per Johan Skymberg var sågverksarbetare, modern Karolina Skymberg sömmerska. Hjördis Schymberg hade fyra systrar varav två, Anna och Karin, spelade fiol. Hon blev tidigt barnprimadonna i den vida turnerande Gustavsbergs barnorkester under ledning av folkskollärare Henrik Samuelsson. Hon lärde sig spela piano och tillsammans med systern Karin spelade hon på musikcaféer och på stumfilmsbio.

År 1925 kom radion till Sverige och Hjördis Schymberg förekom ofta där från början. Hon mötte i slutet av 1920-talet sångläraren Brita von Vegesack, som reste runt i Norrland och letade sångbegåvningar. År 1929 flyttade hon till Stockholm för att fortsätta sina studier med von Vegesack. Hon provsjöng för Operaskolan i september 1932 och blev antagen. Nyantagna elever skulle vid denna tid göra tre debuter i tre olika roller, vilka för Hjördis Schymberg blev som Bertha i Adolphe Adams Nürnbergerdockan, som Mimì i Giacomo Puccinis La bohème, och som Blonde i Wolfgang Amadeus Mozarts Enleveringen ur Seraljen.

Hjördis Schymberg sjöng från början ofta med Jussi Björling, till slut ett hundratal gånger, och dessutom vid enstaka tillfällen på Kungliga Operan (som fram till 1997 benämndes Kungliga Teatern) med olika världsartister. Det skulle snart visa sig att den lilla lyriska sopranrösten, som hade en imponerande säker höjd och lätthet för koloratur, genom vokal intelligens och en osedvanlig snabbhet i de dramatiska impulserna, mer än väl räckte till även för partier som vanligtvis krävde en mer spintobetonad röst. Efter att redan 1938 sjungit ett femtontal stora bärande roller, bland andra Gilda i Rigoletto, Rosina i Barberaren i Sevilla, Julia i Romeo och Julia samt Sophie i Rosenkavaljeren, fick hon 1938 sitt första stora genombrott som Manon i Jules Massenets opera med samma namn, och året därpå en sensationell framgång som Violetta i Giuseppe Verdis La Traviata, mot Jussi Björling, i en föreställning som lyckligtvis förevigats på skiva.

Under nazismens regim i Tyskland och under kriget sökte många framstående dirigenter tillflykt i Sverige, vilket innebar en stark konstnärlig stimulans för Kungliga Teatern och dess artister. År 1940 gavs, under Fritz Buschs ledning, för första gången på Kungliga Teatern en opera på främmande originalspråk, Mozarts Cosí fan tutte, där Hjördis Schymberg sjöng Fiordiligis parti. Kriget hindrade Hjördis Schymberg från att anta inbjudningar till Metropolitan Opera House i New York, men i Stockholm fick hon under krigsåren kreera ytterligare ett femtontal huvudroller, bland andra Thaïs och Lakmé i operorna med samma namn, Zerlina i Don Juan, Margareta i Faust, Lauretta i Gianni Schicchi, Zerbinetta i Ariadne på Naxos, Den sköna Helena i operetten med samma namn, och Susanna i Figaros bröllop.

År 1941 erhöll Hjördis Schymberg Litteris et Artibus och 1943 utnämndes hon till hovsångerska. År 1947 sjöng hon Susanna och Gilda på Metropolitan, Mimì i Kuba, och Gilda i Riccione, Italien. Efter en kort sjukdomsperiod återkom Hjördis Schymberg på Kungliga Teatern i en ännu mer bejublad huvudroll i La Traviata hösten 1948 och lade till sin repertoar bland andra Nattens drottning i Trollflöjten, Norina i Don Pasquale och Puccinis Manon Lescaut. År 1951 gästspelade hon på Covent Garden som Violetta och Gilda.

