Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Barbro Anna Elisabet Kollberg

1917-12-272014-03-06

Skådespelare, teaterchef, teaterpedagog

Barbro Kollberg var skådespelare, teaterchef och teaterpedagog. Hon medverkade i teater- film- och TV-produktioner under en stor del av 1900-talet och de första åren av 2000-talet.

Barbro Kollberg föddes i Eskilstuna 1917, som dotter till köpmannen Mauritz Villard Kollberg och hans maka Olivia (kallad Liwen). Tre år senare föddes lillasystern Asta. Familjen flyttade år 1924 till Södermalm i Stockholm. För Barbro Kollberg väcktes teaterintresset tidigt, genom cirkusbesök, av att lyssna på Radioteatern och att se Anders de Wahl framträda på teatern. Hon läste även poesi och vann första pris i recitation under skoltiden. År 1937 tog hon studenten från Kungsholmens högre allmänna läroverk. Hon antogs samma höst till Dramatens elevskola, där hon studerade fram till 1940 och blev premiärelev 1939.

Hon filmdebuterade 1939 i en större roll som balettdansösen Nelly i Schamyl Baumans I dag börjar livet. År 1943 fick hon sitt stora genombrott på film med Gösta Cederlunds dramafilm Kungsgatan, baserad på Ivar Lo-Johanssons roman. Barbro Kollberg spelade filmens huvudroll som statarflickan Marta som råkar illa ut i storstaden.

Under 1940- och 1950-talen varvade Barbro Kollberg film med teater. Hon var bland annat engagerad vid Blancheteatern, Vasateatern, Nya teatern, Riksteatern och Malmö stadsteater. År 1945 blev hon teaterchef vid Skansenteatern, vilken hon drev tillsammans med Lorens Marmstedt fram till 1954, samt med sin make Guido Valentin fram till dennes bortgång. Hon var utöver ledarskapsrollen också aktiv som skådespelare vid scenen. Samma konstellation drev även Stockholmsteatern som inhystes på Cirkus på Djurgården 1948—1949. Hon var senare också engagerad vid Stadsteatern Norrköping-Linköping (nuvarande Östgötateatern).

Bland Barbro Kollbergs olika teaterroller kan nämnas de som Laurel Randolph i Guldbröllop, 1939, på Dramaten; Rosette i Lek ej med kärleken, 1941, på Nya teatern; Astrid i Sagan, 1942, i en uppsättning av Dramatikerstudion; Natasja i På livets botten, 1942, på Blancheteatern; Josephine i Lille Napoleon, 1942, på Vasateatern; Mrs de Winter i Rebecca, 1944, på Vasateatern; Ofelia i Hamlet mot Stig Järrel i titelrollen, 1948, på Stockholmsteatern; Katarina i Så tuktas en argbigga mot Åke Ohberg som Petruchio, 1948, på samma scen; Rosalinda i Som ni behagar, 1949, på Skansenteatern, Viola i Trettondagsafton, 1952, på samma teater; Varja i Körsbärsträdgården, 1955, på Stadsteatern Norrköping-Linköping; samt Elmire i Tartuffe, 1956, på samma scen. Hon spelade även i en Kar de Mumma-revy på Blancheteatern 1947.

En tid efter att Barbro Kollberg år 1953 gift om sig med hotelldirektören Åke Hildestrand drog hon sig för 20 år framåt nästan helt tillbaka från skådespeleriet. Familjelivet och att tillsammans med maken sköta driften av Motala stadshotell tog upp all hennes tid. Hon saknade dock att få arbeta med sin passion, teatern. Hon utbildade sig vidare till dramapedagog och var åren 1976—1982 verksam som tal- och teaterpedagog vid scenskolan i Göteborg. Hon kom dock med tiden att återvända till skådespeleriet och förblev därefter verksam upp i hög ålder.

Barbro Kollberg medverkade i omkring 30 filmer under sin drygt 65 år långa karriär, däribland i Hans Nåds testamente, 1940, Hem från Babylon, 1941, Gula kliniken, 1942, Som folk är mest, 1944, En dotter född, 1944, Det regnar på vår kärlek, 1946, En söndag i september, 1963, Tic Tac, 1997, Ogifta par – En film som skiljer sig, 1997, och Kattbreven, 2001. Hennes sista film blev Kay Pollacks Så som i himmelen, 2004.

Barbro Kollberg medverkade även på senare år i TV-serier som Engeln, 1976, Mor gifter sig, 1979, Den goda viljan, 1991, Chefen fru Ingeborg, 1993, Persons parfymeri, 1997, Snoken, 1997, och Cleo, 2003.

På film gestaltade Barbro Kollberg ofta moderna och vardagliga kvinnor. En del av den tidens ingenyroller, men även en hel del flickor som hade halkat snett i livet och fick kämpa för överlevnad i ett samhälle som inte var särskilt förlåtande. Filmer som berörde då känsliga ämnen som prostitution och abort. Hon beskrivs ofta som chosefri, energisk, varm och charmfull, med en mjuk framtoning. Under höjdpunkten av sin karriär omnämndes hon ibland som "Sveriges Claudette Colbert", och som varande skälmsk och gåtfull på en gång.

Hon mottog Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1945.

Barbro Kollberg avled i Stockholm 2014. Hon är begravd på Lidingö kyrkogård.


Jennifer Vintkvist


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Barbro Anna Elisabet Kollberg, www.skbl.se/sv/artikel/BarbroAnnaElisabetKollberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jennifer Vintkvist), hämtad 2020-10-23.




Övriga namn

    Gift: Valentin, Kollberg-Hildestrand


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Olivia, kallad Liwen, Kollberg, född Öberg
  • Far: Mauritz Villard Kollberg
  • Syster: Asta Ingeborg Kollberg, gift Mattsson
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Skådespelare
  • Yrke: Teaterchef, Skensenteatern
  • Yrke: Teaterlärare, scenskolan i Göteborg


Kontakter

  • Kollega: Lorens Marmstedt
  • Kollega: Birger Malmsten


Bostadsorter

  • Födelseort: Eskilstuna
  • Eskilstuna
  • Stockholm
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Fjärrstrand, Anette (red.), Svenska konstnärer: biografisk uppslagsbok, Bokförlaget Svenska konstnärer, Sala, 2011

  • Hellbom, Thorelif, 'Återkomst i rampluset', Dagens Nyheter, 1997-12-23

  • Holm, Crick, På tu man hand med filmidoler, Medén, Stockholm, 1947

  • 'Kungsgatan på Olympia', Svenska Dagbladet, 1943-09-18



Vidare referenser

Litteratur
  • Beer, Allan, Samtal med stjärnor: 20 skådespelarintervjuer, Geber, Stockholm, 1953