Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Amelina Mathilda Sterky

1842-10-211922-03-24

Fältskär, fältskärsexaminator

Amelina Sterky var fältskär, verksam under 1890-talet, och den enda kvinna som anlitades som examinator i fältskärsutbildningen.

Amelina Sterky föddes med efternamnet Nyström år 1842 i Stockholm som det yngsta av fem syskon. Fadern Carl Nyström, som var kryddkramhandlare, dog redan 1844. Modern Emilia Almér var inte utfattig, men måste vara mycket sparsam för att kunna försörja sina fem barn. De fick också lämna hemmet så snart de kunde. När modern dog 1858 bodde endast Amelina Sterky och hennes äldsta syster Emilia, född 1829, kvar i hemmet. Sannolikt fick Emilia ansvara för sin syster.

I en intervju i tidningen Idun 17 mars 1893 berättade Amelina Sterky att hon tillsammans med en ett par år äldre bror gick i en samskola och att hon deltog när pojkarna lekte krig. Hon fick dock ha den förhatliga rollen att spela ryss i kriget. Tråkigare var dock att hon som flicka inte fick studera franska och latin som pojkarna. I stället studerade hon musik vid Kungliga Musikaliska akademien och fick som en av fyra elever berömmande omdömen av Akademiens preses, prins Oskar, den blivande Oskar II.

Någon gång i början på 1860-talet blev Amelina Sterky fosterdotter till Katarina Augusta Sterky, vars efternamn hon tog sig i samband med flytt till Uppsala 1873. I Uppsala förverkligade Amelina Sterky den dröm hon haft sedan barndomen; att ägna sig åt kirurgi. Hon började delta i de samaritkurser som ordnades av professorn i kirurgi Carl Benedict Mesterton. Så småningom började hon också tjänstgöra på den kirurgiska polikliniken och gav även egna sjukvårdskurser vid Småskoleseminariet och vid Uppsala högre elementarläroverk för flickor. Eftersom det först blev möjligt för kvinnor att läsa medicin i Sverige år 1873, när hon var 31 år gammal, kunde Amelina Sterky dock inte vidareutbilda sig till kirurg, utan fick istället nöja sig med den kortare fältskärsutbildningen.

Fältskärsyrket har anor sedan senmedeltiden och byggde på skråväsendets utbildningstrappa med minst tre år som lärling, sedan ytterligare minst fyra år som gesäll. Om det sedan fanns något ämbete ledigt kunde man blir fältskärsmästare och få rätt att självständigt praktisera. Från 1861 hade även kvinnor rätt att bli fältskärer. Kravet på den långa lärlings- och gesällutbildningen ändrades med tiden så att annan tjänstgöring också kunde godkännas.

Det var sannolikt med meriterna från Uppsala som grund som Amelina Sterky med utmärkt heder tog fältskärsexamen 1889 utan att ha varit lärling och gesäll. Under åren 1891 till 1893 hade hon sex gånger som första och enda kvinna det hedrande uppdraget att vara examinator när fältskärer examinerades.

Inom Fredrika-Bremer-Förbundet uppkom under 1880-talet tanken att utbilda sjuksköterskor till fältskärer så att dessa sedan kunde bistå landets befolkning med basal sjukvård. Läkarbristen var stor, särskilt på landsbygden. Amelina Sterky rekryterades som föreståndare till den utbildningen från 1894. För den sjukvårdsundervisning som skulle föregå de teoretiska studierna ställdes ett antal elevplatser till förfogande på Sabbatsbergs sjukhus. Senare fick eleverna tjänstgöra på den kirurgiska polikliniken vid Serafimerlasarettet och följa föreläsningarna på Karolinska Institutet. I dessa kurser deltog många kvinnor. Höstterminen 1894 bestod kursen av sju kvinnor och en man. Undervisningen upphörde emellertid i och med Kungl. Maj:ts beslut 5 juni 1896 om avskaffande av fältskärsexamen.

