Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Eva Henriette Jancke-Björk

1882-12-251981-01-02

Formgivarpionjär, konstnär, keramiker

Eva Jancke-Björk var en kvinnlig pionjär inom modern formgivning.

Eva Jancke-Björk föddes i Kungsängen 1882. Föräldrar var häradshövdingen Per Gustaf Jancke och Maria Matilda Aimé Björkenstam. Hon gifte sig borgerligt 1910 med medicinstuderande Adolf Björk, skåning och slaktarson. Adolf Björk hade 1904 ingått ett så kallat samvetsäktenskap med Hildur Sandberg som avled samma år. Paret Björk fick under åren 1907—1919 fem barn. Inget av barnen döptes.

Eva Jancke-Björk började som sjuttonåring på Tekniska skolans grundkurs och fortsatte med den Högre konstindustriella skolan (HKS, nuvarande Konstfack) i Stockholm. Hon studerade en kort tid på Académie Colarossi i Paris och i Stockholm på Konstnärsförbundets skola. Hon målade hela livet, gärna akvareller, men det var som formgivare hon gjorde sin främsta insats. Hon började sin yrkesbana som mönsterskapare med att rita textilmönster för AB Licium och Handarbetets Vänner. Hon gjorde även illustrationer till kulturtidskriften Ord och Bild.

När maken år 1914 fick tjänst som biträdande läkare på Göteborgs hospital (även kallat St. Jörgens sjukhus) bosatte sig familjen i Backa på Hisingen. De flyttade 1917 till Vasagatan 48 i Göteborg, där Adolf Björk öppnade privatmottagning som psykiatrer i den stora bostaden. Familjen umgicks i radikala kretsar.

Vid öppningsutställningen för Röhsska konstslöjdsmuseet (nuvarande Röhsska museet) 1916 framträdde Eva Jancke-Björk som ett nytt namn för göteborgarna. Hennes fajansskisser visade hur hon tänkte sig att porslinsindustrin skulle kunna bidra till ”vardagslivets förskönande”. En skribent i Göteborgs-Posten menade att hon skulle kunna hjälpa den svenska fajansindustrin att ta igen vad den under många år försummat. Och det var inom keramiken hon kom att göra sig ett namn. Genom Svenska Slöjdföreningens förmedlingsbyrå för konstnärer och formgivare som sökte arbete inom industrin blev hon under åren 1915—1921 knuten till Rörstrands Porslinsfabrik. Hon arbetade även, troligen som frilansare, för Sankt Eriks Lervarufabriker 1921—1925. Hennes profession och sociala engagemang ledde till att hon knöts till Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, HSB, i Göteborg. Eva Jancke-Björk blev 1929 vice ordförande i föreningens kvinnoråd som i maj öppnade en propagandautställning för två rum med kokvrå och badrum i Kungsladugård. Lägenheten, som var ändamålsenligt och snyggt inredd, besöktes av 8 000 personer.

Genom förste intendent Axel Nilsson vid Röhsska museet fick Eva Jancke-Björk kontakt med Orrefors glasbruk som 1916 knöt till sig henne och Simon Gate som sina första konstnärer. Orrefors glasbruk visade i november 1917 på NK i Stockholm både Gates och Eva Jancke-Björks kollektioner. De bedömdes av Gregor Paulsson i Stockholms Dagblad kunna bilda epok i svensk glastillverkning. Eva Jancke-Björks enkla oslipade dricksglas kunde också ses på Hemutställningen arrangerad 1917 av Svenska Slöjdföreningen på Liljevalchs konsthall. Dessutom visades några av hennes produkter från Rörstrands porslinsfabrik. Utställningen räknas som en milstolpe för den moderna svenska nyttokonsten. Samarbetet med Orrefors glasbruk föll dock inte väl ut och avslutades 1917. Skälen till detta är enligt Orrefors Museum att hennes ambition, att skapa vackra vardagsföremål av hög kvalitet tillgängliga för alla, kolliderade med glasbrukets satsning på nytt konstglas, nämligen det slipade graalglaset som senare kom att bli synonymt med Swedish Grace. Eva Jancke-Björk tyckte att tillverkningen av detta glas skulle läggas ner.

Efter makens tidiga död 1919 fick Eva Jancke-Björk ekonomisk hjälp att öppna en krukmakarverkstad i Mölndal under namnet Aktiebolaget Eva Björks keramiska verkstad. Hon hade deltagit i en keramikkurs i Slöjdföreningens skola och tog med sig krukmakaren Hugo Säfström från skolan till sin verkstad. Leran till drejandet av föremål hämtade hon på tomten. I verkstaden arbetade förutom Eva Jancke-Björk och Säfström även ett par drejare och hantlangare. Hennes lergods blev på kort tid populärt. Keramiken, enklare lergods i allmogetradition, visades i december 1921 i den nyöppnade bosättningsaffären Vackrare vardagsvaror i Arkaden i Göteborg. Den ansågs vara både personlig och modern. Samma år ställde Eva Jancke-Björk ut keramiska lampfötter på Galleri Ny Konst som drevs av konstnären och mecenaten Charlotte Mannheimer. Medutställare var konstnären Siri Rathsman. År 1921 fick hon även ett resestipendium av Kommerskollegium och Svenska Slöjdföreningen för studier av keramik i Tyskland och Italien.

