Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elin af Skövde (Helena av Skövde)

1100-taletCa 1160

Donator, helgon

Elin av Skövde levde i Västergötland under 1100-talet, i slutet av den period då Sverige kristnades, och hon blev ett rikskänt helgon.

Elin av Skövde föddes av högbördiga föräldrar i början på 1100-talet. Det är okänt vilka föräldrarna var och exakt när de levde. Då Elin av Skövde var i giftermålsåldern ingick hon äktenskap med en man och tillsammans fick de flera barn, varav minst en var en dotter. Elin av Skövde blev änka i ung ålder och hon gifte aldrig om sig. Som änka fick hon själv styra över sina tillgångar, vilket bland annat visade sig i hennes donationer till den kristna kyrkan. Under sin livstid utmärkte Elin av Skövde sig genom att hålla fast vid den då relativt nya kristna lärans seder som att fasta, be böner för sina medmänniskor och utföra kristna, goda gärningar.

Elin av Skövde bidrog till uppförandet av en kyrka i Skövde samt eventuellt ännu en kyrka i Götene. Efter att hon blev änka hade hon möjlighet och råd att göra en pilgrimsresa till Jerusalem. Den resan ägde rum efter att hennes svärson mördats av sitt tjänstefolk. Enligt uppgift var de upprörda över att husbonden misshandlade sin hustru. Elin av Skövde anklagades för att avsiktligt ha vållat svärsonens död för att hon ville skydda sin dotter.

Det påstås också att Elin av Skövde hade haft en dröm om att hon skulle dö i Götene men begravas i den nya kyrkan som hon själv hade finansierat i Skövde. Detta skulle också bli sant. En kort tid efter hemkomsten från Jerusalem, på promenaden på vägen mellan sitt hem och där en ny kyrka i Götene skulle invigas, mördades Elin av Skövde av svärsonens släktingar som hämnd för dennes död. Kort därefter rapporterades det mirakulösa händelser i samband med hanteringen av hennes kvarlevor, vilket ledde till att hon lokalt vördades som helig kvinna och helgon.

Före 1300-talets slut var hon välkänd och vördad som helgon i hela det svenska riket. Hennes festdag firades den 30 juli i Skara stift och den 31 juli i övriga svenska stift. I sitt stadsvapen hedrar Skövde kommun än i dag Elin av Skövde.


Sara Ellis Nilsson


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elin af Skövde , www.skbl.se/sv/artikel/ElinafSkovde, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Sara Ellis Nilsson), hämtad 2024-10-10.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Helena av Skövde, Sankta Elin, Sankta Helena


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Uppgifter saknas
  • Far: Uppgifter saknas
  • Make: Uppgifter saknas
  • Barn: Flera barn, uppgifter om namn saknas


Bostadsorter

  • Födelseort: Skövde
  • Skövde
  • Götene
  • Dödsort: Götene


Källor

Litteratur
  • Pernler, Sven-Erik, Piltz, Anders & Brunius, Jan, S:ta Elin av Skövde: kulten, källorna, kvinnan, Skara stiftshistoriska sällskap, Skara, 2007



Vidare referenser



Elin (Helena) av Skövde (målad till S:ta Helena kyrka, Skövde)
Elin (Helena) av Skövde (målad till S:ta Helena kyrka, Skövde)

Nyckelord

1100-talet Helgon Katolicism Kristendom

Länkar