Fältskärernas skråmässiga utbildning hade blivit mer och mer anakronistisk när den moderna medicinen började utvecklas. Fältskärsutbildningen upphörde därför 1897 och både läkare och kirurger fick samma undervisning. Redan examinerade fältskärer fick emellertid fortsätta sin verksamhet. Den siste upphörde så sent som 1950 att ta emot patienter.

Katarina och Amelina Sterky bodde tillsammans ända till fostermoderns död år 1903. Hushållet utökades 1883 då Amelina som fosterdotter tog hand om den 10-åriga Anna Maria Jennings från Skånelaholms slott. Flickans far var kaptenen vid Upplands regemente John Jennings som hade ytterligare tre barn. Anna Maria blev så småningom lärare vid Uppsala högre elementarläroverk för flickor, men bodde hela tiden hos sin fostermor.Vad Amelina Sterky försöjde sig på efter tiden som fältskär är okänt. Sannolikt skötte hon hemmet medan fosterdottern arbetade.

Amelina Sterky dog 79 år gammal av lunginflammation på Samariterhemmets sjukhus i Uppsala den 24 mars 1922. Bouppteckningen visade att behållningen i boet var 1 043 000 kronor. Efter avdrag för några mindre legat till syskonbarnen testamenterade hon resten till sin fosterdotter ”välborna” Anna Maria Jennings, vilken kom att avlida av hjärtfel redan 9 maj samma år. Tre dagar före sin död hade Anna Maria Jennings upprättat ett muntligt testamente i sin sjuksäng. I testamentet föreskrev hon att 30 000 kronor skulle avsättas till inrättandet av en frisäng vid Samariterhemmet. Donationen skulle bära namnet ”Carin och Amelina Sterkys frisängsfond”. Namnet syftar på Amelinas fostermor som också kallades Carin.

Den enda mer personliga vittnesbörd som getts om Amelina Sterky återfinns i intervjun med henne i Idun 1893, men den är avfattad i tidens lite devota stil. Uppenbarligen var hon en både begåvad och frimodig person som skaffade sig ett så okvinnligt yrke som fältskär troligen ansågs vara på den tiden. Eftersom fältskärsutbildningen snart därefter upphörde fick hon inte möjligheter att utvecklas i den efterlängtade kirurgrollen. Inte heller fick hon förverkliga sin dröm att utbilda sjuksköterskor till fältskärer.

Amelina Sterky är begravd tillsammans med sin fostermor och fosterdotter på Gamla kyrkogården i Uppsala.


Bo S Lindberg


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Amelina Mathilda Sterky, www.skbl.se/sv/artikel/AmelinaSterky, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Bo S Lindberg), hämtad 2020-04-07.




Övriga namn

    Flicknamn: Nyström


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Emilia Nyström, född Almér
  • Far: Carl Nyström
  • Fostermor: Katarina Augusta, kallad Carin, Sterky
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Musikstudier, Kungl. Musikaliska akademien
  • Yrkesutbildning, Uppsala: Samaritkurser för professor Carl Benedict Mesterton, Akademiska sjukhuset
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Fältskärexamen


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, samaritkurser, Småskoleseminariet och Uppsala högre elementarläroverk för flickor
  • Ideellt arbete: Sjukvårdare inom fattigvården
  • Yrke: Lärare, Fredrika-Bremer-Förbundets kurser för fältskärselever


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Dödsort: Uppsala


Källor

Litteratur
Arkiv
  • Stockholms stadsarkiv (SSA), Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, F I a Bouppteckningar 1598 - 1924

  • Landsarkivet i Uppsala (ULA), Uppsala rådhusrätt och magistrat 1314 - 1970, F II a Bouppteckningar



Amelina Sterky avbildad i Idun, nr. 11, 1893. Illustratör okänd (Göteborgs universitetsbibliotek)
Amelina Sterky avbildad i Idun, nr. 11, 1893. Illustratör okänd (Göteborgs universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet Fältskärer