Krukmakarverkstaden brann ned efter några år och Eva Jancke-Björks huvudsakliga försörjning blev nu som lärare vid Slöjdföreningens skola, nuvarande Högskolan för design och konsthantverk, HDK. Hon undervisade i keramik, frihandsteckning och konstruktionsritning åren 1921—1945. På hennes rekommendation engagerades en av hennes elever, Maud Fredin Fredholm av Bo Fajans, en keramisk fabrik i Gävle.

Till Bo Fajans knöts Eva Jancke-Björk 1925 efter att hennes keramik uppmärksammats på utställningen med svenskt konsthantverk och konstindustri på den framgångsrika Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Fram till 1956 samarbetade hon med Bo Fajans, gjorde skisser och färgsatte, och under sommarmånaderna deltog hon i dekormålning av sina produkter.

Under de många årens arbete med formgivning av prydnadsföremål, te- och kaffeserviser blev Eva Jancke-Björk stramare i sitt uttryck. Under 1920- och 1930-talen försågs den gräddvita fajansen med eleganta dekorer av blåklint och fåglar. Senare kom också enfärgade föremål, ofta med reliefdekor eller ristad dekor, gärna med hänklar. Under 1950-talet var de svarta och blåvita dekorerna populära och 1954 gjorde hon sitt abstrakta mönster Pierrot på vaser, skålar och fat. Keramik, som Eva Jancke-Björk uttryckte det, ”ska vara enkel och slät och utan för mycket utkrusningar” och hennes alster var populära och lättsålda. En storsäljare var Björkkrukan som producerades fram till 1940.

Bo Fajans deltog i otaliga utställningar under åren 1926—1956 och Eva Jancke-Björk var representerad i dem alla som exempelvis på Bygg-och Boutställningen i Stockholm 1926, i Swedish Contemporary Decorative Arts i New York, USA 1927 och i Stockholmsutställningen 1930. Hon ställde ut på Röhsska museet 1932 med en kollega och 1952 hade hon en separatutställning med både keramik och akvareller på Gävle Museum, nuvarande Länsmuseet Gävleborg. Vid 93 års ålder visade Eva Jancke-Björk akvareller på Galleri Bengtsson i Stockholm.

Eva Jancke-Björk avled 1981, vid 98 års ålder. Hennes aska spreds i minneslunden på Norra begravningsplatsen i Solna.


Birgitta Flensburg


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Eva Henriette Jancke-Björk, www.skbl.se/sv/artikel/EvaJanckeBjork, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2020-04-07.




Övriga namn

    Flicknamn: Jancke


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Maria Matilda Aimé Jancke, född Björkenstam
  • Far: Per Gustaf Jancke
  • Bror: Knut Gustaf Jancke
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, lägre och högre utbildningen, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
  • Yrkesutbildning, Paris, Frankrike: Konstnärlig utbildning, Académie Colarossi, privatskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Konstnärsförbundets skola


Verksamhet

  • Yrke: Formgivare, konstnär
  • Yrke: Keramiker, egenföretagare
  • Yrke: Huvudlärare, Slöjdföreningens skola


Kontakter

  • Släkting: Karin Boye, f d svärdotter
  • Kollega: Karna Asker
  • Kollega: Maud Fredin Fredholm


Organisationer

  • H.S.B.s kvinnoråd
    Vice ordförande


Bostadsorter

  • Födelseort: Kungsängen
  • Kungsängen
  • Stockholm
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Bengtsson, Anders, 'Keramiska pionjärer', Kvinnliga pionjärer: svensk form under mellankrigstiden, Nationalmuseum, Stockholm, 2015, S. 68-74

  • Fischer, Ernst, '”Vackrare vardagsvaror" i Göteborg”, Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1922(18), s. 15-17

  • Lundblad, Birgitta, 'Eva Jancke-Björk', Bo fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 1996, S. 144-146

  • Det nya Göteborg, 1929:1-5 (Hämtad 2020-02-07)

  • Nyström, Bengt & Brunius, Jan, Rörstrand 280 år: med fajans, flintgods, porslin & stengods, Ica, Västerås, 2007



Vidare referenser

Litteratur
  • Selbing, Carola, 'Orrefors första kvinnliga formgivare', I Värend och Sunnerbo, 1989(30):1, s. 16-17



Eva Jancke-Björk. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)
Eva Jancke-Björk. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0 – beskuren)

Nyckelord

1900-talet Formgivare Konstnärer