Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Walborg Maria Hedberg

1859-10-231931-08-31

Översättare

Walborg Hedberg var en mycket produktiv översättare, främst av rysk litteratur. Hon introducerade bland andra Dostojevskij och Tolstoj i Sverige.

Walborg Hedberg föddes 1859. Modern, Amanda Broman, var skådespelare och hade flera nära släktingar i teatervärlden, bland annat den välkände teaterdirektören Gustaf Robert Broman. Fadern Frans Hedberg kom från mycket enkla förhållanden men hade utvecklats till en omåttligt populär dramatiker och översättare. I syskonskaran fanns flera blivande skådespelare, dramatiker och konstnärer. Familjen var bosatt på olika adresser i Stockholm, förutom några år under 1880-talet, då fadern var chef för Stora teatern i Göteborg. Under sitt vuxna liv var Walborg Hedberg bosatt i Stockholm, i uppväxtkvarteren eller på Kungsholmen. Varje år inföll en längre vistelse på familjens sommarställe i Hästede på Ljusterö, en tradition som familjen upprätthöll under hela Walborg Hedbergs liv.

Walborg Hedbergs väg till översättandet gick genom faderns kontakter med familjen Bonnier. I korrespondensen med Albert Bonnier är tonen nästan familjär. Walborg Hedberg var endast 24 år då de första häftena av hennes debutöversättning började komma ut 1883. Författaren som hon översatte hette Fjodor Dostojevskij och introducerades där för första gången i Sverige. Romanen Raskolnikow – senare Brott och straff − blev en stor succé och översättningen kom att bli startskottet för en smärre Rysslandsvurm i Sverige, med en våg av översättningar där Walborg Hedberg spelade en framträdande roll som förmedlare och översättare. Ryssarna översatte hon inledningsvis från tyska och franska, men enligt Karl Otto Bonnier ska hon efter de första översättningarna ha blivit ”så intresserad för den nya ryska litteraturen, att hon – full av energi – satte sig till att studera ryska”.

Efter Dostojevskij följde Lev Tolstoj, den författare som Walborg Hedberg kanske främst skulle förknippas med, genom översättningar av bland annat Anna Karenina, 1885, (översatt från tyska) och Krig och fred, från franska 1886. Under det dryga kvartsseklet fram till första världskriget utkom en eller ett par Tolstojöversättningar årligen, samtliga på Albert Bonniers Förlag. Walborg Hedberg skötte förlagets förbindelser med Tolstoj via hans familj eller hans omtvistade allt-i-allo Vladimir Tjertkov. I vissa fall fungerade hon närmast som svensk agent åt Tolstoj. För att följa med prenumererade hon på de ryska tidskrifter, i vilka verken först publicerades.

Vid sidan av det aldrig sinande arbetet med Tolstoj låg Walborg Hedberg också bakom ett flertal översättningar av andra framträdande ryssar som Sonja Kovalevsky, Anton Tjechov, Nikolaj Gogol och Maksim Gorkij. Vid sidan av dem kom hon efter sekelskiftet att översätta alltmer från andra språk än ryska. Hon arbetade med ett stort antal enstaka verk av engelska, franska och tyska författare, översatte Nobelpristagaren Henryk Sienkiewicz Med eld och svärd, 1900, och Goethes Valfrändskap,1903. År 1904 var hon först med att översätta Thomas Mann till svenska då Huset Buddenbrook började ges ut. En annan välkänd tyskspråkig författare som hon tack vare förbindelsen med familjen Bonnier blev först med att översätta till svenska var Arthur Schnitzler.

En viss ojämnhet märks på sina ställen i Walborg Hedbergs produktion, något som får förklaras med den höga produktionstakten. När omständigheterna var de rätta var hon samvetsgrann och känslig; när tidspressen blev stor fick det konsekvenser. Av allt att döma drev förlaget på den höga produktionstakten. Möjligen fanns också ekonomiska motiv från Walborg Hedbergs sida: hon var ogift och självförsörjande.

Vid sidan av översättandet blev Walborg Hedberg alltmer aktiv på andra arenor. Åren 1905−1910 var hon ordförande i sällskapet Nya Idun. Hon verkade också som bibliotekarie vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek 1913–1918, Stockholms läsesalong 1917–1920 och Nordiska Kompaniets personalbibliotek. På uppdrag av Fredrika-Bremer-Förbundet utarbetade hon med Louise Arosenius en biografisk uppslagsbok över Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, 1914.

Walborg Hedberg avled den 16 augusti 1931.


Nils Håkanson


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Walborg Maria Hedberg, www.skbl.se/sv/artikel/WalborgHedberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Nils Håkanson), hämtad 2024-03-28.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Julia Amanda Karolina Broman
  • Far: Frans Hedberg
  • Bror: Tor Hedberg
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Översättare
  • Yrke: Bibliotekarie vid Stockholms barn- och ungdoms bibliotek
  • Ideellt arbete
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Karl Otto Bonnier
  • Kollega: Louise Arosenius


Organisationer

  • Sällskapet Nya Idun
    Ordförande


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor



Vidare referenser

Läs mer på Litteraturbanken.se


Walborg Hedberg avbildad i Idun nr 49, 1923. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)
Walborg Hedberg avbildad i Idun nr 49, 1923. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Bibliotekarier Kvinnorörelsen Översättare