Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Augusta Wilhelmina Brandes

1821-11-091903-09-07

Entreprenör, företagare

Augusta Brandes var entreprenör och grundare av Svenska Industrimagasinet i Stockholm.

Augusta Brandes föddes år 1821 i Kristianstad, som dotter till en musikdirektör vid Norra Skånska Infanteriregementet. Vid cirka 30 års ålder reste Augusta Brandes, utan stora medel, till Stockholm. Hon umgicks i de kulturella salongerna och var nära bekant med Fredrika Bremer. Relativt snart efter sin ankomst till Stockholm, reagerade hon på den typ av välgörenhet som överklassens kvinnor ägnade sig åt. Stora summor delades ut till fattiga och enligt henne höll det dem kvar i sin utsatta situation. Augusta Brandes menade att man istället borde se till att de fattiga som ville och kunde arbeta, skulle få möjlighet att göra det, genom att till exempel tillverka hantverksprodukter av olika slag. För att underlätta försäljningen av dessa föremål skulle ett slags depå startas, där kvinnor och män kunde lämna in sina alster och dit den köpande allmänheten på ett och samma ställe kunde ta del av och köpa dem. Innehavaren av depån skulle endast ta ut en mindre provision.

Idén fick stor spridning och uppskattning och till en början arbetade Augusta Brandes själv med egna medel för att göra verklighet av sin idé. Snart blev dock hennes arbete uppmärksammat i alla samhällets klasser och 1857—1858 fick hon 800 kronor i bidrag från Drottning Lovisa. Det möjliggjorde för Augusta Brandes att hyra en lokal på Drottninggatan 36 där hon den 1 december 1858 kunde öppna en utställning med svenskt konsthantverk. Efter två år hade dock verksamheten växt ur sin lokal och den 1 december 1860 slogs dörrarna upp till Svenska Industrimagasinet på Drottninggatan 48 där besökarna, förutom att ta del av konsthantverk och slöjd, kunde låna ur ett bibliotek med 20 000 böcker.

Augusta Brandes arbetade oavbrutet med Industrimagasinet; hon tog kontakt med industrier och hantverkare runt om i landet och delade ut passande modeller och ritningar för tillverkning. Trots att verksamheten blomstrade så var den ekonomiska situationen alltid svår, men de hantverkare som lämnade in sina verk på Industrimagasinet fick dem sålda och verksamheten ökade stadigt. Utöver hantverks- och slöjdprodukter började hon 1861 med så kallade periodiska utställningar, där även produkter som tillverkats av svenska industrier och verkstäder ställdes ut. Den första genomfördes 6—17 maj 1861 och hade en entréavgift på en krona.

Under 1862 fick Augusta Brandes ett statligt anslag på 600 kronor för att besöka världsutställningen i London. De kontakter hon knöt där, med internationella och nationella fabrikanter och tillverkare, ledde till att Industrimagasinets verksamhet utvidgades. Därtill imponerades centralkommittén för den svenska medverkan i industriutställningen av Augusta Brandes energiska arbete. Den uppmanade alla svenska utställare att efter utställningens slut ställa av sina uppvisade produkter på Svenska Industrimagasinet. Än en gång hade verksamheten vuxit ur sina lokaler och Augusta Brandes såg sig tvungen att hyra den så kallade Odeonteatern på Regeringsgatan 28, där hon den 18 februari 1863 öppnade en egen industriutställning som där ställdes ut i lokalens 14 rum. Närvarande vid öppningen var medlemmar ur kungafamiljen och regeringen. Ett år senare mottog Augusta Brandes en kunglig medalj för medborgerlig förtjänst av åttonde storleken.

Augusta Brandes industriutställning ansågs vara den största och vackraste som dittills hade genomförts i Sverige. Ironiskt nog var det en annan industriutställning som blev slutet för Svenska Industrimagasinet. Det statliga bidrag som hon tidigare fått för att driva Industrimagasinet efter 1863 gick nämligen istället till arbetet med den Allmänna industriutställningen som kom att genomföras i Stockholm 1866. När även kunderna började överge Svenska Industrimagasinet, påbörjades ett avvecklingsarbete, dock flyttades inte de sista produkterna ut förrän under våren 1867.

Kvar stod Augusta Brandes med stora skulder och en krossad dröm. Stockholms Hantverksförening startade upp ett lotteri för att hjälpa henne. Trots att lotteriet gav 13 000 kronor såg hennes framtid mörk ut. Hon lyckades dock ta sig till sin bror i USA där hon spenderade ett antal år under 1870-talet. På grund av sviktande hälsa återvände hon dock till Sverige och till Skövde 1890 där hon vårdades av en yngre syster fram till sin död 1903. I en dödsruna i Göteborgs Aftonblad från samma år beskrivs Augusta Brandes som plågad av sjukdom under de sista åren av sitt liv men — då hon påminde sig om sina minnen — ett nöje att umgås med för de få hon träffade.


Bodil Hasselgren


Publicerat 2020-04-16



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Augusta Wilhelmina Brandes, www.skbl.se/sv/artikel/AugustaWilhelminaBrandes, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Bodil Hasselgren), hämtad 2020-06-02.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Gustafva Sofia Wilhelmina Brandes, född Argrensius
  • Far: Gustaf August Ehrenfrid Brandes
  • Bror: Rudolf Adolf Brandes
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Grundare och ägare, Svenska Industrimagasinet


Kontakter

  • Vän: Fredrika Bremer
  • Vän: Lovisa, drottning


Bostadsorter

  • Födelseort: Kristianstad
  • Kristianstad
  • Stockholm
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • 'Dödsruna Augusta Brandes', Göteborgs Aftonblad, 1903-09-11

  • 'Svenska Industrimagasinet i Stockholm och dess föreståndarinna, Augusta Brandes', Göteborgs handels-och sjöfarts-tidning, 1880-07-13

Uppslagsverk


Vidare referenser