Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Sofia Nilsdotter

1848-12-011922-08-23

Textilkonstnär, konstsömmerska

Anna Sofia Nilsdotter var en berömd konstsömmerska under andra halvan av 1800-talet och det tidiga 1900-talet.

Anna Sofia Nilsdotter föddes den 1 december 1848 i Blackstads församling, Kalmar län. Hon var dotter till torparen Nils Peter Nilsson och hans hustru Stina Carlsdotter. Anna Sofia Nilsdotter föddes enligt församlingens husförhörslängd ”utan armar och i saknad av flera tår på fötterna.” I det fattiga hemmet fanns sammanlagt sex barn från faderns två äktenskap. Fadern dog 1851, varvid Anna Sofia Nilsdotter flyttade med sin mor till fattighuset i socknen. År 1860 infördes mor och barn under rubriken ”försvarslösa” i Blackstads församlings husförhörslängd. Anna Sofia Nilsdotter konfirmerades i Söderköping 1864 med goda betyg.

En uppgift i Norrköpings Tidningar 1864 uppger följande om Anna Sofia Nilsdotters färdigheter: ” Under sednare åren har flickan förvärfvat sig en ej ringa skicklighet att med högra foten tillverka tapisseriarbeten, såsom tofflor, strumpeband, urdynor m.m., hvarvid hon förer nålen emellan de båda tårna. På enahanda sätt betjenar hon sig vid måltiden ömsom af knif, gaffel och sked och vid skrifvandet sättes stålpenneskaftet emellan högra armstumpen och högra kindbenet.”

Anna Sofia Nilsdotter lär ha blivit upplärd till dessa färdigheter av komministerdottern Jenny Dahlström i Blackstad. Redan som 14-åring blev Anna Sofia Nilsdotter belönad av Kalmar läns norra hushållningssällskap och vid 18 års ålder fick hon hedersdiplom vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1866.

År 1868 flyttade Anna Sofia Nilsdotter med sin mor till Västervik, där hon redan 1871 kunde köpa ett hus vid Siversgatan. Hennes broderier var mycket omtalade och gav henne goda inkomster. Hon reste en del, bland annat till USA.

Anna Sofia Nilsdotter var religiös och greps av metodisternas väckelserörelse. Tillsammans med modern anmälde hon till statskyrkan sin övergång till metodismen och de var bägge drivande bakom metodistkyrkans tillkomst i Västervik 1879. Anna Sofia Nilsdotter skänkte en del av sin tomt och pengar till kyrkan. I kyrkans ägo finns en gudstjänstritual, vars pärmar är broderade med 36 000 pärlor som Anna Sofia Nilsdotter har tillverkat. Modern avled 1884 och Anna Sofia Nilsdotter flyttade till Linneryds socken i Kronobergs län 1897. Där var hon bosatt i Skogsryd Backegård och senare Sofiehem under Linneryd Östergård. År 1909 flyttade hon till lägenheten Villa Sofia under Åkerby Mellangård i Ljuders socken. I Ljuder anmälde hon 1914 åter till kyrkan att hon övergått till metodistkyrkan.

Anna Sofia Nilsdotter avled 23 augusti 1922 av njurinflammation.


Louise Lönnroth


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Sofia Nilsdotter, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaSofiaNilsdotter, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Louise Lönnroth), hämtad 2020-03-31.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Nilsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Stina Lisa Nilsson, född Carlsdotter
  • Far: Nils Peter Nilsson
  • Syster: Christina Lovisa Nilsdotter
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Blackstad: Hemundervisning av komministerdottern i församlingen


Verksamhet

  • Yrke: Konstsömmerska, t o m 1868 Blackstad, 1868–1897 Västervik, 1897–1909 Linneryd, 1909–1922 Ljuder


Kontakter

  • Mentor: Jenny Dahlström


Organisationer

  • Metodistkyrkan i Sverige


Bostadsorter

  • Födelseort: Blackstad
  • Blackstad
  • Västervik
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Berg, P. G. & Stålberg, Wilhelmina (red.) Anteckningar om svenska qvinnor, Stockholm: P. G. Berg, 1864-1866

  • Åkerman, Petter (red.), Sällsamheter i Småland D. 2 Nordöstra delen, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1988



Vidare referenser