Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Augusta Jansson (Jansdotter)

1859-09-281932-04-22

Entreprenör, karamellfabrikör, kunglig hovleverantör

Augusta Jansson grundade en framgångsrik karamelltillverkning med försäljning i Stockholm. Firman levererade till kungliga hovet, och var berömd för den hårda smörkolan Tjong.

Augusta Jansson föddes 1859 i dalsländska Järn, i en arbetarfamilj med mycket knappa resurser. Fadern, Jan Magnus Andreasson (ibland Andersson), var arbetskarl som tog tjänst inom olika lantbruk. Modern, Maja Katarina Ersdotter, kom sammanlagt att få runt tio barn, varav två var tvillingar, Augusta Jansson och Sofia. När tvillingsystrarna var fyra år flyttade familjen till Nyköping där fadern fick arbete vid Stora Kungsladugården. Året därpå dog Sofia. Under åren som följde fick Augusta Jansson flera nya syskon, men inget är känt om barnens eventuella skolgång eller vidare livsöden.

År 1882, när fadern var 60 år och inte längre arbetsför, hamnade familjen på Skogstorps fattighärbärge. Då hade Augusta Jansson redan lämnat hemmet för att börja arbeta. Vid femton års ålder, 1874, fick hon plats som piga på Sättersta övergård. Tre år senare började hon som butiksbiträde hos en handlare i Broberg, och ytterligare två år senare tjänade hon hos en inspektor i Tunaberg. Det är troligt att dessa platser var henne till god hjälp när hon 1880, som så många andra från enkla förhållanden, sökte sig till Stockholm.

I huvudstaden tog det inte den unga Augusta Jansson lång tid att hitta en egen nisch. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet var karamellproduktion ett framstående kvinnligt företagarområde, som ofta karaktäriserades av mindre hemindustrier. Augusta Jansson lärde sig karamellkokeri i en av de många källarfabrikerna på Södermalm, och öppnade därefter eget på Styrmansgatan 35. Hennes produkter utgjordes i början framförallt av bröstkarameller och mandel- och kokosbitar. De såldes av ambulerande karamellgummor som utgjorde ett vanligt inslag i Stockholmarnas stadsmiljö. Speciellt på söndagarna stod dessa gummor uppradade längs de populära promenadstråken vid till exempel Humlegården och Djurgården, utrustade med stora korgar burna i ok över axlarna.

Augusta Jansson hade emellertid större planer för sina karameller, och utvidgade snabbt verksamheten. Hon kunde därmed ordna arbete åt ett par av sina yngre systrar. År 1888 kom Helena Andersson upp till Stockholm, och 1893 slog systrarna upp portarna till den egna butiken på Linnégatan 67. Butiken och dess sortiment skulle visa sig göra stor succé, och 1898 sällade sig även den yngsta systern Signe — som tagit sig efternamnet Andrée — till verksamheten. Signe Andrée blev butikens ansikte utåt, den som skötte förpackning och försäljning medan Augusta Jansson basade över tillverkningen. Året innan Signes ankomst hade Augusta Jansson deltagit med sina karameller i den stora Stockholmsutställningen, och hon hade så gott rykte att hon inte bara fick leverera till hovet – det hände till och med att de kungliga själva besökte butiken. Hon har med rätta kallats godisets okrönta drottning.

Kinematografin introducerades i Stockholm under Stockholmsutställningen 1897. I takt med att biografernas popularitet växte — och tillgången på socker blev allt bättre — ökade svenskarnas godiskonsumtion under 1900-talets första årtionden lavinartat. Kvinnliga hemindustrier såsom karamellproduktion hade därför goda år. Samtidigt var de reglerade av lagen om övertids- och nattarbete för kvinnor, vilken var i kraft mellan 1909—1962. Karamellfabrikören Augusta Jansson tycks dock inte ha haft några svårigheter att hålla sin verksamhet flytande. Tvärt om kunde hon efter första världskrigets slut anställa flera butiksbiträden. Att man inte alltid respekterade reglerna kring nattarbete illustreras av de samtida stockholmsskildringar som omtalar hur bakdörren till karamellbutiken ofta stod på glänt under sena kvällar, så att hemvändande teater- och biografbesökare kunde slinka in och köpa med sig en strut med något sött.

För eftervärlden har Augusta Jansson främst blivit berömd för Tjong-kolan. Det var en hård smörkola, ibland med ingefära, av karamellsmet som arbetades på liknande vis som s polkagrisar. Sortimentet var emellertid brett och omfattade ett hundratal olika blandningar. Många av dessa, såsom punschpraliner, kokosbollar, syrliga knappar och hangölakrits, är bekanta för dagens godisälskare. Andra är mindre kända, som lingonkuddar, chokladlökar, spanska päron, skarpskyttar, vargtänder och jockeymössor (karamelldoppade marsipankulor). Märkligast för dagens godiskonsumenter ter sig kanske terpentinkaramellerna, som ansågs vara bra mot lunginflammation. Mycket av godiset såldes året runt, medan annat, som äppelklubborna, var säsongsbetonat.

Varken Augusta Jansson eller hennes systrar gifte sig. Att Augusta Jansson var stolt över sin verksamhet illustreras av hennes ofta citerade paroll: ”Min konfektyr skall ligga på silverfat och se ut som vackra fjärilar.” Hon var ytterst noga med kvaliteten, på produkterna och deras presentation, liksom på butikens service. Att förbereda smällkaramellerna till jul med sina handkrusade silkespapper tog till exempel månader.

Augusta Jansson avled 1932, och lämnade butiken till systern Signe Andrée. Denna fortsatte att framgångsrikt driva verksamheten fram till sin död 1963. Därefter upphörde butiken, men varumärket Augusta Janssons karamellfabrik återupplivades 2018. Numera är företaget, som inte längre är i familjens ägo, baserat i Uppsala/Sigtuna. Många av Augusta Janssons originalrecept används på nytt. Utbudet saluförs på mässor och marknader, men säljs också i egen butik, där skyltningen sker helt i den okrönta karamelldrottningens anda.

Systrarna Augusta Jansson, Helena Andersson och Signe Andrée vilar i samma grav, tillsammans med systern Emma Eugenia Berggren och hennes familj, på Norra begravningsplatsen i Solna.


Linnea Åshede


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Augusta Jansson, www.skbl.se/sv/artikel/AugustaJansson0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Linnea Åshede), hämtad 2020-04-05.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Jansdotter


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Maja Katarina Andreasson, född Ersdotter
  • Far: Jan Magnus Andreasson/Andersson
  • Bror: August [Uppgift saknas]
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Utbildning i karamellkokeri, källarfabrik på Södermalm


Verksamhet

  • Yrke: Piga, Sättersta övergård
  • Yrke: Butiksbiträde hos handlare i Broberg
  • Yrke: Anställd hos inspektor
  • Yrke: Karamellfabrikör, butiksinnehavare, Augusta Janssons karamellfabrik


Kontakter

  • Kollega: Eleonora Söderberg


Bostadsorter

  • Födelseort: Järn
  • Järn
  • Nyköping
fler ...


Källor

Litteratur
  • ’Augusta Jansson [Dödsannons]’, Dagens Nyheter 1995-07-04

  • Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013



Vidare referenser