Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Cecilia Elise Beatrice Dickson

1852-03-311941-01-18

Pionjär inom nykterhetsrörelsen, filantrop

Beatrice Dickson var med om att grunda den första Blåbandsföreningen i Sverige och hon bedrev även annan filantropisk verksamhet i stor skala.

Beatrice Dickson var yngsta barn till James Dickson och Eleonore Willerding, (föräldrarna var kusiner). Syskonen James Fredrik, Caroline och Axel Edvin var samtliga engagerade i någon form av filantropisk verksamhet. Beatrice Dickson levde som ogift, och det kapital som låg till grund för hennes omfattande filantropiska arbete var ärvt efter föräldrarna.

Beatrice Dickson fick sin främsta utbildning av guvernant och föräldrar. Föräldrarna var socialt engagerade och det engagemanget fördes vidare till barnen. Även andra influenser fanns. Beatrice Dickson fick sin konfirmationsundervisning av den nykterhetsivrande prästen Peter Wieselgren. I trettioårsåldern for Beatrice Dickson på resor utomlands tillsammans med sina föräldrar. I London studerade hon och modern det sociala arbete som stadens filantroper bedrev, bland annat den avdelning av Kristliga föreningen av unga kvinnor (KFUK) för butiksbiträden som Hester Needham ledde och det sociala arbete som Catherine Booths och Agnes Hedenström drev i East Ends fattiga kvarter. Filantroperna i London blev Beatrice Dicksons vänner och inspiratörer.

Liksom flera andra filantroper inriktade Beatrice Dickson sig på att bidra till fattigas utbildning och ivra för arbetarnas nykterhet. På föräldragodset Överås, beläget i Örgryte, startade Beatrice Dickson tillsammans med sin mor Överås Blåbandsförening, som var Sveriges första i sitt slag, samt Föreningen Unga arbeterskors vänner. I samma tid initierade boktryckaren Oskar Gustaf Eklund Blå bandet, en tidskrift för nykterhet, och Blåbandsrörelsen blev så småningom en rikstäckande organisation. I Blåbandsföreningen koncentrerade Beatrice Dickson arbetet på att på olika sätt uppmuntra till nykterhet – nykterhetslöfte var ett krav för medlemskap – och i Föreningen för unga arbeterskors vänner utvecklade hon en omfattande folkbildningsverksamhet. Nykterhetsarbetet bedrevs bland annat i hennes hem, senare i en av henne skänkt fastighet. Beatrice Dickson var även engagerad i Blå Bandet på riksplanet, med säte i Stockholm. Kongresser och föredrag runt om i landet upptog en stor del av hennes tid. I hemstaden Göteborg var hon under åren 1906-1917 styrelseledamot i det så kallade Göteborgssystemet, vilket var ett utskänkningsbolag som drevs utan ekonomiska vinstintressen i syfte att minska brännsvinsdrickandet. Detta slags försäljning etablerades i flera svenska och finska städer från 1850 och framåt och var en föregångare till dagens svenska systembolag.

Särskilt de unga arbetarkvinnorna var föremål för Beatrice Dicksons omsorger. Under hennes ledning ordnade Föreningen Unga arbeterskors vänner samkväm, uppbyggelseaftnar, underhållningskvällar med mera. I det arbetet samverkade även statskyrkans präster med frikyrkliga predikanter. Beatrice Dickson initierade särskilda satsningar på unga flickor. Utöver engagemang i KFUK grundade hon inackorderingshem för unga arbetarkvinnor, ett hem som utvecklades till en hushållsskola. Beatrice Dickson startade matserveringar, där utspisningen var billig, semesterhem för arbetarkvinnor, skyddshem för unga flickor, barnträdgård och arrangemang för flickor som var engagerade i scoutrörelsen. Det antal unga kvinnor som på olika sätt erhöll stöd av Beatrice Dickson var alltså mycket stort.

Nykterhet och kristenhet var ledmotiv i Beatrice Dicksons filantropiska arbete. Storleken på hennes donationer kan dock inte fastställas eftersom de ofta utdelades anonymt. Hennes namn blev ändå bekant, bland annat för det stöd hon under 1880-talet gav till bygget av väntestugor för kuskar och chaufförer i Göteborg. Vid sekelskiftet 1900 donerade Beatrice Dickson en så kallad församlingshydda till Oscar Fredriks församling, som blev ett av Sveriges äldsta församlingshem, och det var även hon som möjliggjorde församlingshemmet i Örgryte. Där erbjöds andakter och diakoni men också sjukvård, slöjdundervisning och folkbildning. I samma tid arrangerade hon även stora bjudningar för emigranter som före den långa resan västerut fick ett generöst avsked.

Beatrice Dicksons sociala arbete följde av ett djupt kristet engagemang för människor som for illa i samhället. Hon avled 1941 och ligger begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.


Maria Sjöberg


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Cecilia Elise Beatrice Dickson, www.skbl.se/sv/artikel/BeatriceDickson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2024-03-29.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Eleonore Willerding
  • Far: James Dickson
  • Bror: James Fredrik Dickson
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet,
  • Studieresa, : Privat studieresa till London


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Nykterhets- och filantropiskt arbete med bas i Överås i Örgryte, Göteborg
  • Ideellt arbete: Nykterhets- och filantropiskt arbete med bas i centrala Göteborg
  • Ideellt arbete: Grundare, Praktiska hushållsskolan


Kontakter

  • Mentor: Peter Wieselgren
  • Vän: Hester Needham
  • Vän: Catherine Booths
  • Vän: Agnes Hedenström


Organisationer

  • Sveriges Blåbandsförening (senare Sveriges Blåbandsförbund)
    Öfverås Blåbandsförening, grundare, medlem
  • Föreningen Unga arbeterskors vänner
  • Svenska kvinnors evangeliska nykterhetsförbund
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • London, Storbritannien
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Källor



Vidare referenser