Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Florence Elisabeth Stephens

1881-10-051979-04-02

Bruksägare, filantrop

Florence Stephens, känd som ”Fröken på Huseby” eller ”Husebyfröken”, var ägare till Huseby bruk i Småland. Hon var särskilt engagerad i vattenfrågor och även skeptisk till användning av konstgödning och kemisk ogräsbekämpning inom jordbruket. Under 1950-talet hamnade hon i en allvarlig ekonomisk situation och omyndigförklarades 1957 fram till 1976, då hon istället fick en god man och åter blev myndig. Florence Stephens testamenterade Huseby bruk till Svenska staten, vilket har utvecklats till ett omtyckt utflyktsmål.

Florence Elisabeth Stephens föddes 1881 som äldsta dotter till gods- och bruksägaren Joseph Stephens och hans maka Elisabeth, född Kreüger. Hon hade två yngre systrar, Mary och Maggie Stephens. Fadern var ägare till Huseby i 67 år, från 1867 fram till sin död 1934. Han var även ledamot av riksdagens första kammare 1887—1909.

Hennes och systrarnas skolgång, på Huseby och i Stockholm, då fadern uppehöll sin plats i riksdagen, skedde med guvernanter som lärare. Undervisningen inriktades mot att de skulle kunna verka inom en kvinnlig sfär, trots att det inte fanns några söner i familjen. Florence Stephens var ganska språkkunnig och särskilt intresserad av juridiska frågor.

Redan i början av 1900-talet introducerade fadern Florence Stephens i rollen som blivande ägare av Huseby, och vid moderns död 1911 fick hon överta ledningen över hushållet. När hon vid 53 års ålder, år 1934, blev ägare av Huseby bruk hade hon biträtt fadern med ledningsuppgifter under 30 års tid och var därför någorlunda förberedd för uppgiften som ägare av jord, skog och industri. Hon hade dock aldrig fått någon teoretisk utbildning i ekonomi och driftledning. Under 1920- och 1930-talen var hon engagerad i lokalpolitiken, som ordförande i Moderata kvinnoförbundet och som ersättare för kommunens ombud vid vägstämman.

Efter faderns död delades det samlade godskomplexet Huseby i tre delar. Florence Stephens erhöll själva Huseby med tillhörande industrier. Mary Stephens blev ägare till Torne och Lästad, medan Maggie Stephens fick ärva Ålshult. Florence Stephens arvslott hade det högsta värdet, men skillnaden i relation till systrarnas delar var inte så stor. Arvsskiftet medförde inte någon arvstvist med systrarna och kontakterna upprätthölls även fortsättningsvis, men relationen till främst Maggie Stephens påverkades i viss mån negativt.

Som ägare av Huseby 1934—1957 var Florence Stephens under sina första 10 år expansiv genom inköp av ett större antal jord- och skogsbruksfastigheter, belägna både i Husebys närområde och i Jönköpings län. Hennes arealer fördubblades. Finansieringen av inköpen skedde genom omfattande skogsavverkningar på både Huseby och de tillköpta fastigheterna. Under 1940-talet började hon även bygga ut den industriella verksamheten, delvis i samarbete med prins Carl Bernadotte. Kontakter med kungahuset var tidigare etablerade i familjen genom att hennes morfar varit kadettkamrat med Oscar II, och kungen hade exempelvis deltagit vid föräldrarnas bröllop.

Under 1940-talet tilltog ekonomiska problem för Florence Stephens, men det var först vid mitten av 1950-talet som läget blev prekärt. Orsakerna till de ekonomiska svårigheterna var flera. För det första hade hon en bristande insikt i ekonomiska frågor. För det andra intog hon en konservativ inställning till moderniseringen av jordbruket på Huseby. Hon var intresserad av hästar och ägde ett stort antal som användes istället för traktorer i jord- och skogsbruket. För det tredje hade hon till ledande positioner rekryterat dåliga rådgivare som själva skodde sig på hennes bekostnad. En del i detta orsakades av samarbetet med prins Carl, men den som begick de mest omfattande ekonomiska brotten var en god vän till prinsen som anställdes som chefstjänsteman i mitten av 1950-talet. För det fjärde innebar de stora skogsavverkningarna under 1940- och början av 1950-talet att de statliga skogsmyndigheterna utfärdade avverkningsbegränsningar för framtiden. Detta reducerade möjligheterna till fortsatta intäkter från skogsbruk.

På hösten 1956 ingrep hemkommunen Skatelöv. På initiativ av den socialdemokratiska minoriteten föreslogs en omyndigförklaring av Florence Stephens. Aktuellt lagrum var ekonomiskt oförstånd. De likvida medlen på godset var helt slut och det fanns en uppenbar risk för att godset skulle gå i konkurs till följd av skuldernas snabba ökning. Till en början var Florence Stephens starkt emot att bli omyndigförklarad, men i februari 1957, vid 75 års ålder, gick hon med på det och häradsrätten godkände snabbt. Till förmyndare utsågs två personer, en advokat och en bankdirektör. Förmyndarna vidtog kraftfulla åtgärder för att sanera Husebys ekonomi. Det ledde till att Florence Stephens snart ansökte om att åter få bli myndig, vilket avslogs. Förmyndarnas åtgärder var främst en utarrendering av jordbruket, avveckling av alla industrier samt en utförsäljning av nästan alla de jord- och skogsbruksfastigheter som Florence Stephens hade köpt under 1930- och 1940-talen. Florence Stephens stred kraftfullt för att stoppa åtgärderna, men domstolarna godkände de förslag som förmyndarna lade fram, då de ansågs vara ekonomiskt nödvändiga.

