Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Eva Helena Löwen

1743-12-151813-01-16

Adelsdam, spion

Eva Löwen var en politiskt aktiv adelsdam och spion för Frankrike. Hon var en av Gustav III:s gunstlingar och mor till ”kungamördaren” Adolph Ludvig Ribbing.

Eva Löwen föddes år 1743. Hon var dotter till riksrådet och generalguvernören i Pommern, Axel Löwen, och dennes andra hustru Eva Horn af Ekebyholm. Hon växte upp i en politiskt aktiv familj, där modern var dotter till mössornas lantmarskalk Arvid Horn och fadern var en av dem som bidrog till att hattpartiet kom till makten vid riksdagen 1738–1739. När Eva Löwen var fem år blev fadern utnämnd till generalguvernör i Pommern och familjen flyttade dit. I Pommern träffade hon den 20 år äldre Fredrik Ribbing som hon gifte sig med. Denne stod nära kungaparet och blev riksråd i och med mösspartiets maktövertagande vid riksdagen 1765–1766. Eva Löwen kom således att hamna mitt i Sveriges politiska nav.

Eva Löwen blev snart en av de mest inflytelserika societetsdamerna vid hovet. Hon beskrevs som intagande och kvick och är omskriven för sina amorösa eskapader. Bland hennes mer namnkunniga älskare kan nämnas den franske ambassadören Louis Auguste Le Tonnelier de Breteuil och Axel von Fersen d.ä. Även Gustav III försökte inleda en förbindelse med henne, men hon avböjde.

Det var sannolikt Eva Löwens framträdande roll i sällskapslivet och hennes förbindelser med framstående män som gjorde henne till föremål för franska statens intressen. Hon finns upptagen på en hemlig lista över personer som erhöll pension från franska staten åren före Gustav III:s statskupp, för att de på olika sätt bidrog till att stärka det franska inflytandet i Sverige. Eva Löwen var den på listan som erhöll högsta beloppet, motsvarande en tredjedels riksrådslön.

Efter det att Gustav III genomfört sin statskupp 1772 fortsatte Eva Löwen under några år sin hovkarriär. Hon blev en favoriserad och uppskattad diskussionspartner till kungen och med tiden kom hon alltmer att bli en av änkedrottning Lovisa Ulrikas förtrogna. År 1778 anklagades hon för att ligga bakom ryktesspridningen om att kronprinsen Gustav Adolf var son till hovstallmästare Adolf Fredrik Munck, vilket fjärmade henne från kungens innersta krets.

År 1783 dog Fredrik Ribbing och Eva Löwen kom då att leva tillsammans med Gustaf Macklean som hon redan tidigare haft en förbindelse med. Macklean tillhörde de kungakritiska och Eva Löwens hus blev efter makens död en samlingspunkt för oppositionen mot Gustav III. Även sonen Adolf Ludvig Ribbing, som inspirerats av ideologiska strömningar från Frankrike men också närde en personlig aversion mot kungen, tillhörde oppositionen och spelade en central roll i mordet på Gustav III.

Sonen Adolf Ludvig Ribbing dömdes till döden för sitt brott, men benådades till landsförvisning och att förlora adelskapet efter ingripande av Macklean. Eva Löwen och Gustaf Macklean följde därefter med hennes son till Paris och Schweiz.

År 1796 gifte sig Eva Löwen med Gustaf Macklean och de bosatte sig på Ströms säteri i Bohuslän. Efter statskuppen 1809 lyckades Adolph Ludvig Ribbing utverka ett hemresetillstånd och kunde hälsa på sin mor i Sverige en sista gång.

Eva Löwen dog på Ströms säteri 1813.


Brita Planck


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Eva Helena Löwen, www.skbl.se/sv/artikel/EvaLowen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Brita Planck), hämtad 2024-04-25.




Övriga namn

    Gift: Ribbing af Koberg, Macklean


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Eva Horn af Ekebyholm
  • Far: Axel Löwen
  • Syster: Christina Helena Löwen, gift Taube
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Szczecin, Polen: Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Hovdam
  • Yrke: Politisk spion/lobbyist med pension från franska staten


Kontakter

  • Släkting: Arvid Horn, morfar
  • Kärleksrelation: Louis Auguste Le Tonnelier de Breteuil
  • Kärleksrelation: Axel von Fersen d.ä.
fler ...


Bostadsorter

  • Szczecin, Polen
  • Stockholm
fler ...


Källor

Litteratur
  • Ehrensvärd, Gustaf Johan, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof. D. 1, Journal för åren 1776 och 1779 samt berättelse om Svenska teaterns uppkomst, 2. uppl., Norstedt, Stockholm, 1878

  • Engeström, Lars von, Minnen och anteckningar, Bd 1, Beijer, Stockholm, 1876

  • Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926

  • Fersen, Axel von, Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. D. 3, [Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering], Norstedt, Stockholm, 1869

  • Fischerström, Johan, En gustaviansk dagbok: Johan Fischerströms anteckningar för året 1773, Lagerström, Stockholm, 1951

  • Hedvig Elisabet Charlotta, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 1, 1775-1782, Norstedt, Stockholm, 1902

  • Hedvig Elisabet Charlotta, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 3, 1789-1792, Norstedt, Stockholm, 1907

  • Krusius-Ahrenberg, Lolo, Tyrannmördaren C.F. Ehrensvärd: samhällssyn och politiskt testamente, Helsingfors, 1947

  • Levertin, Oscar & Hamilton, Adolf Ludvig (red.), Svenska memoarer och bref. 4, Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering, Bonnier, Stockholm, 1901 (Hämtad 2017-11-24)

  • Norrhem, Svante, Kvinnor vid maktens sida: 1632-1772, Nordic Academic Press, Lund, 2007

  • Ribbing, Gerd, Gustav III:s hustru Sofia Magdalena, Bonnier, Stockholm, 1958

  • Ribbing, Magdalena, Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing: om en särdeles man, hans tid och samtida åren 1765-1843, Forum, Stockholm, 2006

  • Skjöldebrand, Anders Fredrik, Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer. D. 1, Geber, Stockholm, 1903