Hanna Christer-Nilsson var en av Sveriges tidiga kvinnliga läkare.
Hanna Christer-Nilsson föddes i Borlunda i mellersta Skåne som enda barn till Elna Christensdotter och lantbrukaren Nils Christer Nilsson. Fadern ägde en gård om 200 tunnland. Han sålde dock denna 1882 och familjen flyttade året efter till Lund där fadern startade ett tvätteriföretag benämnt ”engelska tvättanstalten”.
Hanna Christer-Nilsson var en av fyra kvinnliga privatister som studerade vid Lunds högre allmänna läroverk (nu Katedralskolan) där hon tog examen 1886. Därefter fortsatte hon sina studier vid Lunds universitet och blev filosofie kandidat 1889. År 1893 blev hon medicine kandidat och efter studier vid Karolinska institutet (KI) blev hon medicine licentiat 1898. I oktober samma år fick hon sin läkarlegitimation. Studierna kunde hon genomföra bland annat med hjälp av stipendier från Fredrika-Bremer-Förbundet. Hon tillhörde de allra första kvinnliga studenterna vid båda lärosätena, och i Lund var hon samtida med bland andra Hedda Andersson och Hilma Borelius, på KI var Ada Nilsson en av hennes kurskamrater.
När Hanna Christer-Nilsson flyttade till Helsingborg 1899 och etablerade en läkarmottagning på Karl Krooksgatan 5 blev hon den första kvinnliga läkaren i staden. Några år senare flyttade hon både sin bostad och verksamheten till Järnvägsgatan 9, mitt i stadens centrum. I nära 25 år, fram till 1923 när barnläkaren Anna Helmer etablerade sig i Helsingborg, var Hanna Christer-Nilsson stadens enda kvinnliga läkare. Hon var specialist i gynekologi och genomförde flera studieresor till utländska lärosäten för förkovran, bland annat till Helsingfors 1898–1899 där hon var elev hos den i samtiden kände läkaren Otto Engström. Hon genomförde också studier i Paris 1902, Berlin 1907 och Köpenhamn 1918. År 1901 publicerade hon forskningsrapporten Über gleichseitige extrauterine und intrauterine Schwangerschaft tillkommen under tiden i Helsingfors.
Utöver verksamheten vid den egna mottagningen var hon från 1911 ansvarig läkare vid Vita Bandets småbarnshem i Helsingborg. Det var ett ideellt uppdrag. Hanna Christer-Nilsson var en av initiativtagarna till att småbarnshemmet inrättades och hon var medlem i byggnadskommittén. Hon var också skolläkare vid Nya Elementarskolan för flickor och Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor där hon undervisade i ”hälsolära”.
Hanna Christer-Nilsson hade flera kommunala uppdrag. Hon var bland annat ledamot i livsmedelsnämnden som inrättades under första världskriget, fosterbarnsnämnden 1915–1918 och 1921–1926, folkskolestyrelsen 1914–1922 och pensionsnämnden 1914–1933. År 1916 kom Hanna Christer-Nilsson, som då var ledamot i fosterbarnsnämnden, att ha en avgörande roll i avslöjandet och lagförandet av den så kallade ”änglamakerskan på Bruksgatan”, Hilda Nilsson. Hanna Christer-Nilsson var den som polisanmälde Hilda Nilsson och utredningen visade att hon mördat åtta små barn som ensamma mödrar lämnat i hennes vård.
År 1918 valdes Hanna Christer-Nilsson in i stadsfullmäktige efter att ha varit första namnet på de frisinnades lista i en av Helsingborgs valkretsar. Redan i mars 1919 var det val igen eftersom riksdagen fattat beslut om att införa allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Även denna gång valdes Hanna Christer-Nilsson in i stadsfullmäktige, nu tillsammans med ytterligare tre andra kvinnor. Hon kom att ha detta uppdrag fram till 1922.
I Helsingborg engagerade sig Hanna Christer-Nilsson också bland annat i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, där hon var ledamot i lokalavdelningens styrelse från dess grundande 1903 och sedan vice ordförande, ordförande var Kristina Borg. På 1920-talet satt hon i styrelsen för Skåneförbundet av Föreningen frisinnade kvinnor (FFK, senare Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR). Från slutet av 1920-talet och fram till 1933 ingick hon styrelsen i den lokala kretsen av Fredrika-Bremer-Förbundet.
År 1933 slutade Hanna Christer-Nilsson sin verksamhet i Helsingborg och flyttade som pensionär till Karlskrona. Sina tre sista år tillbringade hon på Ribbingska sjukhemmet i Lund, där hon avled på julafton 1952. I dödsrunan över henne i Helsingborgs Dagblad stod att hon ”förvärvade anseende som en mycket dugande läkare”. I sitt testamente föreskrev hon att delar av hennes kvarlåtenskap och 10 000 kronor skulle tillfalla Vita Bandet i Helsingborg. Samma summa testamenterade hon till Fredrika-Bremer-Förbundet.
Hanna Christer-Nilsson begravdes på Norra kyrkogården i Lund.