De två första förmyndarna lämnade sina uppdrag 1958 och 1962. Efter två korta mellanspel tillträdde en ny förmyndare 1963. Han förblev sedan hennes förmyndare fram till 1976, då hon åter vid 95 års ålder blev myndigförklarad, men satt under god man. Övergången från omyndigförklaring till att istället få god man berodde på en lagändring där ekonomiskt oförstånd inte längre kunde vara grund för omyndigförklaring.

Under sitt långa liv upprätthöll Florence Stephens kontakter med ett stort antal personer. Det var släktingar på både faderns och moderns sida samt vänner som hon hade fått privat eller via deras yrkesutövning. Kontakterna skedde inte minst brevledes, men även genom telefon och ömsesidiga besök. I några fall hade vännerna mycket framskjutna positioner i samhället. En bekant till henne var operasångaren Christina Nilsson, vars födelsehem före 1867 hade tillhört Huseby bruk. Florence Stephens köpte tillbaka det 1933. Vid 100-års-jubiléet 1943 av operasångarens födelse hölls ett större evenemang vid födelsehemmet och Florence Stephens lät resa en minnessten över hennes gärning. Själv erhöll hon Christina Nilsson-medaljen av Musikaliska Akademien.

I sitt slutliga testamente, upprättat bara ett halvår före hennes död, valde Florence Stephens att testamentera Huseby till den svenska staten, som 1982 accepterade att ta emot gåvan. Det medförde att godset blev öppet för allmänheten och utvecklades till ett populärt besöksmål. Detta bidrar till att minnet av Florence Stephens lever kvar i nutiden.

Florence Stephens avled 97 år gammal, år 1979, och begravdes i familjegraven på Solna kyrkogård.


Erik Wångmar


Publicerat 2020-12-07



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Florence Elisabeth Stephens, www.skbl.se/sv/artikel/FlorenceElisabethStephens, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Erik Wångmar), hämtad 2024-03-29.




Övriga namn

    Smeknamn: Fröken på Huseby, Husebyfröken


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hedvig Ingeborg Elisabeth Stephens, född Kreüger
  • Far: Joseph Samuel Fritiof Stephens
  • Syster: Mary Ingeborg Stephens, gift Liepe, skild Stephens
  • Syster: Margreth Hedvig Ingegerd, kallad Maggie, Stephens


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Hemundervisning av guvernant


Verksamhet

  • Yrke: Bruksägare, Huseby bruk
  • Ideellt arbete: Ersättare, ombud vid vägstämman, Skatelövs socken
  • Ideellt arbete: Ledamot, Skatelövs vattendomstol


Kontakter

  • Vän: Carl Bernadotte
  • Vän: Jean Jacques de Geer
  • Vän: Gustav, prins av Danmark
fler ...


Organisationer

  • Sveriges Moderata Kvinnoförbund, SMKF
    Ordförande, SMKF i Skatelöv


Bostadsorter

  • Födelseort: Alvesta
  • Alvesta
  • Dödsort: Alvesta


Prizes/awards



Källor

Litteratur
  • Hovne, Fritz, ’Florence Stephens’, Skatelövskrönika, 1982

  • Jansson, Kjell, Vällingklockans undersåtar, Författares bokmaskin, Stockholm, 1986

  • Larsson, Lars-Olof, Det fantastiska Huseby: en rundvandring i tid och rum, Domän arrende/Huseby bruk, Växjö, 1993

  • Larsson, Lars-Olof, Svensson, Åke & Wångmar, Erik, Det levande Huseby: en värld i världen, Historiska föreningen i Kronobergs län, Växjö, 2018

  • Larsson, Lars-Olof, ’Historia kring Huseby’, Skatelövskrönika, 1978, s. 33–97

  • Larsson, Lars-Olof. ’Hur Stephens kom till Huseby’, Skatelövskrönika, 1986, s. 39–56

  • Rydgård, Ada, Ett år på Huseby: kammarjungfrun berättar, Kulturfören. Memoria, Växjö, 1999

  • Rydgård, Ada, Kvinnovardag på Huseby, Kulturfören. Memoria, Växjö, 2003

  • Staav, Agne, Två kvinnor: Ida Moberg och Florence Stephens, Settern, Örkelljunga, 1984

  • Wenander, Vicki, Christina Nilssons födelsehem Snugge, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö, 2015

  • Wångmar, Erik, Husebyfröken: en studie om Florence Stephens 1881-1979, Första upplagan, Égalité, Malmö, 2020

  • Wångmar, Erik, ’Lurifaxarnas framfart : Husebyaffären 1956–1964’, Småländska brott, S. 289-305, 2010



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Florence Stephens’ [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1979-04-04

  • ’Florence Stephens död’, Dagens Nyheter, 1979-04-04



Florence Stephens. Fotograf och år okänt (Fotoarkivet, Huseby Bruk)
Florence Stephens. Fotograf och år okänt (Fotoarkivet, Huseby Bruk)

Nyckelord

1900-talet Godsägare Välgörenhet