Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilda Fredrika Heyman

1872-07-291955-03-09

Konstnär

Hilda Heyman var konstnär. Hon var unik för sin tid i svensk konst genom de judiska motiven i sina målningar och etsningar.

Hilda Heyman föddes 1872 som det femte barnet i en syskonskara på sex. Hennes far, Aron Heyman, var godsägare på Vårgårda Herrgård. Han startade där den kvarnverksamhet som senare ledde till Vårgårdaris och Doggy Hundfoder. Hilda Heyman hade samma namn som sin mor.

Under 1800-talet var judiska gårdfarihandlare en vanlig syn i Sverige. Vid ett tillfälle retades barnen på herrgården, däribland Hilda Heyman, med en judisk försäljare och pekade finger. Hon blev tillsagd av sin mor att låta bli för familjen Heyman var också judar. Den unga Hilda Heyman berördes starkt av händelsen och kände livet igenom djup gemenskap med sitt judiska ursprung.

Familjen uppmärksammade tidigt Hilda Heymans konstnärliga anlag. Hon fick börja på Valands konstskola i Göteborg (nuvarande HDK-Valand) där hon studerade måleri för Carl Wilhelmson åren 1897—1900. Somrarna tillbringade hon hemma på herrgården där hon dekorerade kakelugnar och rullgardiner. Hon porträtterade också familjemedlemmar, nykterhetsfolk, och gummor med sina höns. Hon debuterade med en separatutställning på Konsthallen i Stockholm, men kritiken var ljum.

Den Heymanska familjen var förmögen och efter studierna i Göteborg fick Hilda Heyman ekonomiskt stöd för att kunna resa ut i Europa. Det byggdes även en ateljé till henne hemma i Vårgårda. Hon studerade för Fernand Léger i Paris och på akademier i München och Italien. Senare reste hon till Spanien, Cornwall i England, och till Palestina.

Hilda Heyman hämtade inspiration från bretagniska hamnar samt kustlandskap från Lofoten och Shetlandsöarna. Tillsammans med andra målningar, teckningar och gravyrer från hembygdens bondgårdar visade hon allt detta i en separatutställning på Galerie Pleyel i Paris 1929. Denna gång fick hon kritikernas beröm, ”förträffliga saker alltihop”.

I en lång artikel i Dagens Nyheter 1930 fick Hilda Heyman berätta om sitt besök i den lilla staden Mukatjeve i östra Tjeckoslovakiens (idag Ukrainas) bergstrakter. Där upplevde hon en fullkomligt främmande värld, ett samhälle där livet helt dominerades av Mose lag. Staden bestod till 80 procent av ultraortodoxa judar — hon använder termen gammaljudar — och, trots att de enligt traditionen inte fick avbilda sig, lyckades konstnären med lirkande och lite list få både pojkar och män som modeller. Kvinnor syntes nästan aldrig till utanför hemmen och i templet satt de bakom döljande galler.

Artikeln i Dagens Nyheter publicerades i samband med Hilda Heymans utställning på Gummesons konstsalong i Stockholm (nuvarande Galleri Gummeson). Motiven var hämtade från gammaldags judiska gatumiljöer och var främst porträtt av judiska män iklädda hattar och med lockar vid öronen. Kritikerna berömde henne för den ”vackert stämda matta koloriten”. Hilda Heyman fortsatte att resa, hon fängslades av andra judiskt dominerade miljöer som levde kvar i Polen, Ungern och Ryssland. Hon målade rabbiner på gatan, judiska marknadsförsäljare och besökare utanför synagogan.

Månaderna innan krigsutbrottet 1939 bodde Hilda Heyman i Lerwick på Shetlandsöarna men bosatte sig sedan i Paris. Under andra världskriget förberedde hon en utställning då tyska soldater kom på en husundersökning. Hennes konst och motivkrets uppskattades inte av ockupationsmakten, så tavlorna togs i beslag. Märkligt nog återfick hon dem oskadda, möjligtvis för att hon var svensk medborgare, och hon kunde 1946 visa dem på en utställning på Galerie Moderne i Stockholm.

Värmlands museum gav 1945 ut skriften Mosaiska kultföremål jämte ett 40-tal målningar av Hilda Heyman med motiv från Polens och Tjeckoslovakiens ghetton samt från Palestina. År 1951 var det dags för en retrospektiv utställning på Welamsons konstgalleri i Stockholm. Hilda Heyman drabbades sedan av långvarig sjukdom och avled 1955, 83 år gammal. Hon hade testamenterat sina kvarvarande målningar till judiska församlingen, som dock avböjde. Släktingar räddade tavlorna och arrangerade en minnesutställning på Judiska Biblioteket 1992.

Hilda Heymans stoft vilar på Södra judiska begravningsplatsen i Stockholm.


Ulla Åshede


Publicerat 2020-05-22



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilda Fredrika Heyman, www.skbl.se/sv/artikel/HildaFredrikaHeyman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2020-06-03.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hilda Josefina Heyman, född Davidsson
  • Far: Aron Heyman
  • Syster: Emma Wilhelmina Heyman, gift Stenbeck
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Paris, Frankrike: Konststudier för Fernand Léger
  • Yrkesutbildning, : Konststudier i München och Italien


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär


Kontakter

  • Mentor: Carl Wilhelmson
  • Kollega: Bengt Hedberg


Bostadsorter

  • Födelseort: Vårgårda
  • Vårdgårda
  • Göteborg
fler ...


Källor

Uppslagsverk
Litteratur
  • Berg, Yngve, 'Konstkrönika', Dagens Nyheter, 1946-09-26

  • Berg, Yngve, 'Konstkrönika', Dagens Nyheter, 1951-11-08

  • 'Där religionen är allt – och allt är religion', Dagens Nyheter, 1930-05-11

  • 'Konstkrönika', Dagens Nyheter, 1930-04-17

  • 'Paris: konst', Dagens Nyheter, 1929-05-07

  • 'Var finns Betty Monat?', Dagens Nyheter, 1950-06-04



Vidare referenser