Hjördis Schymberg vistades under 1950-talet sommartid ofta i Italien, studerade för operasångerskan Lina Pagliughi och repetitören Renato Bellini, och sjöng bland annat svenska romanser i italiensk radio. År 1953 mottog hon den italienska Riddare av Solidaritetens stjärnorden (Ordine della Stella della Solidarità italiana). Samma år gjorde hon en pionjärinsats för operakonsten på Island med en mängd föreställningar av La Traviata. Så ofta hon hade möjlighet att få tjänstledigt från Kungliga Teatern gav hon i ökande omfattning romanskonserter runtom i Skandinavien, Tyskland och Italien. Under 1950-talet lade hon Mozartrollerna Konstanze i Enleveringen ur seraljen och Elektra i Idomeneo till sin repertoar. År 1959 gestaltade hon Rosina i Barberaren i Sevilla på turné. År 1960 sjöng hon djupt gripande Leonoras parti i Verdis Trubaduren i en föreställning som kom att bli Jussi Björlings sista vid stockholmsoperan, och som finns bevarad på CD.

År 1961 fick Hjördis Schymberg chansen att köpa tillbaka sitt föräldrahem som familjen tvingats lämna 1925 under den så kallade ”sågverksdöden”. Hon renoverade torpet och byggde till det för att kunna ta emot sångstuderande där. Till hennes elever hörde Laila Andersson Palme, Sylvia Lindenstrand, Elisabeth Jonsson, Karin Langebo, Solveig Kringlebotn, Tord Slättegård, Gösta Winberg, Axel Falk, Erland Hagegård och Jan Hammarlund. 1963 sjöng hon Madame Butterfly på turné och invaldes i Musikaliska Akademien.

Hjördis Schymberg var alltjämt en humoristisk och slagfärdig berättare i radio och TV och hon sjöng vid olika konserter med operasolisterna ända fram till 1992, då hennes sista offentliga framträdande som sångerska ägde rum på Musikaliska Akademien i Stockholm. Hon kunde glädja sig och publiken åt att ett flertal av hennes operaföreställningar och konserter fortsatt kom på skiva.

År 2010 delades Hjördis Schymbergsstipendiet ut för första gången, och gick då till Elin Rombo. Stipendiet har därefter givits till Marianne Hellgren Staykov, Malin Hartelius, Vivianne Holmberg, Malin Byström, Charlotta Larsson, Miah Persson, Angela Rotondo och Erik Rosenius, Ida Falk Winland samt Sofie Asplund.

Hjördis Schymberg avled 2008.


Jan Hammarlund


Publicerat 2020-03-20



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hjördis Gunborg Schymberg, www.skbl.se/sv/artikel/HjordisGunborgSchymberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jan Hammarlund), hämtad 2020-04-06.




Övriga namn

    Smeknamn: Schympan


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Karolina Skymberg, född Bengtsson
  • Far: Per Johan Skymberg
  • Syster: Elna Karolina, kallad Karin, Schymberg, gift Andersson
fler ...


Utbildning

  • Folkskola, Sundsvall, Alnö folkskola


Verksamhet

  • Yrke: Sångare, pianist
  • Yrke: Operasångare, Kungliga Teatern 1935–1959, turnerande i bl a Skandinavien, Island, USA, Kuba, Italien och England


Kontakter

  • Mentor: Henrik Samuelsson
  • Mentor: Brita von Vegesack
  • Kollega: Gerda Lundeqvist
fler ...


Organisationer

  • Kungliga Musikaliska Akademien
    Ledamot
  • Stiftelsen Schymbergsgården
    Grundare, donator


Bostadsorter

  • Födelseort: Gustavsberg
  • Gustavsberg
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
  • Kungliga Operans arkiv

  • Scenkonstmuseet

Opublicerad källa
  • Hjördis Schymbergs muntliga berättelser



Vidare referenser



Hjördis Schymberg, 1938. Fotograf: Foto Engström (Sundsvalls museum, Fotosamlingen, SuM-foto024176)
Hjördis Schymberg, 1938. Fotograf: Foto Engström (Sundsvalls museum, Fotosamlingen, SuM-foto024176)

Nyckelord

1900-talet Lärare Sångare