Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilma Svedal

1870-10-021965-07-02

Guldgrävare, företagare, skapare av Alaska på Nord Långö

Hilma Svedal är känd som den svenska guldgrävaren, som kom hem från Alaska i USA och uppförde sitt eget Alaska på Nord Långö utanför Strömstad.

Hilma Svedal föddes 1870 i Strömstad som den äldsta av sju systrar. Hon hade även tre äldre bröder, och hon fick, som brukligt var, hjälpa både sin mor i hemmet och sin far med fisket. Hela familjen bodde på Syd-Hällsö, utanför Nord Långö i Strömstads norra skärgård. Senare arbetade hon på sillsalteri och som hembiträde. Hon gick även på folkhögskola på Blomsholm.

Hilma Svedal emigrerade liksom en miljon andra svenskar till Amerika kring sekelskiftet 1900. Hon åkte som tredjeklasspassagerare med SS Norway från Kristiania (nuvarande Oslo) 1897 till New York. Där tog hon arbete som hembiträde hos olika familjer under fyra år. Därefter for hon västerut med tåg till Sacramento och vidare med diligens till Portland, Oregon. Inspirerad av guldgrävarhistorierna om Klondike och Alaska tog hon båten från Seattle till Skagway, Alaska. Därifrån tog hon sig vidare till Dawson City i Klondike med hjälp av tåg och hjulångare. I Alaska arbetade hon som kokerska och grävde även guld, först själv och därefter tillsammans med sin man, norrmannen John Svedal, som hon gifte sig med 1912.

När Hilma Svedal ärvt sin tiondel av Nord Långö efter sin far for hon och John tillbaka till Sverige 1925. Väl tillbaka i Sverige bosatte de sig, liksom de gjort i Alaska, i ett tält på Hilma Svedals tomt på Nord Långö. Maken trivdes dock inte i Sverige utan for tillbaka till Alaska, medan Hilma Svedal stannade kvar och planerade för sitt eget Alaska. Hon var närmare 60 år, då hon satte igång med sitt livsverk.

Bygget av Alaska på Nord Långö tog totalt tio år. År 1926 byggde Hilma Svedal en mindre stenbyggnad, ”Igloon”, som blev hennes första bostad. Därefter byggdes en bungalow, i vilken hon bodde i 20 år. Hilma Svedals Alaska ligger i en liten sänka, där det periodvis rinner ut mycket vatten. Därför behövdes ett genomtänkt dagvattensystem, vilket hon designade och kombinerade med ett bevattningssystem med hjälp av en serie dammar. Själva bygget tillgick så att Hilma Svedal rodde runt med sin eka och hämtade lämpliga stenar som hon fogade ihop med cement. Hon murade mycket själv men tog också hjälp av lokalbor. Efterhand som stenarbetena blev färdiga så planterade Hilma Svedal körsbärsträd och exotiska växter, och sommaren 1930 stod trädgården klar. Därefter tog hon en paus i byggandet mellan 1930 och 1933 och åkte till USA för att hälsa på sin syster Justina i San Francisco. Det var förmodligen då hon hämtade inspiration till sin egen Golden Gate-bro och till värdshuset Golden Inn. Dessa byggnader, liksom en ny pir för större båtar och en gångbro i anslutning härtill, anlades 1933–1935. I takt med att trädgård och värdshus vuxit upp strömmade turisterna till. Redan 1934 anordnades så kallade Månskensturer med dragspel och dans. Transporterna mellan Strömstad och Alaska sköttes av fiskeskeppare som gick i skytteltrafik under högsäsongen sommartid.

Under andra världskriget inrättade försvaret en postering på Alaska och soldaterna inkvarterades på Golden Inn. Hilma Svedal sålde efter kriget Alaska till sin systerson Johan Carl Lundberg, som drev Alaska med hjälp av arrendatorer från 1946 till 1961, då Oscar Nilsson Spigerhäll tog över. Hilma Svedal flyttade till fastlandet och bosatte sig på Bågen, men hon vistades fortfarande mycket på Alaska. I samband med att elektricitet installerats startade en brand i värdshuset på kvällen 17 maj 1962 och Golden Inn brann ned till grunden. Oscar Nilsson försökte driva Alaska vidare under ett par år men utan värdshuset avtog turistströmmen. År 1964 såldes Alaska till staten, varefter vissa delar revs och andra förföll. År 1992 restaurerades dock de delar som återstod av trädgården.

Hilma Svedal avled 1965 efter en tids sjukdom. Hon ligger begravd på Skee kyrkogård. Hennes gravsten bär inskriptionen ”Don’t worry”, vilket var hennes valspråk. Hennes man John Svedal dog redan 1958 och ligger begravd på Pioneers of Alaskas kyrkogård i Seward, Alaska, där han bodde sina sista år. Paret skilde sig aldrig, trots att de levde åtskilda sedan 1925. Sommaren 1996 återinvigdes Alaska med avtäckning av en staty föreställande en kvinnogestalt samt båttrafik och aktiviteter sommartid. Det går fortfarande (2017) att besöka Hilma Svedals Alaska med egen båt eller med turbåt från Strömstad sommartid.


Göran Dave


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilma Svedal, www.skbl.se/sv/artikel/HilmaSvedal, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Göran Dave), hämtad 2024-04-20.




Övriga namn

    Flicknamn: Carlsson–Wunsch
    Alternativ namnform: Carlsson-Wounsch


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Amalia Carlsson-Wunsch, född Magnusdotter
  • Far: Johan Carl Carlsson-Wunsch
  • Bror: Gustav Carlsson-Wunsch
fler ...


Utbildning

  • Folkskola, Strömstad


Verksamhet

  • Yrke: Hembiträde
  • Yrke: Arbetare, Sillsalteri
  • Yrke: Hembiträde
fler ...


Kontakter

  • Släkting: Johan Carl Lundberg, systerson


Bostadsorter

  • Födelseort: Strömstad
  • Strömstad
  • Dödsort: Strömstad


Källor

Litteratur
  • Dave, Göran, I Hilmas fotspår: en resa till Alaska i Strömstad och i USA, Nomen, Visby, 2010

  • Jägerbrand, Mikael, Hilmas Alaska: en guidebok, Virvelvind, Lysekil, 2011



Vidare referenser



Hilma Svedal. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Hilma Svedal. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Företagare