Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Charlotta (Charlotte) Cecilia af Tibell

1820-01-291901-04-16

Författare, psalmförfattare

Charlotte af Tibell var skribent, novell- och psalmförfattare.

Charlotte af Tibell föddes i Stockholm 29 januari 1820 som första och enda barnet till Sophia Albertina Cederling och Gustaf af Tibell. Till familjen hörde också två äldre halvsyskon från faderns tidigare äktenskap. Under uppväxten präglades familjelivet av militärlivets villkor eftersom fadern var generallöjtnant. Förutom militären var adelns kretsar en del av familjens liv då Gustaf av Tibell var friherre.

Som barn fick Charlotte af Tibell privatundervisning och började sedan på Wallinska flickskolan någon gång efter 1831 då skolan invigdes på Stora Nygatan 20 i Stockholm. Fadern dog när Charlotte af Tibell endast var tolv år och halvbrodern Napoleon dog tio år senare. Halvsystern Wilhelmina var bosatt på Rönninge i Södermanlands län fram till sin död medan Charlotte af Tibell växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm. Efter faderns död förändrades livet både socialt och ekonomiskt för Charlotte af Tibell och modern Sophia Albertina Cederling. De flyttade och inackorderades i andras hushåll. Inkomsten bestod av moderns änkepension. Efter några år flyttade de till landsbygden i Sörmland och kom då att bo i närheten av Wilhelmina.

När Charlotte af Tibell var 31 år drabbades hon av en livsavgörande omvändelse som inspirerade henne att skriva andligt präglad poesi. Ett år senare, 1852, debuterade hon med poesisamlingen Blommor vid vägen till Zion, under signaturen C.T. Samlingen inleds med dikten ”Den fångne fågeln” som beskriver en fågel som inte får sjunga. Den är fastspänd i hennes bröst och längtar efter att få sjunga om hjärtats frågor, men för detta saknas rum i detta liv. År 1867 kom den andra delen av Charlotte af Tibells samlade dikter, men då var tematiken vikingatiden och temat om de första svenska kristna som omvände sig efter möten med Ansgar. Dikterna skrevs mot bakgrund av samtidens krig och oroligheter i Europa. Boken tillägnades prinsessan Eugénie, som Charlotte af Tibell träffade regelbundet på syföreningsmöten där de diskuterade tron, organiserade välgörenhet och arrangerade bibelstudier med inbjudna gäster (präster och predikanter).

Två decennier efter debuten publicerar Charlotte af Tibell den skönlitterära boken Esther och Castenza, 1872, där hon på ett humoristiskt sätt driver med manlig egoism som kvinnor blir slavar under. Kanske romanen speglar hennes syn på äktenskap och erbjuder en förklaring till att hon själv förblev ogift. Romanen kan också läsas som en dröm om en värld där män och kvinnor är jämställda och där kärleken knyter dem samman. En sensmoral i berättelsen är att otillräckligheten i världen beror på att folk inte har omvänt sig och kristnats tillräckligt, framför allt gäller det män.

År 1873 kom boken Bibelns Qvinnor: tio taflor som hon skrev tillsammans med Lina Sandell-Berg. Charlotte af Tibell var vid tiden drygt 50 år och skrev, förutom böckerna, även i kristna publikationer under 1870- och 1880-talen såsom i EFS:s Pilgrimsharpan: andeliga sånger som redigerades av Lina Sandell-Berg (från 1889 Sions toner), i Augustanasynodens första upplaga 1891 av kyrkosångboken Hemlandssånger för emigrerade svenskamerikaner samt i Svensk söndagsskolsångbok: För hem, skolor och barngudstjänster. Det var en sångbok med en blandning av psalmer och profana sånger som gavs ut 1908, det vill säga postumt eftersom Charlotte af Tibell dog 1901. Av hennes texter publicerades där ”Hell dig, julafton, härligt klara” och ”Har du börjat”.

Charlotte af Tibell umgicks som nära vän med psalmförfattaren och redaktören Lina Sandell-Berg och psalmförfattaren Agatha Rosenius, hustru till väckelsepredikanten Carl Olof Rosenius och även en av grundarna till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) 1856. Charlotte af Tibells omvändelse 1851 präglade hennes dikter, psalmer och böcker livet igenom. Hennes väckelsepräglade teologi hade tyngdpunkt på den personliga omvändelsen som framkommer i psalmtitlar som ”En morgon utan synd jag vakna får” i Sånger till Lammets lof, 1861/1862, och ”O du som ännu i synden drömmer”, publicerad i Andeliga sånger av Oscar Ahnfeldt, 1878. Oscar Ahnfeldt var teolog, predikant och tonsättare. Likt Charlotte af Tibell och Lina Sandell-Berg hade han inspirerats av Carl Olof Rosenius och hörde till den krets som Charlotte af Tibell umgicks med. Till skillnad från Lina Sandell-Berg, vars psalm- och diktproduktion var enorm, fanns ingen av Charlotte af Tibells psalmer företrädda i Den svenska psalmboken.

De sista åren av sitt liv var Charlotte af Tibell sjuk och mot slutet bodde hon på Stockholms Sjukhem. Hon avled där den 16 april 1901.


Susanne Wigorts Yngvesson


Publicerat 2021-01-28



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Charlotta (Charlotte) Cecilia af Tibell, www.skbl.se/sv/artikel/CharlottaCharlotteCeciliaafTibell, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Susanne Wigorts Yngvesson), hämtad 2021-10-19.




Övriga namn

    Signatur: C.T.


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Sophia Albertina Tibell, född Cederling
  • Far: Gustaf Wilhelm af Tibell
  • Bror: Gustaf Adolf af Tibell
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Hemundervisning


Verksamhet

  • Yrke: Författare
  • Yrke: Psalmförfattare, skribent


Kontakter

  • Vän: Lina Sandell-Berg
  • Vän: Agatha Rosenius
  • Vän: Eugénie, prinsessa
  • Kollega: Oscar Ahnfelt


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Uppslagsverk


Vidare referenser

Läs mer på Litteraturbanken.se


Charlotte af Tibell i Idun nr. 22, 1894. Xylografi av Gunnar Forssell (1859-1903). KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek
Charlotte af Tibell i Idun nr. 22, 1894. Xylografi av Gunnar Forssell (1859-1903). KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

Nyckelord

1800-talet Författare Psalmer