Hanna Ouchterlony introducerade Frälsningsarmén i Sverige år 1882 och var en känd ledargestalt inom Frälsningsarmén i Skandinavien och USA.
Hanna Ouchterlony föddes på en gård utanför Värnamo. Hennes far hade avlagt juristexamen i Uppsala och titulerades därefter häradshövding. Modern skötte hushållet och födde sammanlagt sex barn varav Hanna Ouchterlony var äldst. Hanna Ouchterlonys utbildning var inriktad på hushållssysslor och språk. Vid 19 års ålder flyttade hon till en faster och farbror i Stockholm och stannade där i sju år. När hon återvände till föräldrahemmet ställdes hon inför frågan vad hon skulle ägna sig åt för att bidra till familjens ekonomi. Hon valde att öppna en bokhandel och drev den under 15 års tid. Hanna Ouchterlony var religiöst intresserad och inspirerades av folkväckelsen men även av den danske författaren Sören Kierkegaards författarskap. Hon startade söndagsskola, arrangerade religiösa möten och spred även traktater med religiöst budskap.
År 1878 mötte Hanna Ouchterlony frälsningssoldaten Bramwell Booth, son till Frälsningsarméns grundare Catherine och William Booth. Bramwell Booth befann sig i Värnamo för ett par månaders rekreation. Kontakten med honom blev inledningen till Hanna Ouchterlonys karriär som ledare inom Frälsningsarmén. De brevväxlade under några år. Delar av brevväxlingen återfinns i Laura Petris biografi Hanna Cordelia Ouchterlony: banbrytare för Frälsningsarmén i Skandinavien, 1924. Under åren 1878–1882 tog Hanna Ouchterlony även del av en brevkurs från Salvation Army Military School. År 1881 reste hon till London för att besöka Frälsningsarméns högkvarter och året därpå återkom hon för att under sju månader få ytterligare praktisk och teoretisk utbildning. I november 1881 fick hon majors grad och uppdraget att etablera Frälsningsarméns verksamhet i Sverige. Det första mötet hölls på Ladugårdslandsteatern vid Östermalmstorg i Stockholm den 28 december 1882.
Frälsningsarmén spreds över landet och kårer öppnades i Göteborg, Uppsala, Norrköping, Malmö, Visby och Sundsvall. Tio år senare fanns det 130 kårer och även hem för prostituerade, härbärgen och liknande inrättningar. Hanna Ouchterlony utnämndes till kommendör i augusti 1887. Hon var redaktör för tidningen Stridsropet under åren 1883–1888 och dess ansvarige utgivare 1883–1894. Frälsningsarméns internationella ledning utsåg vidare Hanna Ouchterlony till reseombud i USA. 1894 var hon tillbaka i Skandinavien, nu som ledare för Frälsningsarmén i Norge. År 1901 återvände hon till Sverige för en periods vila. Målet var att åter tillträda en befattning inom Frälsningsarmén men krafterna räckte inte till. I stället gick hon i pension 1904 och bodde därefter på olika orter i Sverige fram till sin död 1924.
Hanna Ouchterlony var ingen kvinnosakskvinna vilket kan verka förvånande sett i historiens backspegel. Det kan inte enbart ha varit tillfälligheter att hon anslöt sig till den rörelse som under 1800-talet mer än någon annan religiös rörelse gav kvinnor möjligheter att både tala offentligt och att inta ledande positioner. Utan tvekan var Catherine Booth, som stred för kvinnors rätt att predika, en god inspiratör. Det militära system som makarna Booth införde bidrog i sin tur till att kvinnor kunde utöva makt över män. På längre sikt kom det dock att premiera män på de högsta positionerna inom rörelsen.
Hanna Ouchterlony avled 1924 och hennes grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna.
